Låt visuell konst blomstra

om utmaningarna i Dalarnas kulturplan
Datum: 
tisdag, oktober 6, 2015
PUBLIKATION: 
Dalarnas Tidningar
Dalarna investerade endast 2,4 procent i bild- och formkonsten år 2013, visar vi i vårt remissvar till Dalarnas förslag på ny kulturplan för åren 2016-2018. Det är en klart mindre andel än genomsnittet för regionerna i landet (3,1 procent).

Konsten, all form av konst, väcker känslor och tankar. Att ta del av konst kan ses som ett lärande om livet. Den utmanar oss, ger insikter och förståelse. Konsten för oss lite närmare varandra. Kanske är det därför vår grundlag slår fast att den kulturella välfärden skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten och att riksdagen vill att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Professor Pier Luigi Sacco, en av världens mest efterfrågade experter på kultur och ekonomi, menar också att kulturen är på väg att bli en systemöverskridande råvara i allt ekonomiskt värdeskapande och en av de viktigaste faktorerna för att skapa nya jobb.

Därför är det mycket oroväckande att Dalarna bara investerar elva kronor per år och invånare i bild- och formkonsten, och då ska man veta att den största andelen av detta kommer från staten. Västra Götaland, Jämtland och Uppsala satsar mer än dubbelt så mycket på bild- och formkonsten per invånare. Siffrorna kommer från Myndigheten för Kulturanalys offentliga statistik. Med vetskap om att sex av tio yrkesverksamma konstnärer i Dalarna uppger - i 2014 års stora konstnärsenkät - att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att försörja sig är detta en mycket märklig prioritering, ja, ett stort slöseri med regionens konstnärliga kompetens. Det är varken en bra kulturpolitik eller en bra sysselsättningspolitik.

Ska Dalarna kunna profilera sig som en region med ett starkt utbud av konst, och ta vara på allt det positiva som konsten ger samhället, måste landstingets politiker tänka om i grunden. Det finns positiva inslag i den regionala kulturplan för 2016-18 som nu har lagts fram för diskussion, men också en del brister och utmaningar. Det behövs nu ett samlat grepp om Dalarnas politik på bild- och formkonstområdet. Landstinget borde bestämma sig för att i dialog med branschen och konstnärerna utarbeta en konkret handlingsplan för bild- och formkonsten. Ordentliga satsningar på utställningar, konstnärsersättningar och den offentliga konsten skulle kunna göra stor skillnad och få konsten att blomstra i Dalarna.

I vårt remissvar kartlägger vi utmaningarna för bild- och formkonsten i kulturplanen och erbjuder landstingets politiker ett stort antal konkreta åtgärdsförslag som skulle, om de skrivs in i kulturplanen och genomförs, kunna göra Dalarna till en medveten och tongivande konst- och kulturregion. 33 konkreta förslag för konsten, för delaktighet och utveckling av en framtida kulturpolitik.

Birgitta Hammarqvist-Steger, konstnär och talesperson för KRO/KIF i Dalarna
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation (KRO)
Sanna Svedestedt, konsthantverkare och riksordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF)
May Lindholm, konstnär och ordförande för Konst i Dalarna (KID)