Låt konsten och konsthantverket blomstra på Gotland

FÖRFATTARE: 
Helena Andreeff, Eva-Marie Kothe Sjöholm, Eva Månsson
Datum: 
lördag, april 30, 2016
PUBLIKATION: 
Gotlands Allehanda
KRO/KIF har skrivit remiss till Region Gotlands förslag på kulturplan för 2017-2020 och publicerar här en debattartikel om utmaningarna för öns konst- och kulturpolitik.

Konsten väcker känslor och tankar i oss. Den utmanar oss och ställer frågor om och kan ge nya ingångar till vår samtid. Konsten har förutsättningar att slå broar mellan tid och rum, den kan föra oss lite närmare varandra. Kanske är det därför vår grundlag slår fast att den enskildes kulturella välfärd skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Kanske är det därför riksdagen vill att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

Professor Pier Luigi Sacco, en av världens mest efterfrågade experter på kultur och ekonomi, menar att kulturen är på väg att bli en systemöverskridande råvara i allt ekonomiskt värdeskapande och en av de viktigaste faktorerna för att skapa nya jobb.

38 konkreta förslag för konsten, för delaktighet och utveckling av en framtida kulturpolitik.

KRO/KIF:s senaste konstnärsenkät visar att 74 procent av konstnärerna på Gotland har en månadsinkomst på 13 300 eller mindre, vilket kan jämföras med 20 429 kronor, som var den genomsnittliga månadsinkomsten på ön 2014. Nästan sex av tio bild- och formkonstnärer på Gotland uppger att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig, vilket är ett slöseri med öns konstnärliga kompetens. Nästan åtta av tio konstnärer på Gotland svarar att de inte fått utställningsersättning enligt MU-avtalet, det branschavtal som finns för konstnärer vid utställningar.

Mot denna bakgrund är det oroväckande att Gotland prioriterar ned bild- och formkonsten. Andelen av regionens kulturutgifter som investeras i bild- och formkonsten har minskat med 26 procent mellan 2011 och 2013, visar officiell statistik från Myndigheten för Kulturanalys.

Ska Gotland kunna profilera sig som en region med ett starkt utbud av bild- och formkonst, och ta vara på allt det som konsten ger samhället, måste regionens och kommunens politiker tänka om. Det finns mycket positivt i den regionala kulturplanen för åren 2017-2020 som nu har lagts fram för diskussion, men också en hel del utmaningar. För att skapa en positiv trend för Gotlands konstpolitik behövs ett samlat grepp om bild- och formkonsten. Regionen borde bestämma sig för att i dialog med branschen och konstnärerna arbeta fram en handlingsplan för bild- och formområdet.

Det behövs en nysatsning på konstskolan och förutsättningar bör tillskapas för att öns utställningsarrangörer ska kunna betala bild- och formkonstnärerna avtalsmässigt och för sin arbetstid. Genom att ställa krav på konstnärliga gestaltningar även när det privata bygger flerfamiljshus och annan infrastruktur, skulle fler av öns offentliga miljöer bli konstnärligt och estetiskt intressanta.

I vårt remissvar till kulturplanen för Gotland 2017-20 kartlägger vi utmaningarna för bild- och formkonsten och erbjuder regionens politiker ett stort antal konkreta åtgärdsförslag som skulle, om de skrivs in i kulturplanen och genomförs, göra ön till en ännu mer medveten och tongivande konst- och kulturregion. 38 konkreta förslag för konsten, för delaktighet och utveckling av en framtida kulturpolitik.

Helena Andreeff, konstnär och talesperson för Konstnärernas Riksorganisation (KRO) på Gotland

Eva-Marie Kothe Sjöholm, konsthantverkare och talesperson för Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare på Gotland

Eva Månsson, verksamhetsledare  för Konstnärernas Riksorganisation (KRO)och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare (KIF)

Här kan du läsa vårt remissvar.