3. Tillämpa MU-avtalet och betala konstnärerna för deras arbetstid vid utställningar

Staten bör:

  • Förhandla fram ett nytt striktare ramavtal för medverkans- och utställningsersättningen.
  • Arbeta för att Sveriges alla offentligt finansierade utställningsarrangörer tillämpar MU-avtalet och ersätter konstnärerna för deras arbetstid.
  • Ställa krav på alla arrangörer som erhåller statliga bidrag att MU-avtalet ska tillämpas och att även konstnärernas arbetstid har budgeterats i förväg.
  • Tillföra offentliga medel till de arrangörer som saknar förutsättningar att finansiera MU-avtalet. Det kan göras genom att en MU-stimulansfond införs där arrangörer kan söka ersättning för medverkansersättning mot att arrangören prioriterar konstnärers ersättningar.
  • Förtydliga sina regleringsbrev och riktlinjebeslut med att MU-avtalet ska tillämpas, ersättningarna budgeteras i förväg och konstnärers arbetstid ersättas samt krav på rapportering av utställnings- respektive medverkansersättning (fördelat på omkostnader och arbetstid).
  • Ge Kulturrådet och Kulturanalys, och alla arrangörer som erhåller statliga medel, i uppdrag att årligen rapportera MU-avtalets tillämpning fördelat på utställnings- och medverkansersättning (den senare fördelat på omkostnader och arbetstid)..

Medverkans- och utställningsersättningsavtalet (MU-avtalet) ingicks och undertecknades 2008 mellan Staten och Konstnärernas Riksorganisation, Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, Svenska Fotografers förbund och Svenska Tecknare. Avtalet innebär att konstnärer i samband med en utställning ska garanteras ersättning både för nedlagd arbetstid i samband med utställningen, omkostnader och för visningen av konsten. Avtalets intention är att vara vägledande för hela branschen, även privata utställningsarrangörer. Efter tio år med MU-avtalet får de flesta konstnärer knappt betalt för den arbetstid de lägger ned på offentligt finansierade utställningar. Det visar rapporter från Kulturrådet (årliga sammanställningar av ersättningar inom Kultursamverkansmodellen), Kulturanalys (Museer 2013) och Konstnärernas Riksorganisation (MU-barometern).

MU-avtalet skapar tydlighet och anständiga villkor - där det fungerar. Kvalitén i processen blir bättre och därmed slutresultatet, själva utställningen. Det här gynnar alla inblandade i en utställning och underlättar framtida samarbeten. Tiden då man som ansvarig för en konsthall eller ett museum inte kunde se sig själv i ögonen är snart ett minne blott, då vi nu har ett verktyg för att arvodera konstnären avtalsenligt för all den tid hen har investerat i en utställning och för visningen av verken.

Det är synnerligen allvarligt och skamligt att offentliga institutioner utnyttjar konstnärernas svaga förhandlingsposition. Ersättningarna till konstnärerna måste fullt ut räknas in som en kostnad för varje utställning.

För att lösa den här situationen måste alla aktörer inom konstvärlden hjälpas åt. Landets regioner bör göra som Västra Götalandsregionen och erbjuda arrangörer inom sin region medfinansiering av medverkansersättning. Ett annat positivt exempel är Region Kalmar som har tredubblat sina utställningsersättningar mellan 2014 och 2018.

Alla arrangörer som visar professionell konst bör använda sig av MU-avtalsmallen, och prioritera konstnärsersättningar. Konstnärerna i sin tur bör kräva att MU-avtalsmallen ska tillämpas och att arbetstiden ersätts.

Det finns tre dokument som alla som arbetar med utställningar bör tillämpa:
1. MU-avtalsmallen
2. Utställningstarifferna
3. Uträkningsmallen för att ta fram ett underlag inför förhandlingen av din medverkansersättning

Filerna finns i vänstermarginalen på vår särskilda MU-avtalssida.

Här finns argument för höjda anslag för MU-avtalet.

Läs alla artiklar på hemsidan som berör MU-avtalet. 

MU-barometern 2015 finns här.

 

 

 

4