Låt konsten blomstra i Västerbotten

Datum: 
fredag, juli 24, 2015
PUBLIKATION: 
Västerbottens-Kuriren
Västerbotten investerade bara 2,4 procent av regionens kulturutgifter i bild- och formkonsten år 2013, visar Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) remissvar till kulturplanen för Västerbotten 2016-2019.


 

Konsten, litteraturen, musiken och teatern väcker känslor och tankar. Att ta del av konst kan ses som ett lärande om livet. Den utmanar oss, ger insikter och förståelse. Konsten för oss lite närmare varandra. Kanske är det därför vår grundlag slår fast att den enskildes kulturella välfärd skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten och att riksdagen vill att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Professor Pier Luigi Sacco, en av världens mest efterfrågade experter på kultur och ekonomi, menar också att kulturen är på väg att bli en systemöverskridande råvara i allt ekonomiskt värdeskapande och en av de viktigaste faktorerna för att skapa nya jobb.

 

Västerbotten investerade bara tio kronor per invånare i bild- och formkonsten 2013 och då kommer nästan 80 procent av pengarna från staten. Det är en tredjedel av vad Jämtland och Gotland satsade på bild- och formkonsten samma år och klart mindre än genomsnittet i landet. Med vetskap om att sju av tio professionella konstnärer i Västerbotten uppger - i 2014 års stora konstnärsenkät - att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att försörja sig är detta en mycket märklig prioritering, ja, ett stort slöseri med regionens konstnärliga kompetens. Det är varken en bra kulturpolitik eller sysselsättningspolitik.

 

Ska Västerbotten kunna profilera sig som en region med ett starkt konstutbud, och ta vara på allt det positiva som konsten bidrar med till samhället, måste regionens politiker tänka om i grunden. Det finns positiva inslag i den regionala kulturplan för 2016-19 som nu har lagts fram för diskussion, men också en hel del brister och utmaningar. För att stärka Västerbottens konstpolitik behövs ett samlat grepp om bild- och formkonsten. Regionen borde bestämma sig för att i dialog med branschen och konstnärerna utarbeta en konkret handlingsplan för bild- och formområdet. Satsningar på utställningar och finansiering av MU-avtalet (det avtal som ska garantera konstnärer anständiga villkor vid utställningar) och ett tydligt ekonomiskt och metodmässigt stöd till Västerbottens kommuners arbete med den konstnärliga gestaltningen av offentliga miljöer och utställningar skulle göra stor skillnad att få konsten att blomstra i Västerbotten.

I vårt remissvar kartlägger vi utmaningarna för bild- och formkonsten i kulturplanen och erbjuder regionens politiker ett stort antal konkreta åtgärdsförslag som skulle, om de skrivs in i kulturplanen och genomförs, kunna göra Västerbotten till en medveten och tongivande konst- och kulturregion. 37 konkreta förslag för konsten, för delaktighet och utveckling av en framtida kulturpolitik.

 

Fanny Carinasdotter, konstnär och ordförande KRO/KIF Västerbotten

Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation (KRO)

Sanna Svedestedt, konsthantverkare och ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF)