Remissvar regional kulturplan för Region Jönköpings län 2015-2017

Till Landstinget i Jönköpings län
18/09/2014
KRO/KIF har tagit del av utkastet till kulturplanen för Jönköpings län 2015-2017 och vill härmed lämna några synpunkter som vi hoppas kommer att uppmärksammas och arbetas in i den slutgiltiga versionen av planen.

Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) företräder tillsammans över 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är att förstärka medlemmarnas sociala och ekonomiska villkor och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma.

 

Inledning

KRO/KIF arbetar aktivt med frågor som angår bild- och formkonsten i den regionala kulturverksamheten. Det egna skapandet får oss människor att reflektera och tänka, det fördjupar det viktiga offentliga samtalet och verkar gränsöverskridande. Den fria konsten svarar mot ett stort behov hos oss människor att förstå världen och varandra; vi behöver den för att må bra och fungera som individer och i samhället. Ett vitalt och utforskande konstliv kräver emellertid att konstnärerna kan verka under rimliga arbetsvillkor. Kultursamverkansmodellen har medfört ett ökat regionalt bestämmande över kulturpolitiken. Detta innebär ett gyllene tillfälle att påverka och forma framtiden även för det regionala konstlivet.

Bild- och formkonstnärer är den konstnärliga yrkesgrupp som har lägst inkomster, visar Konstnärsnämnden i flera rapporter. Det är också den yrkesgrupp som har flest andel kvinnor. Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare har nyligen sammanställt en ny stor konstnärsenkät (2014). Denna visar att 70 procent av konstnärerna i Jönköpings län har en månadsinkomst på 13 300 eller mindre, vilket kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i länet som enligt SCB var 21 432 kronor (år 2012). Bara 13 procent av konstnärerna i länet har en månadsinkomst på 25 001 kronor eller mer. Sex av tio konstnärer i Jönköpings län uppger att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig, vilket är ett slöseri med länets konstnärliga kompetens. Cirka 36 procent av konstnärerna uppger att de tvingats tacka nej till att medverka i en utställning för att ersättningen och villkoren är så dåliga att de inte har haft råd att medverka, och nästan nio av tio har vid något tillfälle inte fått utställningsersättning vid utställningar. Vi anser att dessa siffror är värda att ta på största allvar.

Vi uppskattar Jönköpings län goda intentioner och ser fram emot att ta del av konkreta satsningar för länets kulturliv i allmänhet och bild- och formområdet i synnerhet. Fokus i detta remissvar kommer därför att ligga på hur länet på ett adekvat sätt kan lyfta och implementera frågor som berör bild-och formkonsten i sin kulturplan. Vi hoppas att länet ska ha nytta av förslagen inför remisskonferensen den 9 oktober och därefter i utarbetandet av de konkreta satsningarna.

 

Remissvarets struktur

KRO/KIF har tagit del av mallen för yttranden på remissversionen av kulturplanen för Jönköpings län, men anser att det i detta skede i processen är svårt att kommentera på föreslagna rubriker. KRO/KIF har i sitt arbete med kultursamverkansmodellens implementering lyft fram ett antal särskilt viktiga frågor i anslutning till bild- och formområdet. Dessa är medverkans- och utställningsersättning, (MU-avtalet), procentregeln för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer, regionala resurscentrum för bild- och formområdet, jämlikhet inom konsten, konstens egenvärde och principen om en armlängds avstånd. Det är framförallt utifrån dessa frågor som detta remissvar kommer att behandla den regionala kulturplanen för Jönköpings län. Detta innebär att vissa rubriker i yttrandemallen kommer att behandlas mer ingående än andra, t.ex. förbättrade villkor för konstnärligt skapande (2B), det interregionala, internationella och interkulturella samarbetet (2F) och bild och form (4B). Vi vill emellertid börja med några övergripande kommentarer.

 

Övergripande kommentarer

I Jönköpings läns kulturplan står det följande: ”Konstnärernas och det konstnärliga uttryckets frihet ska värnas och stödjas också när det utmanar och provocerar rådande normer, vilket är en förutsättning för en dynamisk utveckling för hela kultursektorn. För att uppnå detta är principen om armlängds avstånd mellan politik och kulturliv grundläggande” (s. 5). Att regionen omnämner ”principen om armlängds avstånd” är utmärkt. Vi vill betona att det ekonomiska stödet till kulturen ska baseras på konstnärliga, kreativa och kvalitativa kriterier. För att garantera diskussion, kritisk granskning och utveckling av kulturbegreppet är det viktigt att de konstnärliga och kvalitativa bedömningarna inte görs av den politiska sfären utan av sakkunniga ämnesexperter, konstnärer och konstnärliga ledare. Därför är skrivningen i kulturplanen föredömlig. På den direkta frågan om ”svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet” svarar F! och alla riksdagspartier utom SD ja i den partienkät som KRO, KIF och åtta andra bild- och formorganisationer gjorde inför valet 2014.

Jönköpings län använder sig av ett medborgar- såväl som ett verksamhetsperspektiv (s.5). Det senare betonar vikten av kvalitet inom såväl bredd som spets vilket är positivt. Regionen har ett öppet kulturbegrepp som lyfter fram kulturens potential att bryta med invanda mönster och konventioner (s.10). KRO/KIF saknar emellertid en diskussion om konstens egenvärde. Alla riksdagspartierna och F! svarade inför valet ja på enkätfrågan om kulturen har ett egenvärde som gör att offentliga kulturanslag inte behöver motiveras med andra politiska syften. De är överens om att kulturen i sig är målet.

Det är glädjande att förbättrade villkor för konstnärligt skapande är en av länets kulturpolitiska prioriteringar. Varje kulturpolitisk satsning måste naturligtvis utgå från att kulturskaparna kan verka under rimliga villkor. KRO/KIF instämmer att finansiering, strukturella förändringar och satsningar på kompetensutveckling är nödvändiga för att förbättra kulturarbetarnas arbetssituation. Detta riskerar dock att bli tomma ord om de inte inte efterföljs av mer precisa handlingsplaner som tar avstamp i länets specifika förutsättningar.

KRO/KIF saknar i överlag en diskussion om konkreta åtgärder på bild-och formområdet. Till detta hör enprocentsregeln, MU-avtalet och en diskussion om jämställdhet inom konsten. Vi gläds åt initiativet att söka till Manifesta Småland 2018, även om det inte gick igenom, samt tror att Vandalorum har stor potential att utvecklas till ett nav för länets konstliv.

Då länet har mycket att arbeta med när det kommer till bild- och formområdet tror KRO/KIF att utarbetandet av en bild-och formstrategi skulle vara mycket värdefullt.

Det är också värt att notera att alla svenska riksdagspartier och F! svarar att kulturområdet är en självklar del av välfärden och att samhället därför ska erbjuda medborgarna kulturverksamhet av hög kvalitet. Alla partierna svarar också ja på frågan om man ska ha tillgång till ett mångfacetterat utbud av kultur oavsett var man bor i landet.

KRO/KIF föreslår att

  • Jönköpings län utarbetar en strategi för bild- och formområdet i dialog med konstlivet och de professionella konstnärerna. Den bör ta ett samlat grepp på bild- och formkonsten och ta avstamp i länets specifika förutsättningar.

     

Medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet)

KRO/KIF vill anmärka på att avtalet för medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet) till konstnärer inte omnämns i kulturplanen, det statliga ramavtal som ska garantera konstnärer både ersättning för visningen av sina verk som för arbetstiden med en utställning. KRO/KIF skulle vilja se att MU-avtalet budgeterades för både i landsting och i kommuner i hela regionen. För att detta skall kunna genomföras behövs samverkan mellan olika nivåer liksom gemensamma strategier och handlingsplaner. I nämnda partienkät svarar alla riksdagspartier att konstnärer ska få avtalsenliga ersättningar (MU-avtalet) vid offentligt finansierade utställningar och att det ska ställas krav på att skäliga ersättningar betalas till professionella kulturskapare i alla arrangemang som erhåller statliga bidrag.

Jönköpings län bör verka för att skriva in MU-avtalets villkor och riktlinjer vid avtalsskrivningar med de regionala kulturinstitutionerna. KRO/KIF vill även poängtera att MU-avtalet består av två delar: ersättning för medverkan såväl som utställning. Tyvärr glöms den del av avtalet som berör ersättningen för medverkan alltför ofta bort. Idag tvingas konstnärer, även majoriteten av de yrkesverksamma, att arbeta gratis vid utställningar i regionen. På så sätt subventionerar konstnärerna arrangörerna genom sina uteblivna ersättningar. Konstnärerna får oftast bara ersättningen för visningen av verken, inte för all den tid som läggs ned på arbetet med en utställning. Man kan likna en konstutställning vid en teateruppsättning, där det skulle vara otänkbart att inte arvodera professionella skådespelarna för repetitionstiden utan enbart för de faktiskt uppförda föreställningarna. KRO/KIF verkar för en radikal förändring i synen på ersättning till konstnärer. Vi tycker att det är självklart att dessa ska arvoderas likvärdigt med andra kulturutövare. I Myndigheten för Kulturanalys rapport Museer 2013 framgår att bara 28 procent av konstnärerna som ställer ut på museer erhålla avtalsenliga ersättningar och bara 40 procent får skriftliga avtal.

Medverkansersättningen bör grunda sig på KRO/KIF:s och KLYS arvodesrekommendationer om 750 kr per timme (F-skatt). Genom att omnämna MU-avtalet i kulturplanen och tydligt prioritera detta i regionens egen budget skapas förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel. För att regionens utställningsarrangörer ska kunna betala MU-avtalsenliga ersättningar behövs alltså höjda anslag. Mindre konsthallar har, sett till deras nuvarande finansiering, begränsande möjligheter att betala ut medverkansersättning. Därför är det viktigt att Jönköpings län avsätter resurser och äskar medel från staten, som har skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning.

KRO/KIF föreslår att

  • Jönköpings län skriver in i den regionala kulturplanen hur MU-avtalet, både utställningsersättningen och medverkansersättningen, ska kunna tillämpas i länet och dess kommuners alla utställningsarenor. En plan för hur MU-avtalet kan implementeras på regional såväl som kommunal nivå bör upprättas.
  • Regionen bör erbjuda sina och kommunernas kulturpolitiker, tjänstemän och utställningsarrangörer en workshop om MU-avtalet, åtminstone vartannat år. Detta bör budgeteras.
  • Regionen bör årligen redovisa hur MU-avtalet har implementerats.

 

Procentregeln för offentlig konstnärlig gestaltning

I kulturplanen står det att man vill främja samverkan mellan kulturen och ansvariga aktörer inom t.ex vård/hälsa, utbildning/skola och offentlig miljö (s. 6). På s. 12 nämns kulturen åter som en viktig aspekt i bl.a skola och vård och omsorg. Med den här bakgrunden tycker vi därför att det är märkligt att Jönköpings län inte omnämner enprocentsregeln i sin kulturplan.

Enprocentsregeln är en statlig riktlinje (vilken två tredjedelar av landets kommuner och landsting förhåller sig till) som innebär att en procent av kostnaderna vid ny-, till- och ombyggander av offentliga fastigheter och offentlig infrastruktur ska gå till konstnärlig gestaltning. Enprocentsregeln är en strategisk mekanism då den långsiktigt bidrar till att skapa intressanta, utmanande och attraktiva offentliga miljöer, något som uppskattas mycket av både invånare och turister, samtidigt som man skapar arbetstillfällen för konstnärer.

Vi vill även betona att regeln handlar om minst en procent. Exempelvis landstinget i Stockholm har ett inriktningsbeslut på två procent. Det vore bra om det togs fram en policy för arbetet med enprocentsregeln, för att skapa kvalitét, tydlighet och transparens i arbetet med den offentliga konsten. En årlig uppföljning av hur enprocentsregeln har använts för ny-, om- och tillbyggnader av offentliga fastigheter och offentlig infrastruktur bör genomföras.

KRO/KIF föreslår att

  • Enprocentsregeln tillämpas vid samtliga offentliga ny-, till-, och ombyggnationer, även i regionens och kommunernas bolags byggande av infrastruktur och fastigheter.
  • Konstnärerna blir delaktiga i utformningen av den offentliga miljön redan vid planeringsstadiet. På så sätt kan den konstnärliga kompetensen utnyttjas effektivt och den offentliga miljön bli bättre.
  • Regionen erbjuder sina och kommunernas politiker och tjänstemän inom kultur, fastighet, bygg och samhällsplanering samt utställningsarrangörer en workshop om enprocentsregeln, åtminstone vartannat år.
  • Regionen säkerställer kompetens och resurser för att kunna vara ett stöd till kommunerna i att utveckla riktlinjer och metoder för implementeringen av enprocentsregeln. Detta bör budgeteras.
  • Regionen bör årligen redovisa hur enprocentsregeln har implementerats.

 

Regionala resurscentrum för bild- och formområdet

Jönköpings län skulle med fördel kunna utreda möjligheterna till en hållbar finansiering av ett resurscentrum, vilket kan liknas vid en paraplyverksamhet som samlar och samordnar konstnärer, utställningsverksamheter, uppdragsgivare och andra regionala resurser som konstkonsulenter, kollektivverkstäder och centrumbildningar. Ett resurscentrum har därmed potentialen att utveckla hela regionens infrastruktur, däribland utformningen av nya utställningsarenor, marknader och mötesplatser för konsten och dess intressenter. En resurssida på nätet skulle med fördel kunna upprättas i anslutning till resurscentrumet.

KRO/KIF föreslår att

  • Jönköpings län undersöker möjligheterna till ett resurscentrum som ska göra särskilda insatser för att stötta bild- och formkonstnärer, stimulera efterfrågan på konst och bidra till nya arbetstillfällen för konstnärer, som ofta verkar under svåra ekonomiska och sociala villkor. Detta resurscentrum bör erbjuda rådgivning som är anpassat efter bild- och formkonstnärers behov och utvecklas till en fysisk mötesplats som strategiskt samlar och samordnar det regionala konstlivet, myndigheter och näringsliv.
  • Jönköpings län engagerar bildkonstnärer i olika sammanhang, exempelvis inom utbildningsväsendet, i arbetet med stadsplaner och i olika utvecklingsprocesser. Se konstnärerna som en resurs och sikta på att skapa fler arbetstillfällen för fria kulturskapare. Arbeta utifrån målet att skäliga ersättningar alltid ska betalas till professionella konstnärer i alla arrangemang initierade av regionen.

 

Jämlikhet inom konsten

KRO/KIF saknar en diskussion om Jönköpings läns jämställdhetsarbete. Bild- och formområdet har historiskt sett varit mycket snedfördelat vad det gäller kön med en majoritet yrkesverksamma kvinnor, men med män överrepresenterade i statistiken över stipendietagare och konstinköp, konstinköp liksom bland de konstnärer som får ställa ut sina verk. Med den här bakgrunden kan det med fördel i kulturplanen diskuteras konkreta åtgärder för hur man kan få in ett jämställdhetsperspektiv på konstområdet. Länet skulle även kunna föra könsuppdelad statistik för att öka kunskapsunderlaget. Vi önskar att man på bild-och formområdet tar hänsyn till könsfördelning och mångfald vid t.ex. inköp av konst, fördelning av stipendium och utställningar.
KRO/KIF föreslår att

  • Jönköpings upprättar en jämställdhets- och mångfaldsplan och för könsfördelad statistik som bl.a tar hänsyn till könsfördelning vid inköp av konst och konstnärliga uppdrag, fördelning av stipendium och utställningar.

 

Övriga kommentarer

Jönköpings län uppvisade en stor drivkraft under förundersökningen till Manifesta 2018. Denna energi kan med fördel byggas vidare på. Konkreta exempel är öppna ateljéer sponsrade av regionen och konstvandringar med yrkesverksamma konstnärer. Artist in Residence (med skälig ersättning till medverkande konstnärer) och utbyten med andra regioner och länder är förslag på projekt som skulle kunna genomföras i länet.

Utöver Jönköping består länet av flera små kommuner. För att även dessa ska kunna ta del av statliga medel skulle man med fördel kunna genomföra satsningar på t.ex ”Skapande Skola” för att främja interaktionen mellan barn och unga och yrkesverksamma konstnärer. Länet bör verka för att underlätta processerna och kontakterna.

                     

Kommentarer till budgetarbetet

KRO/KIF föreslår:

  • Att det budgeteras för MU-avtalets tillämpning.
  • Att det budgeteras för årliga workshops och fortbildningar för enprocentsregeln respektive MU-avtalet.
  • Att det budgeteras för en stödfunktion för kommunernas arbete med enprocentsregeln för konstnärliga gestaltning av offentliga miljöer.
  • Att det budgeteras för upprättande av ett resurscentrum, eller åtminstone en förstudie.
  • Av budgeten bör det framgå hur stor andel som når konstnärerna som producerar kulturutbudet.

Med förhoppning att ni hör av er om ni vill att vi att vi ska förtydliga något och att ni reviderar planen utifrån våra förslag.

 

Vänliga hälsningar

Eva Dillner, konstnär och talesperson för KRO/KIF i Jönköpings län
Charlotte Eliasson Strömberg, konstnär, ordförande KRO/KIF Region Syd
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation (KRO)
Johan Wingestad, konsthantverkare och ordförande Sverige Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF)