Gamla mästare kan skapa förutsättningar för nutida konstnärer

22/03/2016
I dag ska riksdagens kulturutskott ta ställning till en motion som kan stärka nutida konstnärers ekonomiska förutsättningar att utveckla sina konstnärskap. I förslaget förespråkas en transaktionsavgift på äldre konst för vilken upphovsrätten slutat gälla. Avgifterna ska gå till en helt ny konstnärsfond för individuella och kollektiva stöd till bild- och formkonstnärer.

Ett liknande och välbeprövat system finns redan i Norge. Varje gång det säljs ett verk av exempelvis Edvard Munch går fem procent av de ofta svindlande försäljningspriserna till dagens generationer konstnärer som därmed erhåller värdefulla arbetsstipendier.

– Norge har skapat ett kulturpolitiskt redskap som Sverige borde ta efter. Dåtidens stora mästare skapar ekonomiska förutsättningar för nutida bild- och formkonstnärer att ägna sig åt sin konstnärliga verksamhet, säger konstnären Katarina Jönsson Norling, riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation 

Förslaget om en ny konstnärsfond utreddes av staten redan 1997, men blev sedan liggande på kulturdepartementet. Nu visar en ny partienkät att det finns stöd hos flera partier för förslaget och flera andra partier tycker att det låter intressant. Bara ett parti svarar nej och motiverar det med att ”vi inte har ett sådant förslag för närvarande”.

– Riksdagen har nu möjlighet att införa ett beprövat system som en statlig utredning redan varit positiv till. Vi har i dag en spekulation i äldre konst som inte sällan leder till astronomiska försäljningspriser. Att några procent av dessa värden ger nutida konstnärer finansering för att skapa ny bild- och formkonst gynnar på sikt hela konstvärlden, säger konsthantverkaren Sanna Svedestedt Carboo för Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare.

Ett par av auktionshusen i Norge har varit oroliga för att försäljningen av Edvard Munchs konstverk skulle flytta utomlands 2015 då hans verk för första gången inte omfattades av följerätten. Men trots att man i Norge - till skillnad från andra länder - betalar konstavgiften på fem procent mer än fördubblades omsättningen av Edvard Munchs konstverk år 2015 i jämförelse med 2014. Det finns andra parametrar än en konstavgift på fem procent konst som styr omsättningen av konst i ett land (transportkostnader, exportlicenser, marknadsbedömningar etc).

Genom att Bildupphovsrätt i Sverige redan inkasserar konstnärernas följerätt vid vidareförsäljning av konstverk så finns en fungerande institution och administration för avgiften. 

För bakgrund och researchsamtal:

Pontus Björkman, pressansvarig KRO/KIF, pontus@kro.se, 073-77 11 850

För intervjuer, kontakta:

- Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation, katarina@kro.se, 076-827 76 00
- Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice ordförande för Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare, sanna@kro.se, 070-330 33 79
 

Pressbilder finns här.
 

Fakta

Här finns motionen som är lagd av Niclas Malmberg, kulturpolitisk talesperson för MP. Den behandlades första gången av kulturutskottet tisdag 8 mars och slutgiltigt beslut fattas 22 mars.

Här finns den statliga utredningen SOU 1997:106, som nämns ovan. Avgiftssystemet tar vid då den upphovsrättsliga regleringen upphör, och berör alltså försäljning av konstverk som skapats för mer än 70 år efter upphovspersonens/konstnärens dödsår. I utredningen föreslås att en avgift ska tas ut med ett belopp som motsvarar fem procent av försäljningssumman exkl. mervärdesskatt.

De senaste årens försäljningsrekord av äldre konst innebär att förslaget kan generera betydande resurser.

År 2014 uppgav 64 procent av de yrkesverksamma bild- och formkonstnärerna att de hade en taxerad månadsinkomst på under 13 300 kr.

Här är en beskrivning av den norska konstfonden och effekten av att försäljning av Edvard Munchs konstverk år 2015 inte längre omfattas av följerätten. Den är skriven av Hege Imerslund, direktör för norska konstfonden.