Remissvar regional kulturplan för Region Blekinge 2015-2017

Till Region Blekinge
22/09/2014
KRO/KIF har tagit del av utkastet till kulturplanen för Region Blekinge 2015-2017 och vill härmed lämna några synpunkter som vi hoppas kommer att uppmärksammas.

Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) företräder tillsammans över 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är att förstärka medlemmarnas sociala och ekonomiska villkor och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma.

 

Inledning

KRO/KIF arbetar aktivt med frågor som angår bild- och formkonsten i den regionala kulturverksamheten. Det egna skapandet får oss människor att reflektera och tänka, det fördjupar det viktiga offentliga samtalet och verkar gränsöverskridande. Den fria konsten svarar mot ett stort behov hos oss människor att förstå världen och varandra; vi behöver den för att må bra och fungera som individer och i samhället. Ett vitalt och utforskande konstliv kräver emellertid att konstnärerna kan verka under rimliga arbetsvillkor. Kultursamverkansmodellen har medfört ett ökat regionalt bestämmande över kulturpolitiken. Detta innebär ett gyllene tillfälle att påverka och forma framtiden även för det regionala konstlivet.

Bild- och formkonstnärer är den konstnärliga yrkesgrupp som har lägst inkomster, visar Konstnärsnämnden i flera rapporter. Det är också den yrkesgrupp som har flest andel kvinnor. Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare har nyligen sammanställt en ny stor konstnärsenkät (2014). Denna visar att 81 procent av konstnärerna i Region Blekinge har en månadsinkomst på 13 300 eller mindre, vilket kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i länet som enligt SCB var 20 827 kronor (år 2012). Bara 8 procent av konstnärerna i regionen har en månadsinkomst på 25 001 kronor eller mer. Mer än hälften av konstnärerna i Region Blekinge uppger också att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig, vilket är ett slöseri med länets konstnärliga resurser. Cirka 30 procent uppger att de tvingats tacka nej till att medverka i en utställning för att ersättningen och villkoren är så dåliga att de inte har haft råd att medverka och 81 procent uppger att de vid något tillfälle inte fått utställningsersättning vid utställningar. Vi anser att dessa siffror är värda att ta på största allvar.

Vi uppskattar Region Blekinges goda intentioner och den utredning man har gjort kring bild- och formområdet samt ser fram emot att ta del av konkreta satsningar för länets kulturliv i allmänhet och bild- och formområdet i synnerhet. Fokus i detta remissvar kommer därför att ligga på hur länet på ett adekvat sätt kan lyfta och implementera frågor som berör bild-och formkonsten i sin kulturplan. Vi hoppas att länet ska ha nytta av våra konkreta förslag och arbeta in dem i kulturplanen.

Även om det finns mycket som är bra i kulturplanen, kommer vi här att fokusera på de delar som vi tycker kan förbättras ytterligare med bakgrund av länets konstnärskårs utsatta arbetssituation.

 

Remissvarets struktur

KRO/KIF har i sitt arbete med kultursamverkansmodellens implementering lyft fram ett antal särskilt viktiga frågor i anslutning till bild- och formområdet. Dessa är medverkans- och utställningsersättning, (MU-avtalet), enprocentregeln för konstnärlig gestaltning för offentliga miljöer, regionala resurscentrum för bild- och formområdet, jämlikhet inom konsten, konstens egenvärde och principen om en armlängds avstånd. Det är framförallt utifrån dessa frågor som detta remissvar kommer att behandla den regionala kulturplanen för Region Blekinge. Vi vill emellertid börja med några övergripande kommentarer.

 

Övergripande kommentarer

Det är bra och nödvändigt med tanke på hur eftersatt konst- och konstnärspolitiken är i Blekinge att regionen har ambition att förbättra kulturskaparnas villkor (s. 3, s. 14). I kulturplanen framkommer en ganska instrumentell kultursyn, där kultur bra som kulturell och kreativ näring, för hälsan och turismen. Det vore även bra med en diskussion kring konstens egenvärde.  Alla riksdagspartierna (!) och F! svarade inför valet ja på enkätfrågan om kulturen har ett egenvärde som gör att offentliga kulturanslag inte behöver motiveras med andra politiska syften. Riksdagspartierna är överens om att kulturen i sig är målet.

”Principen om armlängds avstånd” omnämns inte heller i kulturplanenen, vilket vi beklagar. Vi vill betona att det ekonomiska stödet till kulturen ska baseras på konstnärliga, kreativa och kvalitativa kriterier. För att garantera diskussion, kritisk granskning och utveckling av kulturbegreppet är det viktigt att de konstnärliga och kvalitativa bedömningarna inte görs av den politiska sfären utan av sakkunniga ämnesexperter, konstnärer och konstnärliga ledare. Även på enkät frågan om ”svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet” svarar F! och alla riksdagspartier utom SD ja i den partienkät som KRO, KIF och åtta andra bild- och formorganisationer lät göra inför valet 2014.

Det är också värt att notera att alla svenska riksdagspartier och F! svarar att kulturområdet är en självklar del av välfärden och att samhället därför ska erbjuda medborgarna kulturverksamhet av hög kvalitet. Alla partierna svarar också ja på frågan om man ska ha tillgång till ett mångfacetterat utbud av kultur oavsett var man bor i landet.

Det är glädjande att bild- och formkonsten är en av regionens särskilda satsningar. KRO/KIF är övertygade om att Blekinge har stor utvecklingspotential och tror att en bild- och formstrategi skulle vara värdefull i regionens arbete.

KRO/KIF föreslår att

  • Region Blekinge följer upp den föredömliga utredningen på bild- och formområdet med en regional strategi och en handlingsplan för bild-och formkonsten. Den bör ta ett helhetsgrepp på förutsättningarna för konsten och beskriva konkreta satsningar på området.

Regional kulturpolitik

Målformuleringar, s. 8-9

KRO/KIF saknar en diskussion angående kvalitetsbegreppet. Det är positivt att regionen prioriterar tillgänglighet och delaktighet. Bredd är naturligtvis viktigt, men det bör inte bli på bekostnad av satsningar på spetsen som ofta är den som skapar intresse för konsten och kulturen. Vi skulle gärna se en diskussion kring betydelsen av kvalitet inom kulturen som motvikt till satsningarna på tillgänglighet och delaktighet, men även att man refererar till de kulturpolitiska mål som gäller nationellt. Vi föreslår därför att satsningar på kulturens kvalitet läggs till som ett särskilt prioriterat område. Exempel på ämnen för en sådan punkt kan vara att höja kvaliteten på den utställningsverksamhet som finns i regionen, att genom medelstilldelningen lägga vikt vid aspekter som professionalitet och konstnärlig kvalitet liksom garantera att MU-avtalet följs fullt ut. Men det handlar också om att konstnärer kommer in tidigt i planeringsprocessen vid byggen av fastigheter och offentliga miljöer så att den konstnärliga gestaltningen kan påverka utformningen av platsen.

Regionens jämställdhetsarbete nämns under rubriken ”Delaktighet”. Där står det att det handlar om att skapa förutsättningar för att jämställdhetsfrågor tas upp i verksamhet och arrangemang. Det är positivt att de regionala verksamheterna arbetar med jämställdhetsplaner, men vi saknar en diskussion om mer konkreta åtgärder. Bild- och formområdet har historiskt sett varit mycket snedfördelat vad det gäller kön med en majoritet yrkesverksamma kvinnor, men med män överrepresenterade i statistiken över stipendietagare, konstinköp och konstnärer som får ställa ut. Det är därför viktigt att regionen funderar över hur man kan få in ett jämställdhetsperspektiv i konsten, liksom att man arbetar med uppföljning och återkoppling av jämställdhetsplanerna. Vi skulle gärna se att regionen utvecklar könsuppdelad statistik på området som tar hänsyn till könsfördelning vid t.ex. inköp av konst, fördelning av stipendium, offentliga gestaltningsuppdrag och utställningar.

KRO/KIF tycker att det är positivt att Region Blekinge verkar för fler internationella utbyten. Samarbeten som sträcker sig över rikets gränser är bra för ett vitalt konstliv. Med fördel skulle regionen kunna undersöka möjligheterna till ett regionalt program för Artists in Residence, vilket skulle kunna skapa förutsättningar för nya konstnärliga samarbeten och ge upphov till nya arbetstillfällen, liksom erbjuda internationell kompetensutveckling.

KRO/KIF föreslår att

  • Region Blekinge för en diskussion rörande kulturens kvalitet och förnyelse. Exempelvis kan det diskuteras hur man kan höja kvaliteten på den utställningsverksamhet som finns inom länet, att genom medelstilldelningen lägga vikt vid aspekter som professionalitet och konstnärlig kvalitet liksom garantera att MU-avtalet följs fullt ut, att strategiskt arbeta med utställningslokaler och att använda den konstnärliga kompetensen inom konstnärskåren som rådgivare inom utställningsverksamheten.
     
  • Region Blekinge ser till att konstnärer kommer in tidigt i planeringsprocessen vid byggen av fastigheter och offentliga miljöer så att den konstnärliga kompetensen används både för utformningen och för gestaltningen av platsen.
  • Region Blekinges jämställdhetsplan inbegriper könsuppdelad statistik för bild-och formområdet anseende t.ex. inköp av konst, fördelning av stipendium, uppdrag och utställningar.

 

Särskilda satsningar, s. 9

Det är glädjande att bild-och formkonsten är en av regionens särskilda satsningar. Vi förstår att det finns goda förutsättningar för att regionen ska kunna utvecklas på området, och det är positivt att man har gjort en utredning för att se över vilka insatser som kan göras (2013). Att det finns verkstäder, arbetslokaler och bostäder för konstnärer innebär att regionen redan visar sig positiv till att konstnärer bor och verkar här. De internationella satsningarna kan berömmas, liksom att man arbetar med att kompetensutbilda tjänstemän om MU-avtalet och enprocentsregeln (s.14).

 

Blekinges kommuner, s. 14-17

Det är positivt att man vill förbättra kulturskaparnas villkor i regionen genom att kompetensutbilda tjänstemän om MU-avtalet och enprocentsregeln samt att kommunerna kommer att samverka kring förbättringen av kulturskaparnas villkor.  Att Karlshamn planerar att utöka Lokstallarnas verksamhet till att inkludera utställningar av olika slag är utmärkt. Vi gläds över att höra om bildkonstens starka ställning i Ronneby dit Kulturcentrum är förlagt. Det är positivt att höra att kommunen följer MU-avtalet. Regionen kan använda det som ett positivt exempel i syfte att få samtliga utställningsarrangörer i regionen att tillämpa MU-avtalet. KRO/KIF skulle vilja se att MU-avtalet budgeterades för både i region och i kommuner i hela regionen. För att detta skall kunna genomföras behövs samverkan mellan olika nivåer liksom gemensamma strategier och handlingsplaner. I nämnda partienkät svarar alla riksdagspartier att konstnärer ska få avtalsenliga ersättningar (MU-avtalet) vid offentligt finansierade utställningar och att det ska ställas krav på att skäliga ersättningar betalas till professionella kulturskapare i alla arrangemang som erhåller offentliga bidrag.

KRO/KIF vill också belysa att MU-avtalet består av två delar: ersättning för medverkan i arbetet med en utställning respektive ersättning för visning av konsten på utställning. Tyvärr glöms den del av avtalet som berör ersättningen för medverkan alltför ofta bort, vilket även är fallet i Region Blekinges formulering.

Karlskrona gör spännande satsningar på ”Kultur runt Östersjön” tillsammans med Kalmar konstmuseum, Regionförbundet Kalmar och Region Blekinge. Det är utmärkt att kommunen tar hänsyn till mångfalds och jämställdshetsperspektiv vid programläggningen i konsthallen. Vi saknar särskilda prioriteringar på bild-och formområdet i Olofströms och Sölvesborgs kommun.

KRO/KIF föreslår att

  • Meningen ”Kommunen följer MU-avtalet om utställningsersättning” på s. 16 skrivs om till ”Kommunen följer MU-avtalet om ersättning för medverkan och utställning”.
  • Region Blekinge tar fram en plan för hur utställningsarrangörer i länet ska kunna följa MU-avtalet.
  • Satsningar på bild-och formområdet i Olofströms och Sölvesborgs kommun preciseras.

 

Hemslöjd, s. 34-35

KRO/KIF vill göra länet uppmärksamma på att frågor rörande konsthantverket behandlas under rubriken ”Hemslöjd” och inte, som brukligt, i samband med bild- och formkonsten. Vi anser att konsthantverket istället borde avhandlas tillsammans med konsten för att understryka kopplingen mellan bildkonsten och konsthantverket. Slöjdrörelsen är i grunden en kultur med stark förankring i kulturarvet; konsthantverkare är en del av samtidskonstscenen. Visserligen finns en gråzon mellan konsthantverkare och yrkesslöjdare, men oavsett denna begreppsförvirring har slöjden och konsthantverket liksom slöjden och bildkonsten olika behov och förutsättningar.

KRO/KIF föreslår att

  • Konsthantverket tas upp i samband med bildkonsten och inte under rubriken hemslöjd.

 

Bildkonst och form, s. 44-45

Blekinges utredning om det regionala uppdraget för bild-och form från 2013 konsterar att området är underutvecklat i regionen i förhållande till de övriga kulturverksamheterna. Vi finner det därför positiv att detta ses över. KRO/KIF konstaterar att det finns flera ambitiösa satsningar på konsten i Blekinge såsom den nya konsthallen i Eriksberg och det internationella konstprojektet Art Line. Att regionen med hjälp av medel ur Erik Langemarks konstfond gör inköp av konst från lokala konstnärer är positivt, här skulle regionen kunna bidra med motsvarande budget. Med fördel skulle man kunna utarbeta en strategi för bild-och formområdet i vilken regionens prioriteringar, satsningar och verksamhet redogörs för mer utförligt

Medverkansersättningen bör grunda sig på KRO/KIF:s och KLYS arvodesrekommendationer om 750 kr per timme (F-skatt). Genom att omnämna MU-avtalet i kulturplanen och tydligt prioritera detta i regionens egen budget skapas förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel. För att regionens utställningsarrangörer ska kunna betala MU-avtalsenliga ersättningar behövs alltså höjda anslag. Mindre konsthallar har, sett till deras nuvarande finansiering, begränsande möjligheter att betala ut medverkansersättning. Därför är det viktigt att Region Blekinge avsätter resurser och äskar medel från staten, som har skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning. I Myndigheten för Kulturanalys rapport Museer 2013 framgår att bara 28 procent av konstnärerna som ställer ut på museer erhålla avtalsenliga ersättningar och bara 40 procent får skriftliga avtal.

Enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer är en central regel för att Blekinge långsiktigt ska skapa spännande, intressanta och attraktiva offentliga miljöer. Det är något som är viktigt för dagens invånare, presumtiva invånare och turismen, samtidigt som den konstnärliga gestaltningen skapar arbetstillfällen för konstnärer. Beträffande regionens arbete med enprocentsregeln vore det bra med en årlig uppföljning av hur denna har använts för ny-, om- och tillombyggnader av offentliga fastigheter och offentlig infrastruktur, då detta alltför sällan redovisas översiktligt (det är också ett sätt att visa medborgarna och medierna regionens arbete för att bli en mer spännande och attraktiv region). Vi vill även påpeka att det är minst en procent som ska gå till konstnärlig gestaltning, samt att den korrekta skrivelsen ska vara vid ny-, om och tillbyggnad. Landstinget i Stockholm investerar upp till två procent i varje nytt byggnadsprojekt. Vi skulle gärna se att det hänvisades till policy eller liknande för arbetet med enprocentsregeln i regionen.

Det finns en bra grundläggande konstverksamhet på Ronnebys kulturcentrum. Regionen skulle med fördel kunna utreda möjligheterna till att utveckla denna verksamhet ännu mer. Vi skulle gärna se att kulturcentrumet är en plats som samlar och samordnar konstnärer, utställningsverksamheter, uppdragsgivare och andra regionala resurser som konstkonsulenter och kollektivverkstäder.

KRO/KIF föreslår att

  • Region Blekinge följer upp den föredömliga utredningen på bild- och formområdet med en regional strategi och en handlingsplan på bild-och formstrategi som tar ett helhetsgrepp på konsten och beskriver regionens utmaningar och konkreta satsningar på området.
     
  • MU-avtalet prioriteras genom följande åtgärder:

- Att Blekinge län skriver in i den regionala kulturplanen att ambitionen är att MU-avtalet, både utställningsersättningen och medverkansersättningen, ska tillämpas i länet och dess kommuners alla utställningsarenor. Det behövs en plan för hur MU-avtalet ska kunna implementeras på regional såväl som kommunal nivå och en uppföljning av denna.

- Att Region Blekinge prioriterar MU-avtalet som en särskild post i budgeten för att synliggöra kostnaderna.

- Att Region Blekinge i all offentlig finansiering av utställningsverksamhet ställer krav på att även medverkansersättningen ska prioriteras och budgeteras.

- Att Region Blekinge avsätter resurser själv och äskar medel från staten, som skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning, för att möjliggöra för regionens alla utställningsarrangörer att tillämpa både utställningsersättning och medverkansersättning enligt MU-avtalet.

- Att regionen erbjuder sina och kommunernas kulturpolitiker, tjänstemän och utställningsarrangörer en workshop om MU-avtalet, åtminstone vartannat år. Detta bör budgeteras.

  • Region Blekinge utvecklar tydliga riktlinjer för vilka verksamheter som ska följa enprocentsregeln och för hur man ska arbeta med och underhålla den offentliga konsten samt utveckla rutiner för en årlig rapportering av den offentliga konsten. Vi föreslår följande omformulering på s. 45: ”[…] och principen att avsätta minst en procent av budgeten till konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnationer”.
     
  • Konstnärerna blir delaktiga i utformningen av den offentliga miljön redan vid planeringsstadiet. På så sätt kan den konstnärliga kompetensen utnyttjas effektivt och den offentliga miljön bli bättre.
     
  • Regionen erbjuder sina och kommunernas politiker och tjänstemän inom kultur, fastighet, bygg och samhällsplanering samt offentliga och privata fastighetsbolag och byggherrar en workshop om enprocentsregeln, åtminstone vartannat år.
     
  • Regionen säkerställer kompetens och resurser för att kunna vara ett stöd till kommunerna i att utveckla riktlinjer och metoder för implementeringen av enprocentsregeln. Detta bör budgeteras.
     
  • Regionen bör årligen redovisa hur enprocentsregeln har implementerats.
     
  • Konstverksamheten på Ronneby kulturcentrum utvecklas.

 

Kommentarer till budgetarbetet

KRO/KIF föreslår:

  • Att det budgeteras för MU-avtalets tillämpning.
     
  • Att det budgeteras för årliga workshops och fortbildningar för enprocentsregeln respektive MU-avtalet.
     
  • Att det budgeteras för en stödfunktion för kommunernas arbete med enprocentsregeln för konstnärliga gestaltning av offentliga miljöer.
     
  • Av budgeten bör det framgå hur stor andel som når konstnärerna som producerar kulturutbudet.

Med förhoppning att ni hör av er om ni vill att vi att vi ska förtydliga något och att ni reviderar planen utifrån våra förslag.

 

Vänliga hälsningar

Sofia de la Fuente, konsthantverkare och talesperson för KRO/KIF Blekinge
Charlotte Strömberg Eliasson, konstnär, ordf KRO/KIF RegionSyd
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation
Johan Wingestad, konsthantverkare och ordförande Sverige Konsthantverkare och Industriformgivare