13. Sverige och EU behöver en internationell konstpolitik

I ett krisande Europa, som slår särskilt hårt på möjligheterna för bild- och formkonstnärer att vara yrkesverksamma, skulle Sverige inom EU kunna lyfta konkreta förslag för att få igång den europeiska arbetsmarknaden för bild - formkonstnärer. Sverige borde profilera sig kulturpolitiskt genom att verka för att programmet Kreativa Europa utökas och i större utsträckning stöder fria konstnärer och andra som producerar konsten och kulturen. Svenska konstnärer verkar på internationellt. Sverige borde lägga förslag om att EU ska anta rekommendationer om enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning och miniminivåer på ersättningar till konstnärer vid utställningar (MU-avtalet).

I rapporten ”The Right to Freedom of Artistic Expression and Creativity” (2013) slår FN:s specialrapportör för kulturella rättigheter Faria Shaheed fast att ”konstnärlig kreativitet är nödvändigt för utvecklingen av levande kulturer och fungerande demokratiska samhällen”. Ett vitalt och utforskande konstliv kräver dock att samhällets konstnärer kan verka under rimliga omständigheter. Med FN:s ord: En fri konst förutsätter att ”stater tar sitt ansvar och skyddar, försvarar och stödjer konstnärer och deras konstnärliga frihet”.

International Association of Art (IAA) verkar för att stärka samarbetet mellan konstnärer i alla länder, förbättra konstnärernas ekonomiska och sociala ställning på det internationella planet samt försvara deras materiella och ideella intressen. Organisationen är en officiell partner till UNESCO, FN:s organ för kultur-, utbildnings- och vetenskapsfrågor. Svenska sektionen av IAA är en del av KRO, och ledamöterna väljs vartannat år i samband med KROs riksmöte. 

14