Utställaren Hanna Ljungh och Ulrika Sparre: Ear to the Ground

TEXT: 
Sofia Curman
Var? Örebro Konsthall - Pågick 14 januari–19 februari 2017

Berätta om er utställning! Vad ”handlade” den om? 

– I Ear to the ground har vi samarbetat utifrån ett gemensamt intresse för den materia vi benämner som sten, mark, jord och land. Utgångspunkten är två konstnärskap som möts och tar sig skilda uttryck för att gestalta vårt mänskliga sökande efter sanning och villkoren för mänsklig existens. 

Hur länge har ni arbetat med utställningen? 

– I ungefär ett år. 

De flesta verken i utställningen är nyproducerade. Vem stod för produktionskostnaderna? 

– Vi har i stort bekostat videoverk och inramningar av verk med egna medel. Vi fick ett produktionsbidrag på 8 000 kr var från konsthallen, pengar som vi även valde att använda för att betala en skribent för att skriva en oberoende text till utställningen. 

– Hannas film I am mountain, to measure impermanence är delvis finansierad med medel från Konstnärsnämnden och Ulrikas film Ear to the ground är filmad under en stipendievistelse på Långviksskär. 

Hur såg villkoren ut – följdes MU-avtalet och fick ni ersättning för er arbetstid? 

– Vi fick utställningsersättning enligt MU-avtalet, men ingen ersättning för nedlagd arbetstid. Konsthallen har även köpt in två verk till sin samling. 

Hur tycker ni att utställningen togs emot av press och publik? 

– Publiken har varit väldigt positiv. Vi har också fått bra pressbevakning från Nerikes Allehanda, SVT Nyheter i Örebro och en recension på Omkonst. 

Nu i efterhand – är ni nöjda med utställningen? Hade ni önskat att något varit annorlunda? 

– Vi är nöjda med samarbetet med konsthallen som vi upplever som engagerat och positivt. Så är det inte alltid med konsthallssamarbeten. Om vi fick önska så skulle väl produktionsbudgeten kunna vara högre och givetvis borde konstnärer alltid få ersättning för sin nedlagda arbetstid.