Av statens budget går 0,84 procent till kulturen

20/09/2017
- satsningen på konstnärers villkor ännu oklar
Regeringen presenterade i morse sin budgetproposition. Av statens budget går 0,84 procent till kulturen. I budgeten finns förstärkningar på den fria konsten på 115 miljoner kronor. Ännu är det oklart hur mycket som verkligen satsas för att stärka bild- och formkonstnärernas villkor, ett område som enligt kulturministern ska vara prioriterat i budgeten.

Höstbudgeten innehåller två poster som rör bild- och formkonstnärernas villkor. En förstärkning med 60 miljoner kronor görs på ersättningar och stipendier som fördelas av Konstnärsnämnden, Sveriges Författarfond och Bildupphovsrätt i Sverige. Det tillförs också tolv miljoner kr till fria aktörer inom bild- och formkonsten och för att finansiera MU-avtalet. Hur stor andel av dessa medel som går till att stärka bild- och formkonstnärernas villkor framgår inte av budgeten.

– För en vecka sedan sade kulturministern att hon i budgeten prioriterat bild- och formkonstnärernas villkor. Men ingen av de poster som berör våra villkor är nedbrutna på en detaljnivå så det går att utläsa hur mycket som satsas. Så först när Konstnärsnämnden och Kulturrådet får sina regleringsbrev i december vet vi om Alice Bah Kuhnkes sista stora budget under mandatperioden verkligen blev en satsning på bild- och formkonstnärerna, säger Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation.

Visningsersättningen, som betalas ut i form av stipendier från Konstnärsnämnden och individuell visningsersättning av Bildupphovsrätt i Sverige, är en ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras konstverk visas i offentliga miljöer. Den kan liknas vid den ersättning som författare får när deras verk lånas ut gratis på biblioteken. I dagens budgetproposition framgår inte hur mycket visningsersättningen höjs. För att konstnärernas visningsersättning ska ligga på samma nivå som författarnas biblioteksersättning behöver anslaget räknas upp med 45 miljoner kr.

– Det är bra att kulturministern aviserat satsningar på visningsersättningen och att bild- och formkonstnärers villkor ska prioriteras. Visningsersättningen bör höjas med 45 miljoner kr så den ligger på samma nivå som biblioteksersättningen.  Vi hoppas även att kulturministern under året ser till att vi konstnärer får rätt att förhandla om visningsersättningen, på samma sätt som andra yrkesgrupper förhandlar om sina villkor, säger Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.

MU-avtalet är ett ramavtal som konstnärsorganisationerna ingick med staten 2008 i syfte att bild- och formkonstnärerna ska få skäliga villkor vid utställningar. En del av satsningen på tolv miljoner kr, oklart hur mycket, ska gå till att stärka Kulturrådets finansiering av MU-avtalet. Kulturrådets sammanställning för år 2016 visar att länsmuseerna betalade konstnärerna i genomsnitt 2528 kronor för omkostnader och löner vid utställningar. Eftersom en utställning ofta innebär flera månaders arbete för konstnären så kvarstår situationen att alla utom de som producerar innehållet till utställningarna får betalt för sin arbetstid.

– Att kulturministern inte satsar mer på att finansiera MU-avtalet är högst anmärkningsvärt. Hon vet mycket väl hur utställningsvillkoren ser ut för konstnärer. Hon har haft flera år på sig, men ännu inte valt att lösa problemet med att offentliga utställningsarrangörer fortfarande låter konstnärer arbeta utan att deras arbetstid ersätts, säger Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation.

Statens Konstråd får tio miljoner kr mer i år för konstnärliga gestaltningar av våra offentliga rum. Regeringen tillför också Statens konstråd 20 miljoner kronor årligen 2018–2020 för att verka för stärkt kunskapsutveckling för offentlig konst i gestaltning av gemensamma miljöer, så att konst, arkitektur, form och design kan samspela i olika ny- och ombyggnadsprocesser.

– Det är bra och viktiga satsningar. Kulturministern bör under året även lägga fram ett statligt direktiv för enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar, säger Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.

Kulturbudgeten ökar med 745 miljoner kr i jämförelse med förra årets budgetproposition. Som andel av statsbudgeten är det 0,84 procent (se tabell längst ned i pressmeddelandet). Grundlagen (Regeringsformen § 2) slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. 

– Det är glädjande att det görs satsningar på kulturen. Men med tanke på att grundlagen slår fast att ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten ska vara den enskildes kulturella välfärd, är det anmärkningsvärt att den rödgröna regeringen lägger mindre än en procent av statens budget på kultur, säger Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation.

Från och med 2018 kommer bild- och formområdet att läggas till som ett område som kan få stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen.

– Nu förtydligas regionernas ansvar för den professionella bild- och formkonsten inom samverkansmodellen. Nu behöver regionerna ta fram handlingsplaner för bild- och formkonsten som visar hur området ska utvecklas, säger Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation.

För att främja samtidskonstens utveckling och spridning i landet kommer det samtidskonstuppdrag som tidigare legat på Riksutställningar att föras över till Statens konstråd. Anslaget minskar från tre till två miljoner kr.

Det är bra att regeringen slår fast att arkitektur-, form- och designpolitiken ska ”sammanflätas med offentlig konst, kulturarv och samhällsplanering” i syfte att bidra till lösningar på aktuella samhällsutmaningar.

Satsningen på att förebygga hat och hot mot bland andra förtroendevalda, journalister och konstnärer presenterades i en handlingsplan i somras och var från början fem miljoner. Från nästa år höjs den till tio miljoner per år fram till 2020.

För intervjuer, kontakta:
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande för Konstnärernas
Riksorganisation, katarina@kro.se, 076-827 76 00

För researchfrågor om budgeten, kontakta:
Pontus Björkman, pressansvarig KRO/KIF, pontus@kro.se, 073-7711850 

Pressbilder finns här.

 

FAKTA

”Bild- och formkonstnärskollektivet har under en längre tid varit eftersatt. Inte minst har deras intresseorganisationer lyft vikten av att göra de här investeringarna. Så efter många goda underlag, möten och diskussioner så tog vi chansen att prioritera just bild- och formkonstnärskollektivet”, sade kulturminister Alice Bah Kuhnke till Sveriges Radio förra veckan.

Konstnärsnämndens släppte en ny stor inkomstrapport i december 2016, Konstnärernas demografi, inkomster och sociala situation. Den visar att medianinkomsten för bild- och formkonstnärer är 13 000 kr i månaden före skatt. Det är drygt hälften (54 %) av resterande befolkningens medianlön och 72 procent av genomsnittet för alla konstnärliga yrkesgruppers.

Kulturrådet har sammanställt siffror över hur arrangörer, främst länsmuseer, som får pengar via Kultursamverkansmodellen ersätter bild- och formkonstnärer. Den genomsnittliga ersättningen år 2016 var 7 670 kr. Av dessa var utställningsersättningen 5142 kr, dvs ersättningen för visningen av verken. Medverkansersättningen (omkostnader och löner) uppgick till 2528 kr. Det tar flera månader att som konstnär producera en utställning.

Myndigheten för Kulturanalys visade i rapporten Museer 2013 att bara 28 procent av utställande konstnärer fick avtalsenliga ersättningar. Av de museer som betalade konstnärerna var den genomsnittliga ersättningen per utställning 14 000 kr. Slog man ut museernas totala ersättning på alla deltagande konstnärer, oavsett om de har fått ersättning eller inte, blev den genomsnittliga ersättningen 4 000 kr. Av svenska museers samlade kostnader gick 0,1 procent till ersättningar åt konstnärer.  

Kulturens andel av statsbudgeten 2006-2018, miljoner kr

År

Kultur-budgeten

Kultur-budgetens andel

Total statsbudget

Statsminister

2006

5937

0,76%

783088

Göran Persson

2007

6049

0,77%

790600

Fredrik Reinfeldt

2008

6068

0,78%

781080

Fredrik Reinfeldt

2009

6229

0,80%

778876

Fredrik Reinfeldt

2010

6415

0,77%

829143

Fredrik Reinfeldt

2011

6488

0,78%

827084

Fredrik Reinfeldt

2012

6593

0,81%

814409

Fredrik Reinfeldt

2013

6729

0,80%

837167

Fredrik Reinfeldt

2014

6853

0,79%

868915

Fredrik Reinfeldt

2015

7105

0,80%

886629

Stefan Löfven

2015

6825

0,77%

886629

Alliansens budget som antogs av riksdagen

2016

7 184

0,77%

933 875

Stefan Löfven

2017

7 593

0,79%

964 150

Stefan Löfven

2018

8 338

0,84%

992 036

Stefan Löfven

Detta ingår i tabellen ovan: Av utgiftsområde 17 i statens budget har entydiga kulturposter räknats med, det vill säga posterna Kulturområdesövergripande, Teater/dans/musik, Litteratur/läsande, Bildkonst/arkitektur/form/design, Kulturskapares villkor, Arkiv, Kulturmiljö, Museer/utställningar och Film. Det är samma indelning som regeringen gör.

Foto: Konstnärernas Riksorganisation/Pontus Björkman