Remissvar regional kulturplan för Kalmar län 2015-2017

Till Kalmar län
18/09/2014
KRO/KIF har tagit del av utkastet till kulturplanen för Kalmar län 2015-2017 och vill härmed lämna några synpunkter som vi hoppas kommer att uppmärksammas och arbetas in i den slutgiltiga versionen av planen.

Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) företräder tillsammans över 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är att förstärka medlemmarnas sociala och ekonomiska villkor och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma.

 

Inledning

KRO/KIF arbetar aktivt med frågor som angår bild- och formkonsten i den regionala kulturverksamheten. Det egna skapandet får oss människor att reflektera och tänka, det fördjupar det viktiga offentliga samtalet och verkar gränsöverskridande. Den fria konsten svarar mot ett stort behov hos oss människor att förstå världen och varandra; vi behöver den för att må bra och fungera som individer och i samhället. Ett vitalt och utforskande konstliv kräver emellertid att konstnärerna kan verka under rimliga arbetsvillkor. Kultursamverkansmodellen har medfört ett ökat regionalt bestämmande över kulturpolitiken. Detta innebär ett gyllene tillfälle att påverka och forma framtiden även för det regionala konstlivet.

Bild- och formkonstnärer är den konstnärliga yrkesgrupp som har lägst inkomster, visar Konstnärsnämnden i flera rapporter. Det är också den yrkesgrupp som har flest andel kvinnor. Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare har nyligen sammanställt en ny stor konstnärsenkät (2014). Denna visar att 62 procent av konstnärerna i Kalmar län har en månadsinkomst på 13 300 eller mindre, vilket kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i länet som enligt SCB var 20 428 kronor (år 2012). Bara 11 procent av konstnärerna i länet har en månadsinkomst på 25 001 kronor eller mer. Ungefär hälften av konstnärerna i Kalmar län uppger också att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig, vilket är ett slöseri med länets konstärliga kompetens. Cirka 22 procent av konstnärerna uppger att de tvingats tacka nej till att medverka i en utställning för att ersättningen och villkoren är så dåliga att de inte har haft råd att medverka, och 77 procent har vid något tillfälle inte fått utställningsersättning vid utställningar. Vi anser att dessa siffror är värda att ta på största allvar.

Även om det finns mycket som är glädjande för bild- och formområdet i kulturplanen, kommer vi här att fokusera på de delar som vi tycker kan förbättras ytterligare mot bakgrund av länets konstnärskårs utsatta arbetssituation.

 

Remissvarets struktur

KRO/KIF har i sitt arbete med kultursamverkansmodellens implementering lyft fram ett antal särskilt viktiga frågor i anslutning till bild- och formområdet. Dessa är medverkans- och utställningsersättning, (MU-avtalet), procentregeln för offentlig konstnärlig gestaltning, regionala resurscentrum för bild- och formområdet, jämlikhet inom konsten, konstens egenvärde och principen om en armlängds avstånd. Det är framförallt utifrån dessa frågor som detta remissvar kommer att behandla den regionala kulturplanen för Kalmar län. Vi vill emellertid börja med några övergripande kommentarer.

 

Övergripande kommentarer

Kalmar läns kulturplan har en väl avvägd balans när det kommer till satsningar på kulturproducenter såväl som kulturkonsumenter med en uttalad ambition att vara ett län där kulturarbetare kan verka under goda förutsättningar (s. 3). Det ekonomiska stödet till kulturen bör baseras på konstnärliga, kreativa och kvalitativa kriterier. För att garantera diskussion, kritisk granskning och utveckling av kulturbegreppet är det viktigt att de konstnärliga och kvalitativa bedömningarna inte görs av den politiska sfären utan av sakkunniga ämnesexperter, konstnärer och konstnärliga ledare. Att regionen arbetar utifrån ”principen om armlängds avstånd” när det kommer till överenskommelser mellan regionförbund och kulturorganisationer (s. 5) ser vi därför som föredömligt. På den direkta frågan om ”svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet” svarar F! och alla riksdagspartier utom SD ja i den partienkät som KRO, KIF och åtta andra bild- och formorganisationer gjorde inför valet 2014.

Kalmar lyfter fram konstens egenvärde (s. 4), vilket är föredömligt och bra. Alla riksdagspartierna och F! svarade inför valet ja på enkätfrågan om kulturen har ett egenvärde som gör att offentliga kulturanslag inte behöver motiveras med andra politiska syften. Partierna är alltså överens om att kulturen i sig är målet.

Det är också värt att notera att alla svenska riksdagspartier och F! svarar att kulturområdet är en självklar del av välfärden och att samhället därför ska erbjuda medborgarna kulturverksamhet av hög kvalitet. Alla partierna svarar också ja på frågan om man ska ha tillgång till ett mångfacetterat utbud av kultur oavsett var man bor i landet.

Det är tråkigt att Kalmar med sina goda kulturdimensioner hittills inte tillämpat enprocentsregeln och MU-avtalet i någon större utsträckning, och välkomnar därför initiativet till en handlingsplan för den offentliga konsten. KRO/KIF har tagit del av utkastet till dokumentet ”Offentlig konst i Kalmar län: Policy och riktlinjer” och finner länets framtidsplaner för den offentliga konsten lovande. Nästa steg borde vara att komplettera policyn med en handlingsplan för MU-avtalet och andra områden som berör bild- och formkonsten, så att Kalmar sedan har ett helhetsgrepp om området.

Kalmar län gör ambitiösa satsningar på såväl den samtida konsten såsom konstens internationalisering genom insatser som Art Line och förprojekteringen inför ansökan om Manifesta 2018 – The European Biennal of Contemporary Art. Vi skulle gärna se att man utreder möjligheterna till ett konstnärligt resurscentrum för att ytterligare stärka den regionala infrastrukturen på konstområdet.

 

KRO/KIF föreslår att

•  Kalmar län utarbetar en handlingsplan för hela bild- och formområdet i dialog med konstlivet och de professionella konstnärerna. Den bör ta ett samlat grepp på bild- och formkonsten och ta avstamp i länets specifika förutsättningar. En viktig del i handlingsplanen skulle så klart dokumentet ”Offentlig konst i Kalmar län” vara.

 

Inledning, s. 4

Detta avsnitt för en viktig diskussion kring kulturens egenvärde. Kalmar län ser till den kulturella infrastrukturen för såväl ideella som professionella aktörer. Det är bra att den demokratiska kulturgrunden även inbegriper kvalitet. Bredd är naturligtvis viktigt, men det är viktigt att hitta en väl avvägd balans mellan bredd och satsningar på spets. I kulturplanens prioriterade områden bör professionell bild- och formkonst ingå med tanke på länets särskilda satsningar på området.

KRO/KIF föreslår att

  • Att professionell bild- och formkonst skrivs in som prioriterat område.

 

Kulturens demokratiska grund

Jämställdhet, s. 9

KRO/KIF konstaterar att jämställdhetsperspektivet är integrerat i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi. Bild- och formområdet har historiskt sett varit mycket snedfördelat vad det gäller kön med en majoritet yrkesverksamma kvinnor, men med män överrepresenterade i statistiken över konstinköp, stipendietagare liksom bland de konstnärer som får ställa ut sina verk. Det är av denna anledning utmärkt att kulturplanen diskuterar mer konkreta åtgärder för hur man kan få in ett jämställdhetsperspektiv i konsten, liksom att man arbetar med uppföljning och återkoppling. Vidare är det positivt att länet har en ambition att utveckla könsuppdelad statistik på området. Vi önskar att man i jämställdhetsplanen ”Jämställd regional tillväxt” tar hänsyn till könsfördelning vid t.ex. inköp av konst, fördelning av stipendium och utställningar.

KRO/KIF föreslår att

  • Kalmar läns jämställdhetsplan inbegriper könsuppdelad statistik för bild-och formområdet anseende t.ex. inköp av konst, fördelning av stipendium och utställningar.

 

Internationell och interkulturell samverkan och utveckling, 10

KRO/KIF håller med Kalmar län om att internationella utbyten är oumbärliga för att ett vitalt konstliv, och gläds därför åt länets ambitioner att utveckla den regionala kulturverksamheten genom samarbeten som sträcker sig över rikets gränser. Det är bra att man ska utarbeta ett regionalt program för Artists in Residence. Denna satsning kan skapa förutsättningar för nya konstnärliga samarbeten och ge upphov till nya arbetstillfällen, liksom erbjuda internationell kompetensutveckling.

Det är imponerande att man tillsammans med Kronoberg och Jönköping har mobiliserat sig och genomfört en förprojektering inför ansökan om Manifesta 2018 – The European Biennal of Contemporary Art, och initiativet kan inte annat än berömmas även om ansökan fick avslag.

 

Kvalitet, s. 11

Det är bra att professionella konstutövare inom konst och kultur ska stödjas genom nätverk, mötesplatser och kompetensutbildningar. Även om Kalmar konstmuseum idag fungerar som länets främsta mötesplats för konstnärer, skulle man med fördel även kunna utreda möjligheterna till en hållbar finansiering av ett resurscentrum, vilket kan liknas vid en paraplyverksamhet som samlar och samordnar konstnärer, utställningsverksamheter, uppdragsgivare och andra regionala resurser som konstkonsulenter, kollektivverkstäder och centrumbildningar. Ett resurscentrum har därmed potentialen att utveckla hela regionens infrastruktur, däribland utformningen av nya utställningsarenor, marknader och mötesplatser för konsten och dess intressenter. Förslagsvis kan man utnyttja de befintliga infrastrukturerna på Kalmar konstmuseum för att genomföra detta.

KRO/KIF föreslår att

  • Kalmar län undersöker möjligheterna till ett resurscentrum som ska göra särskilda insatser för att stötta bild- och formkonstnärer, stimulera efterfrågan på konst och bidra till nya arbetstillfällen för konstnärer, som ofta verkar under svåra ekonomiska och sociala villkor. Detta resurscentrum ska erbjuda rådgivning som är anpassat efter bild- och formkonstnärers behov och utvecklas till en fysisk mötesplats som strategiskt samlar och samordnar det regionala konstlivet, myndigheter och näringsliv. Vidare kan detta resurscentrum även arrangera växelvisa seminarium för politiker och tjänstemän om MU-avtalet och enprocentsregeln.

Länets förutsättningar

Bild-och formkonst- Kalmar konstmuseum, s. 18

KRO/KIF noterar att Regionförbundet har haft dialogmöten med företrädare från de olika kulturområdena, där bild-och formkonsten representerades av Kalmar konstmuseum. KRO/KIF tycker att det är tråkigt att dessa bekräftar att MU-avtalet inte alltid efterföljs i länet liksom att enprocentsregeln inte fungerar tillfredställande. Vi hoppas och tror att länets utarbetning av en policy för den offentliga konsten i Kalmar län kommer att bidra till att förändra situationen för länets konstnärer.

Utveckling inom konst och kultur

Museiverksamhet/ Bild-och formkonst, s.22

Det är utmärkt att länet utarbetar en policy för offentlig konst. KRO/KIF har tagit del av remissutgåvan och gläds åt länets ambitioner. Att riktlinjernas syfte är att höja statusen för inköp och hantering av lös och offentlig konst är naturligtvis bra. Dokumentet ”Offentlig konst i Kalmar län: Policy och riktlinjer” förhåller sig till MU-avtalet, det avtal som ska garantera konstnärerna ersättning både för visningen av sina verk och för den arbetstid hen investerar i en utställning. Förslagsvis kan policyns koppling till detta avtal i kulturplanen förtydligas då den nuvarande formuleringen är något otydlig.

I övrigt visar regionen på en medvetenhet angående MU-avtalet både genom sin policy och PM:et Bidrag till utställningsarrangörer för tillämpning av ”Avtal för konstnärers medverkan och ersättning vid utställning av konstverk”, det s.k. MU-avtalet.  Länets goda ambitioner avseende MU-avtalet bör på sikt kunna leda till att det används av alla utställningsarrangörer som anlitar professionella konstnärer.

KRO/KIF vill passa på att poängtera att MU-avtalet består av två delar: ersättning för medverkan såväl som utställning. Tyvärr glöms den del av avtalet som berör ersättningen för medverkan alltför ofta bort. Idag tvingas konstnärer, även majoriteten av de yrkesverksamma, att arbeta gratis vid utställningar i regionen. På så sätt subventionerar konstnärerna arrangörerna genom sina uteblivna ersättningar. Konstnärerna får oftast bara ersättningen för visningen av verken, inte för all den tid som läggs ned på arbetet med en utställning. Man kan likna en konstutställning vid en teateruppsättning, där det skulle vara otänkbart att inte arvodera professionella skådespelarna för repetitionstiden utan enbart för de faktiskt uppförda föreställningarna. KRO/KIF verkar för en radikal förändring i synen på ersättning till konstnärer. Vi tycker att det är självklart att dessa ska arvoderas likvärdigt med andra kulturutövare. I Myndigheten för Kulturanalys rapport Museer 2013 framgår att bara 28 procent av konstnärerna som ställer ut på museer erhålla avtalsenliga ersättningar och bara 40 procent får skriftliga avtal.

Medverkansersättningen bör grunda sig på KRO/KIF:s och KLYS arvodesrekommendationer om 750 kr per timme (F-skatt). Genom att tydligt prioritera detta i regionens egen budget skapas förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel. För att regionens utställningsarrangörer ska kunna betala MU-avtalsenliga ersättningar behövs alltså höjda anslag. Mindre konsthallar har, sett till deras nuvarande finansiering, begränsande möjligheter att betala ut medverkansersättning. Därför är det viktigt att Kalmar län avsätter resurser och äskar medel från staten, som har skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning.

Beträffande regionens arbete med enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning och MU-avtalet vore det också lämpligt med en årlig uppföljning av när och hur dessa har tillämpats, vilket skulle borga för ett varaktigt arbete med att utveckla regionens arbete med konsten och konstnärers villkor.

Trots att detta kapitel benämns ”bild-och formkonst” saknar KRO/KIF tydliga prioriteringar avseende formkonstområdet. Konsthantverkarna och formgivarna har blivit förbisedda vilket vi finner mycket olyckligt. Vi anser därför att konsthantverkarna bör omnämnas i kulturplanen.

KRO/KIF föreslår att Kalmar län skriver in i den regionala kulturplanen:

  • Hur MU-avtalet, både utställningsersättningen och medverkansersättningen, ska kunna tillämpas i länet och dess kommuners alla utställningsarenor. En plan för hur MU-avtalet kan implementeras på regional såväl som kommunal nivå bör upprättas.
  • Att länet ska erbjuda sina och kommunernas kulturpolitiker, tjänstemän och utställningsarrangörer en workshop om MU-avtalet, åtminstone vartannat år. Detta bör budgeteras.
  • Att länet ska erbjuda sina och kommunernas kulturpolitiker, tjänstemän, offentliga och privata fasighetsägare och byggherrar en workshop om enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning, åtminstone vartannat år. Detta bör budgeteras.
  • Att länet årligen ska redovisa när och hur MU-avtalet (både utställnings- och medverkansersättningen) och enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning har tillämpats.
  • Hur länet avser satsa på konsthantverket.
  • Att enprocentsregeln ska tillämpas vid samtliga offentliga ny-, till-, och ombyggnationer, även i regionens och kommunernas bolags byggande av infrastruktur och fastigheter.
  • Att konstnärerna ska anlitas i utformningen av den offentliga miljön redan vid planeringsstadiet. På så sätt kan den konstnärliga kompetensen utnyttjas effektivt och den offentliga miljön bli bättre.
  • Att länet säkerställer kompetens och resurser för att kunna vara ett stöd till kommunerna i att utveckla riktlinjer och metoder för implementeringen av enprocentsregeln. Detta bör budgeteras.

Budget och övriga kommentarer

KRO/KIF har tagit del av regionens kulturbudget för 2014 liksom PM:et ” Bidrag till utställningsarrangörer för tillämpning av ”Avtal för konstnärers medverkan och ersättning vid utställning av konstverk”, det s.k. MU-avtalet”. Vi tycker naturligtvis att det positivt att man diskuterar finansieringen av avtalet och att frågan kommer att tas upp under budgetberedningen hösten 2014. Vi finner det utmärkt att berörda utställningsarrangörer tills vidare har möjligheten att ansöka om bidrag ur den regionala kulturresursen. Vi skulle gärna se att regionen undersökte möjligheterna till en finansiering av ett resurscentrum för konstnärerna.

KRO/KIF föreslår att

  • En förstudie görs av ett resurscentrum på bild- och formkonstområde.
  • Det budgeteras för MU-avtalets tillämpning, vilket inbegriper medverkansersättning.
  • Det budgeteras för årliga workshops och fortbildningar för enprocentsregeln respektive MU-avtalet.
  • Det budgeteras för en stödfunktion för kommunernas arbete med enprocentsregeln för konstnärliga gestaltning av offentliga miljöer.
  • Det av budgeten framgår hur stor andel som når konstnärerna som producerar kulturutbudet.

Med förhoppning att ni hör av er om ni vill att vi att vi ska förtydliga något och att ni reviderar planen utifrån våra förslag.

Vänliga hälsningar,

Theo Jansson, konstnär, talesperson för KRO i Kalmar län
Charlotte Eliasson Strömberg, konstnär, ordförande KRO/KIF Region Syd
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation
Johan Wingestad, konsthantverkare och ordförande Sverige Konsthantverkare och Industriformgivare