Debatt i VLT: En bra kulturplan av Region Västmanland kan bli bättre

Datum: 
fredag, april 6, 2018
PUBLIKATION: 
Vestmanlands Läns Tidning
I vårt remissvar till Region Uppsalas kulturplan finns 30 förslag för att stärka konsten, delaktigheten och utvecklingen, skriver företrädare för Konstnärernas Riksorganisation Västmanland och rikskansliet.

FN:s särskilda rapportör för kulturella rättigheter Farida Shaheed skriver i rapporten Rätten till konstnärlig frihet och kreativitet: ”Vitaliteten i den konstnärliga kreativiteten är nödvändig för utvecklingen av levande kulturer och för att demokratiska samhällen ska kunna fungera.”

I linje med det slår vår grundlag fast att den enskildes kulturella välfärd skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten, något som även gäller Region Västmanland och kommunerna i länet. I de nationella målen framgår att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”.

Genom Kultursamverkansmodellen får Västmanland årligen ett statligt anslag för att utveckla en kulturverksamhet som även bidrar till de nationella målen. Nu har Region Västmanland processat fram en kulturplan för åren 2019-2022. Den är välskriven och har, som sig bör, höga ambitioner, men där finns också områden som kan utvecklas.

Nu har Region Västmanland processat fram en kulturplan för åren 2019-2022.

Nytt för i år är att riksdagen har infogat ett helt nytt ändamål: professionell bild- och formverksamhet. För att svara upp mot detta borde Region Västmanland tillföra ett par mål och satsningar på bild- och formkonstområdet, särskilt om länet vill få höjda anslag från staten. Följande tre konkreta mål skulle bidra till en ännu bättre kulturplan:

• Utarbeta en handlingsplan för bild- och formkonsten.

• Utveckla stödfunktioner och metodutveckling i dialog med de kommuner som vill stärka sitt arbete med konstnärliga gestaltningar vid om-, ny-, och tillbyggnationer.

• Anta en åtgärdsplan för att utställningsavtalet (MU-avtalet) ska tillämpas i hela regionen och inför en MU-avtalspott (som Västragötalandsregionen) till vilken arrangörer i regionen kan söka medfinansiering för att konstnärerna ska få avtalsenliga ersättningar inklusive arvode för sin arbetstid.

Tillförs dessa mål skapas förutsättningar både för en vital konstscen med hög kvalitet och för att professionella konstnärer ska kunna vara verksamma i länet. Konstnärernas villkor är nämligen en av länets största kulturpolitiska utmaningar. Konstnärsnämndens inkomstrapport från 2016 visar att medianinkomsten för bild- och formkonstnärerna i Västmanland är 15 940 kronor före skatt. Siffran kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i länet som enligt SCB var 24 140 kronor (år 2014).

Kultursamverkansmodellens stomme handlar om att skapa synergieffekter genom samverkan. I den andan bör Region Västmanland ge ett resursstöd så att kommunerna kan använda metoder och verktyg (så som cultural planning) för att kulturen ska genomsyra samhällsplaneringen, och underlätta för kommuner och privata exploatörer att tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar. Om kommunerna låter allmännyttan och privata bolag dela på ansvaret för konsten i de offentliga rummen kommer invånarna, oavsett boendeort, få en mer likvärdig tillgång till de mest tillgängliga konstnärliga uttryck vi har i våra livsmiljöer.

Vi föreslår även en satsning på ett större återkommande evenemang för samtidskonsten i regionen och ett resurscentrum för bild- och formkonsten. I vårt remissvar till kulturplanen finns 25 förslag för att stärka delaktigheten och utvecklingen av det nya området professionell bild- och formverksamhet. Skrivs förslagen in i kulturplanen och genomförs, tas viktiga steg för att Västmanland ska bli en tongivande kulturregion.

Gunnar Forsman, konstnär, ordförande för Konstnärernas Riksorganisation Västmanland
Johnny Molton, konstnär, styrelseledamot i Konstnärernas Riksorganisation Region Mitt
Eva Månsson, verksamhetsledare för Konstnärernas Riksorganisation
Pontus Björkman, samordnare för Kulturvalet.se