Debatt i Svd (10/9): ”Google för dold kamp mot svenska kulturskapare”

Datum: 
måndag, september 10, 2018
PUBLIKATION: 
Svenska Dagbladet
Undan för undan uppdagas vilka metoder it-jättarna använder i Bryssel för att förhindra att EU lagstiftar om skydd för kulturskaparnas rättigheter på nätet. Nu är det dags att våra svenska parlamentariker synar dessa kampanjer i sömmarna, skriver Katarina Jönsson Norling, ordförande för Konstnärernas Riksorganisation, tillsammans med 20 andra företrädare inom kultursektorn i Svenska Dagbladet.

Just nu pågår en strid mellan stora amerikanska it-företag och europeiska kulturskapare – en strid där några av världens största företag försöker förhindra att EU lagstiftar om skydd för kulturskaparnas rättigheter på nätet. Med hjälp av uppblåsta kampanjer, påhittad propaganda och hot om internets död har amerikanska it-jättar lobbat bort den, för oss kulturskapare, viktigaste frågan sedan internets intåg och lyckats påverka utfallet i EU-parlamentet.

 

Företag som Google och Youtube – några av de största företagen i världen – bygger sina verksamheter på att sprida filmer, bilder, musik, nyhetsartiklar och dataspel till miljarder användare. Och de gör gigantiska vinster. Det är förstås inte något fel i det, de skapar tjänster som förbättrar och förgyller livet för många. Har man skapat något bra, som många efterfrågar, ska man definitivt få betalt få det. Men detsamma ska gälla alla oss som verkar i den kulturella och kreativa sektorn – vi som skapar innehållet som finns på de digitala plattformarna.

De senaste åren har EU-kommissionen lanserat flera lagförslag kopplade till EU:s digitala inre marknad. Ett av förslagen handlar om att modernisera upphovsrätten så att plattformar som till exempel Youtube och Facebook också måste betala för innehållet de tillhandahåller, precis som alla andra företag. Dagens situation där vissa tjänster betalar licens men andra inte ger en snedvriden marknad. En enorm konkurrensfördel för några få, som de naturligtvis gärna behåller.

När Europaparlamentet röstade om frågan i juli, var det under extremt hårt tryck från lobbyister och opinionsbildare. Tiden före omröstningen var tumultartad med fejkade "medborgarkampanjer" och en allmän opinion som bygger på missförstånd som planterats av it-jättarna själva. Tyvärr kunde en majoritet av parlamentarikerna inte stå emot denna "medborgarstorm" och förslaget röstades inte igenom. Av de svenska parlamentarikerna var det inte en enda som röstade ja.

Företagen som driver de populära plattformarna är ofta börsnoterade bolag som självklart gör vad de kan för att behålla sin affärsmodell och undvika regleringar som påverkar vinsten. Undan för undan uppdagas vilka metoder företagen använder i Bryssel för att skjuta ner denna nya lagstiftning som syftar till att ändra maktbalansen mellan it-jättarna och de europeiska kulturskaparna.

I slutet av juni kulminerade lobbyaktiviteterna. Politikers mejlboxar gick inte att öppna på grund av mängden av likalydande mail som strömmade in. Vissa parlamentariker har berättat att de tagit emot uppåt 50 000 mejl i frågan. Bakom dessa mejl ligger teknikföretagens lobbyorganisationer i en samlad kampanj med en enorm kraft, som beskrivs som långt ifrån vad som tillhör vanligheterna i Bryssel. Hur kan detta vara möjligt?

Google och andra it-jättar inser att de inte kommer att vara trovärdiga avsändare i frågan. Därför slussar de pengar via ett antal organisationer som agerar budbärare gentemot politikerna. En organisation heter Open media och på deras kampanjsida kan privatpersoner, genom ett klick, på direkten ringa upp en av ledamöterna i Europaparlamentet. När samtalet är över kopplas man automatiskt vidare till nästa politiker. Samtidigt blir man serverad it-jättarnas budskap, som de vill att man för fram till politikerna. På samma kampanjsida kan man enkelt skicka färdigskrivna mejl till politiker, helt utan att behöva verifiera vem man är eller sin egen mejladress. Till saken hör att i styrelsen för Open media sitter en person som tidigare var Googles head of policy, Googles egen lobbychef.

Ett annat lobbyprojekt som it-jättarna stödjer är kampanjen Create refresh, som bygger på att ge stipendier till konstnärer i utbyte mot att dessa skapar konstverk som handlar om att bekämpa EU:s lagförslag. De här köpta konstverken tar it-lobbyisterna med sig till politikermöten i Bryssel och menar att konstnärerna själva opponerar sig mot lagstiftningen.

Google jobbar också gentemot parlamentarikerna via media, genom att serva journalister med forskningsrapporter som it-jättarna själva finansierat. I början av juni, en månad före omröstningen, släppte en analysfirma, sponsrad av Google, rapporten "The impact of content filtering mandate on online service providers". I denna rapport etablerades ett nytt begrepp – "innehållsfilter" – som inte finns någonstans i lagtexten, men som debatterades högljutt i media och bland politiker ända fram till omröstningen. "Innehållsfilter" porträtteras i rapporten som något mycket kostsamt och ett hot mot tillväxten i it-sektorn. Begreppet "innehållsfilter" fångades samtidigt upp av grupper av idealister som är för ett oreglerat internet och kopplades ihop med frågan om censur och yttrandefrihet på nätet.

Något som från början handlar om att alla digitala plattformar måste ha teknik för igenkänning av upphovsrättsskyddat material, som bilder och musik, blev på detta sätt förvanskat till att handla om hot mot yttrandefriheten och om internets nära förestående död. Självklart kan ingen politiker med hedern i behåll rösta för ett lagförslag som verkar innebära censur och internets död. Det är inte heller något vi kulturskapare skulle förespråka. Tvärtom – vi är ofta yttrandefrihetens och integritetens främsta försvarare.

Samtidigt råder det inga tvivel om att det finns politiker och medborgare som satt sig in i frågan och genuint bekämpar lagförslaget, då de inte vill se en moderniserad upphovsrätt. Frågan blir bara hur många av alla de enorma mängder mejl och telefonsamtal som strömmat in till EU-parlamentet som kommer från riktiga människor, och hur många som är automatiska meddelanden köpta av Google. När kampanjen mot upphovsrättsreformen uppmanade människor att demonstrera och visa sitt misstycke i Berlin nyligen dök bara ett 80-tal personer upp. Inte de hundratusentals man hade sagt skulle komma.

Den 12 september är det dags för en ny omröstning om lagtexten i EU-parlamentet. Nu är det dags att våra svenska parlamentariker synar dessa kampanjer i sömmarna, kommer tillbaka till sakfrågan och tar klartänkta, välinformerade beslut – med oss kulturskapare i minnet. Det är trots allt den kultur vi skapat som människor är beredda att betala för med sin tid, sitt engagemang och sina pengar. Se igenom it-jättarnas tricks och se till att en del av pengarna hamnar hos dem som har gjort jobbet. Där de behövs.

Wiwi Ahlberg
styrelseordförande Sveriges läromedelsförfattares förbund
Åsa Berndtsson
styrelseordförande Bildupphovsrätt
Eric Broberg
styrelseordförande Film- & tv-branschens samarbetskommitté
Anna Carlson
styrelseordförande Rättighetsbolaget
Karsten Dyhrberg Nielsen
vd Stim
Anders Engström
styrelseordförande SOM, Svenska oberoende musikproducenter
Pia Gradvall
styrelseordförande Dramatikerförbundet
Eva Hamilton
styrelseordförande Film & tv-producenterna
Paulina Holmgren
styrelseordförande Svenska fotografers förbund
Sofia Jerneck
förbundsdirektör Svenska tecknare
Martin Jonsson Tibblin
styrelseordförande FST, Föreningen svenska tonsättare
Katarina Jönsson Norling
styrelseordförande KRO Konstnärernas riksorganisation
Alfons Karabuda
styrelseordförande SKAP, Sveriges kompositörer och textförfattare
Per Kviman
styrelseordförande Music managers forum
Simon Norrthon
förbundsordförande Teaterförbundet för scen och film
Eduard Pröckl
styrelseordförande ALIS, Administration av litterära rättigheter i Sverige
Grethe Rottböll
styrelseordförande Sveriges författarförbund
Johan Seth
styrelseordförande Oberoende filmares förbund
Per Strömbäck
talesperson Dataspelsbranschen
Ludvig Werner
vd IFPI Sverige
Elisabet Widlund
vd Musikförläggarna

Fotnot: Enligt en granskning i Musikindustrin av Daniel Johansson,forskare vid Linnéuniversitetet, ökade techbranschen sina investeringar i EU-lobbyingen med 278 procent mellan 2014 och 2017.