Remissvar regional kulturplan för Region Jämtland Härjedalen 2015-2017

Till Region Jämtland Härjedalen
25/09/2014
KRO/KIF har tagit del av utkastet till kulturplanen för Region Jämtland Härjedalen 2015-2017 och vill härmed lämna några synpunkter som vi hoppas kommer att uppmärksammas och arbetas in i den slutgiltiga versionen av planen.

Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) företräder tillsammans över 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är att förstärka medlemmarnas sociala och ekonomiska villkor och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma.

 

Inledning

KRO/KIF arbetar aktivt med frågor som angår bild- och formkonsten i den regionala kulturverksamheten. Det egna skapandet får oss människor att reflektera och tänka, det fördjupar det viktiga offentliga samtalet och verkar gränsöverskridande. Den fria konsten svarar mot ett stort behov hos oss människor att förstå världen och varandra; vi behöver den för att må bra och fungera som individer och i samhället. Ett vitalt och utforskande konstliv kräver emellertid att konstnärerna kan verka under rimliga arbetsvillkor. Kultursamverkansmodellen har medfört ett ökat regionalt bestämmande över kulturpolitiken. Detta innebär ett gyllene tillfälle att påverka och forma framtiden även för det regionala konstlivet.

Bild- och formkonstnärer är den konstnärliga yrkesgrupp som har lägst inkomster, visar Konstnärsnämnden i flera rapporter. Det är också den yrkesgrupp som har flest andel kvinnor. Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare har nyligen sammanställt en ny stor konstnärsenkät (2014). Denna visar att 81 procent av konstnärerna i Region Jämtland Härjedalen län har en månadsinkomst på 13 300 eller mindre, vilket kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i länet som enligt SCB var 20 148 kronor (år 2012). Bara 6 procent av konstnärerna i länet har en månadsinkomst på 25 001 kronor eller mer. Sex av tio konstnärer i Region Jämtland Härjedalen uppger att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig, vilket är ett slöseri med regionens konstnärliga kompetens. Cirka 22 procent av konstnärerna uppger att de tvingats tacka nej till att medverka i en utställning för att ersättningen och villkoren är så dåliga att de inte har haft råd att medverka, och nio av tio har vid något tillfälle inte fått utställningsersättning vid utställningar. Vi anser att dessa siffror är värda att ta på allvar.

Vi uppskattar Region Jämtland Härjedalen goda intentioner och ser med tillförsikt fram mot de konkreta satsningarna för länets kulturliv i allmänhet och bild- och formområdet i synnerhet. Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situationen för konstnärerna i regionen kommer vi här att fokusera på förslag som vi tycker skulle förbättra planen ytterligare.

 

Remissvarets struktur

KRO/KIF har i sitt arbete med kultursamverkansmodellens implementering lyft fram ett antal särskilt viktiga frågor i anslutning till bild- och formområdet. Dessa är medverkans- och utställningsersättning, (MU-avtalet), enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning i offentliga miljöer, regionalt resurscentrum för bild- och formområdet, jämlikhet inom konsten, konstens egenvärde och principen om en armlängds avstånd. Det är framförallt utifrån dessa frågor som detta remissvar kommer att behandla den regionala kulturplanen för Region Jämtland Härjedalen. Vi vill emellertid börja med några övergripande kommentarer.

 

Övergripande kommentarer

Region Jämtland Härjedalen bejakar konstens egenvärde och bekräftar att satsningar på kulturen måste utgå från de som skapar den. Regionen har här samma värderingar som riksdagspartierna. Alla riksdagspartierna och F! svarade inför valet ja på en enkätfråga, som KRO, KIF och åtta andra bild- och formorganisationer ställde inför valet 2014, om kulturen har ett egenvärde som gör att offentliga kulturanslag inte behöver motiveras med andra politiska syften. De är överens om att kulturen i sig är målet. Det är också värt att notera att alla svenska riksdagspartier och F! svarar att kulturområdet är en självklar del av välfärden och att samhället därför ska erbjuda medborgarna kulturverksamhet av hög kvalitet. Alla partierna svarar också ja på frågan om man ska ha tillgång till ett mångfacetterat utbud av kultur oavsett var man bor i landet.

Det finns en väl avvägd balans mellan satsningar på kulturproducenter och kulturkonsumenter i kulturplanen. Det är glädjande att kulturskaparna är en särskild satsning i regionen, och vi hoppas att andra län kommer att följa detta exempel.

Att regionen arbetar utifrån ”principen om armlängds avstånd” ser vi som föredömligt. Vi vill betona att det ekonomiska stödet till kulturen ska baseras på konstnärliga, kreativa och kvalitativa kriterier. För att garantera diskussion, kritisk granskning och utveckling av kulturbegreppet är det viktigt att de konstnärliga och kvalitativa bedömningarna inte görs av den politiska sfären utan av sakkunniga ämnesexperter, konstnärer och konstnärliga ledare. På den direkta frågan om ”svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet” svarar F! och alla riksdagspartier utom SD ja i den nämnda partienkäten.

Vi gläds naturligtvis åt att Region Jämtland Härjedalen vill höja ambitionsnivån och sträva efter att en procent av byggnadskostnaderna ska gå till konstnärlig gestaltning, liksom att man har ambitionen att implementera MU-avtalet fullt ut. Vi följer med spänning regionens utredning av möjligheterna till ett konstnärligt resurscentrum för att ytterligare stärka den regionala infrastrukturen på konstområdet. Regionens ambitioner kan enbart berömmas. För att dessa ambitioner ska kunna uppnås vore det bra om det upprättades en bild-och formstrategi som mer utförligt beskriver regionens planer, utmaningar och konkreta insatser. Det skulle med fördel kunna skrivas en policy för enprocentsregeln liksom en plan för MU-avtalets implementering.
 

Regionens prioriterade områden

Kultur för alla- kulturpolitisk prioritering, s. 10

KRO/KIF observerar att Region Jämtland Härjedalen har ”Kultur för alla” som ett prioriterat område, där ett jämlikt och jämställt kulturliv är ett av målen. Det är utmärkt att regionen har en jämställdhetsstrategi och har ratificerat CEMR. Vi vill emellertid uppmärksamma regionen på att det inte bara handlar om att skapa jämlika villkor för att alla ska kunna ta del av kulturen. Jämlika villkor måste råda även för dem som skapar kultur.

Bild- och formområdet har historiskt sett varit könmässigt snedfördelat. Män har varit överrepresenterade i statistiken över konstnärer som har fått stipendier, det har gjorts offentliga konstinköp av, erhållit offentliga gestaltningsuppdrag och fått möjligheten att ställa ut.

Med den här bakgrunden skulle kulturplanen kunna diskuterar mer konkreta åtgärder för hur man kan få in ett jämställdhetsperspektiv även vad det gäller kulturutövarna. Regionen skulle med fördel kunna föra könsuppdelad statistik för att öka kunskapsunderlaget. Vi önskar att man på bild-och formområdet tar hänsyn till könsfördelning vid t.ex. inköp av konst och konstnärliga gestaltningsuppdrag, fördelning av stipendium och utställningar.

 

KRO/KIF föreslår att

  • Det i kulturplanen omnämns hur man kan skapa jämlika villkor såväl för de som tar del av kulturen som de som skapar den.
  • Region Jämtland Härjedalen för könsuppdelad statistik enligt ovan för att öka kunskapsunderlaget. Regionen bör ta hänsyn till könsfördelning vid inköp av konst och gestaltningsuppdrag, fördelning av projektbidrag, stipendium och utställningar.

 

De professionella kulturskaparna, kärnan i kulturlivet- konstpolitisk prioritering, s.12

Detta avsnitt för en exemplarisk diskussion kring de professionella kulturskaparnas villkor. Vi gläds åt att Region Jämtland Härjedalen ser kulturskaparna som en resurs för regionen, att ”en armlängds avstånd” nämns som en riktlinje i regionens arbete och att kvalitet nämns som viktigt. Det är utmärkt att regionen arbetar för att stärka de professionella kulturutövarna genom kompetensutveckling, information, mötesplatser och nätverk. Regionen strävar efter att tillämpa MU-avtalet och följa enprocentsregeln. Dessa båda reformer har stor betydelse för att skapa en spännande, intressant och utmanande konstscen samt att förändra konstnärskårens ekonomiska situation, vilket i förlängningen skapar förutsättningar för att fler konstnärer kan bo och verka i regionen och lägga mer tid på den konstnärliga verksamheten.

 

Bildkonst, form och design, s. 20

Det finns många glädjande satsningar på bild-och formområdet i Region Jämtland Härjedalens kulturplan. Regionen verkar för att MU-avtalet följs, liksom att enprocentsregeln tillämpas. Det är även utmärkt att man undersöker möjligheterna att utforma ett resurscentrum för konst. För att regionen ska kunna förverkliga alla dessa ambitioner skulle vi gärna se att det utarbetades en strategi för bild-och formområdet som mer ingående beskriver regionens utmaningar, planer och aktiviteter.

Region Jämtland Härjedalen har en ambition att minst en procent av alla byggnadskostnader ska gå till konstnärlig gestaltning till skillnad från 0,5 procent såsom är fallet i nuläget. Enprocentsregeln är en viktig fråga för samhället då det innebär fler intressanta, utmanande och attraktiva offentliga miljöer samtidigt som man skapar arbetstillfällen för konstnärer. Vi skulle gärna vilja att det hänvisades till en policy kring arbetet med enprocentsregeln, för att skapa goda förutsättningar för en effektiv handläggning och lika förutsättningar.  En årlig uppföljning av hur regeln har använts kan med fördel genomföras, då det är ett område som alltför sällan redovisas, en insats som även ger ett underlag för att externt kommunicera regionens offentliga konst och öka medborgarnas kunskap om konsten i närmiljön (den når ju medborgare som inte går på konstutställningar).

Det är bra att MU-avtalet följs vid avtalsskrivningar i alla regionala och kommunala sammanhang (s. 23). KRO/KIF vill poängtera att MU-avtalet består av två delar: ersättning för medverkan såväl som utställning. Tyvärr glöms den del av avtalet som berör ersättningen för medverkan alltför ofta bort. Idag tvingas konstnärer, även majoriteten av de yrkesverksamma, att arbeta gratis vid utställningar i regionen. På så sätt subventionerar konstnärerna konsthallarna genom sina uteblivna ersättningar. Konstnärerna får bara ersättningen för visningen av verken och inte för all den tid som läggs ned på arbetet med en utställning. Man kan likna en konstutställning vid en teateruppsättning, där det skulle vara fullkomligt otänkbart att inte arvodera professionella skådespelare för repetitionstiden utan enbart för de faktiskt uppförda föreställningarna. KRO/KIF verkar för en radikal förändring i synen på ersättning till konstnärer. Vi tycker att det är självklart att dessa ska arvoderas likvärdigt med andra kulturutövare. Annars blir det svårt att bygga en socialt och ekonomiskt hållbar konstscen. I Myndigheten för Kulturanalys rapport Museer 2013 framgår att bara 28 procent av konstnärerna som ställer ut på museer erhålla avtalsenliga ersättningar och bara 40 procent får skriftliga avtal.

Medverkansersättningen bör grunda sig på KRO/KIF:s och KLYS arvodesrekommendationer om 750 kr per timme (F-skatt). Genom att omnämna MU-avtalet i kulturplanen och tydligt prioritera detta i regionens egen budget skapas förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel. För att regionens utställningsarrangörer ska kunna betala MU-avtalsenliga ersättningar behövs alltså höjda anslag. Mindre konsthallar har, sett till deras nuvarande finansiering, begränsande möjligheter att betala ut medverkansersättning. Därför är det viktigt att Region Jämtland Härjedalen avsätter resurser och äskar medel från staten, som har skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning. En plan för hur MU-avtalet kan implementeras på regional såväl som kommunal nivå bör upprättas. Regionen bör erbjuda sina och kommunernas kulturpolitiker, tjänstemän och utställningsarrangörer en workshop om MU-avtalet, åtminstone vartannat år. Detta bör budgeteras. Regionen bör årligen redovisa hur MU-avtalet har implementerats i regionen.

Det är glädjande att Region Jämtland Härjedalen utreder möjligheterna till en hållbar finansiering av ett resurscentrum, vilket kan liknas vid en paraplyverksamhet som samlar och samordnar konstnärer, utställningsverksamheter, uppdragsgivare och andra regionala resurser som konstkonsulenter, kollektivverkstäder och centrumbildningar. Ett resurscentrum har därmed potentialen att utveckla hela regionens infrastruktur, däribland utformningen av nya utställningsarenor, marknader och mötesplatser för konsten och dess intressenter.

 

KRO/KIF föreslår att

  • Länet upprättar en bild-och formstrategi som mer ingående beskriver regionens utmaningar, planer och aktiviteter.
     
  • Enprocentsregeln:
    •  Tillämpa regeln vid samtliga byggnationer, även i regionens och kommunernas bolags byggande av infrastruktur och fastigheter.
    •  Utveckla riktlinjer och metoder för tillämpningen av enprocentsregeln och tillskapa ett regionalt stöd till kommunerna.
    •  Låt konstnärerna vara delaktiga i utformningen av den offentliga miljön redan vid planeringsstadiet. På så sätt kan den konstnärliga kompetensen utnyttjas effektivt och den offentliga miljön bli bättre.
    •  Regionen bör erbjuda sina och kommunernas kulturpolitiker, tjänstemän och privata och offentliga fastighetsbolag och byggherrar en workshop om enprocentsregeln, åtminstone vartannat år.
    •  Utveckla riktlinjer och metoder för tillämpningen av enprocentsregeln och tillskapa ett regionalt stöd till kommunerna.
    •  Genomför en årlig uppföljning av hur regeln har använts, då detta är ett område som alltför sällan redovisas; använd den även som ett underlag för att externt kommunicera regionens offentliga konst och öka medborgarnas kunskap om konsten i närmiljön (den når ju medborgare som inte går på konstutställningar).
       
  • MU-avtalet.
    •   Att det skrivs in i Region Jämtland Härjedalens kulturplan att en särskild MU-avtalsplan ska upprättas för att alla utställningsarrangörer i länet på sikt ska kunna tillämpa MU-avtalet gentemot professionella konstnärer, både utställningsersättningen och medverkansersättningen.
    •  Att regionen i all offentlig finansiering av utställningsverksamhet ställer krav på att både utställnings- och medverkansersättningen ska prioriteras och budgeteras.
    •  Att regionen avsätter resurser själv och äskar medel från staten, som skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning, för att möjliggöra för regionens alla utställningsarrangörer att tillämpa både utställningsersättning och medverkansersättning enligt MU-avtalet.
    •  Regionen bör erbjuda sina och kommunernas kulturpolitiker, tjänstemän och utställningsarrangörer en workshop om MU-avtalet, åtminstone vartannat år.
    • Regionen bör årligen redovisa hur MU-avtalet har implementerats i regionen.

 

Hemslöjdsfrämjande verksamhet, s. 21

KRO/KIF vill göra regionen uppmärksamma på att frågor rörande konsthantverket behandlas under rubriken ”Hemslöjdsfrämjande verksamhet” och inte, som brukligt, i samband med bildkonsten. Vi anser att konsthantverket istället borde avhandlas tillsammans med bildkonsten för att understryka kopplingen mellan bildkonsten och konsthantverket, även om det finns en gråzon mellan professionella konsthantverkare och så kallade yrkesslöjdare. Slöjden och konsthantverket har olika behov och förutsättningar; konsthantverket är en del av samtidskonstscenen.

 

KRO/KIF föreslår att

  • Konsthantverket tas upp i samband med bildkonsten och inte under rubriken hemslöjd.

Kommentarer till budgetarbetet

KRO/KIF föreslår:

  • Att det budgeteras särskilt för MU-avtalets tillämpning.
  • Att det budgeteras för årliga workshops och fortbildningar för enprocentsregeln respektive MU-avtalet.
  • Att det budgeteras för en stödfunktion för kommunernas arbete med enprocentsregeln för konstnärliga gestaltning av offentliga miljöer.
  • Att det budgeteras för upprättande av ett resurscentrum, eller åtminstone en förstudie.
  • Att det av budgeten framgår hur stor andel som når kulturskaparna som producerar kulturutbudet.

Återigen, varmt tack för en genomtänkt och välskriven kulturplan.

Med förhoppning att ni hör av er om ni vill att vi att ska förtydliga något och att planen revideras åtminstone utifrån en del av våra förslag.

Vänliga hälsningar,

Kristina Wrang, konstnär och talesperson för KRO/KIF Jämtland-Härjedalen
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation
Johan Wingestad, konsthantverkare och ordförande Sverige Konsthantverkare och Industriformgivare