”Konstnärer luras på lagstadgad ersättning”

FÖRFATTARE: 
Datum: 
torsdag, september 10, 2015
PUBLIKATION: 
Svenska Dagbladet
På grund av en sluten konsthandel förlorar konstnärer varje dag intäkter som de har lagstadgad rätt till. Frågan måste lösas snarast, justitieminister Morgan Johansson. Det skriver KRO, KIF, BUS samt Niclas Malmberg (MP) och Per Lodenius (C) på SvD.

 

De senaste åren har det slagits ett stort antal försäljningsrekord av konst. Många tror att det ger stora inkomster till de konstnärer som har skapat konsten. Så är det inte. Bara en mindre del av de värden som skapas på andrahandsmarknaden kommer konstnärerna till del genom den lagstadgade följerätten. Den ska garantera att konstnärerna ersätts med en liten procentandel av priset vid vidareförsäljning av konst. Men i verkligheten har systemet ännu stora brister.

Konstnären Ernst Billgren har nyligen kommenterat hur konstmarknaden sköter hans rätt till följerätt på sina konstverk: ”Mellan åren 2001-2014 rapporterades 536 följerättsgrundande försäljningar av mina verk. Av dessa kom fem från gallerier, alltså mindre än en procent. Det verkar ju orimligt lite. Så jag googlar och hittar 18 gallerier som just nu säljer mina grejer på andrahandsmarknaden. Ingen av dessa har någonsin rapporterat in följerätt för mina verk.”

Auktionshusen är, som vi ser det, de aktörer på marknaden som i dag sköter följerätten på ett riktigt sätt. De ser till att konstnärerna får mellan 0,25 och fem procent av försäljningspriset upp till ett tak på 12 500 Euro. Men det står sämre till hos en del av den övriga konsthandeln. Sju av tio företag som berörs av skyldigheten att redovisa försäljning av originalkonstverk svarar inte när Bildupphovsrätt i Sverige begär redovisning. Mot denna bakgrund har en statlig utredning (SOU 2014:36) sett över följerätten. En enig utredning, inklusive experterna från konst- och auktionshandeln, föreslår ökad transparens och en skarpare administrativ ordning i lagstiftningen.

Dagens redovisningsfusk snedvrider konkurrensen på konstmarknaden och seriösa gallerister tvingas konkurrera med mindre nogräknade. Dessutom skulle även konsthandeln långsiktigt gynnas av att följerätten tillämpas fullt ut. Fler konstnärer skulle då kunna ägna sig helhjärtat åt sitt konstnärskap i stället för att försörja sig genom annat arbete. I den senaste stora konstnärsenkäten, Utsikt från ateljéerna 2014, finns en tydlig och mycket oroväckande tendens: Många konstnärer tvingas i dag ägna mindre tid till den konstnärliga verksamheten än för sex år sedan. 

I den statliga utredningen föreslås tyvärr även försämringar för konstnärerna. Det gäller det minimipris till vilket ett konstverk måste säljas för att konstnären ska få följerätt. Utredningen föreslår att det fördubblas från nuvarande 2200 kronor. Det skulle betyda att den del av konstnärskåren vars verk ofta säljs till lägre priser, exempelvis grafiker och konsthantverkare, skulle bli utan sin följerätt. Det är en rekommendation som underminerar syftet med följerätten som är att stärka konstnärernas ställning och ge dem rättighet till en del av det ekonomiska värde som handeln med deras verk skapar. En majoritet av remissinstanserna och utredningens experter har varit negativa till denna del.

Även utredningens förslag om avtalslicenser för museer är av stor betydelse för både museerna och konstnärerna. Det brådskar eftersom digitaliseringen av kulturarvet pågår över hela landet just nu.

”Jag menar att det är viktigt att konstnärerna kan arbeta under rimliga villkor och att skapande och kreativitet måste stimuleras genom att upphovsmännen får betalt för sitt arbete. Det är förstås angeläget att följerättsersättningen verkligen betalas”, uttalade sig justitieminister Morgan Johansson (S) nyligen. Det är en mycket bra utgångspunkt och just därför bör den del i utredningen som handlar om minimipriset för följerätten ses över.

Det har nu gått över ett år sedan utredningen lämnade över sitt betänkande och sedan slutet av 2014 är den remissbehandlad. På grund av en sluten konsthandel förlorar konstnärer varje dag intäkter som de har lagstadgad rätt till. Det är hög tid att frågan får en lösning!

Niclas Malmberg, kulturpolitisk talesperson (MP)
Per Lodenius, kulturpolitisk talesperson (C)
Katarina Jönsson Norling, konstnär, riksordförande Konstnärernas Riksorganisation
Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) 
Åsa Berndtsson, ordförande Bildupphovsrätt i Sverige