Hoten mot yttrandefriheten måste beivras

30/11/2016
Var tredje författare och konstnär har någon gång drabbats av hot eller våld, visade Kulturanalys rapport Hotad kultur? som kom i april 2016. Att konstnärer och författare får sin yrkesmässiga frihet begränsad till följd av hot och våld får negativa konsekvenser, inte bara för de individer som utsätts, utan också för det demokratiska samhället som helhet. Nu följer Kulturanalys upp med rapporten Värdar eller väktare?, som bygger på intervjuer med museer, bibliotek och andra uppdragsgivare till kulturskaparna. Den visar att hot och trakasserier mot kultur inte bara drabbar skaparna utan även yrkesgrupper som bibliotekarier och utställningsvärdar på museer.

Uppdragsgivarna betonar generellt att hot och våld inte ska få påverka verksamheten, framgår av rapporten. Samtidigt är rädsla ett nyckelord i många av intervjuerna. Det handlar om att rädslan kryper sig på och om att vara osäker på ifall den faktiskt påverkar eller inte. Steget från en sådan rädsla och oro till att vissa typer av utställningar och aktiviteter väljs bort är inte långt, skriver Kulturanalys.

– Regeringen måste ta de här signalerna på största allvar. Risken är uppenbar att yttrandefriheten och den konstnärliga friheten beskärs i det tysta, säger Eva Månsson, verksamhetsledare för KRO/KIF.

En central slutsats av undersökningen är att ansvarsfrågan ofta uppfattas vara oklar. Frilanskontrakt och tillfälliga uppdrag gör det svårt att veta vem det är som ska tillhandahålla arbetsmiljöåtgärder för uppdragstagarna. Ansvarsfrågan
kompliceras även av att en konstnär eller författare kan ha flera uppdragsgivare involverade samtidigt, och att en hotfull händelse tidsmässigt kan inträffa efter det att ett visst uppdrag är slutfört.

Kulturanalys bedömer att det finns ett behov av riktlinjer för hur uppdragsgivare ska hantera situationer där uppdragstagaren inte omfattas av det gängse arbetsmiljöarbetet och av system för erfarenhetsutbyte mellan arrangörer när det gäller hantering av hot och våld.

– Regeringen måste se till att den kommande handlingsplanen på området hot och hat mot det demokratiska samtalet är tvärpolitiskt förankrad. Det behövs insatser på det kulturpolitiska området, men de tyngsta åtgärderna måste göras på det polisiära och juridiska området. Det skulle behövas ett särskilt anslag för utsatta konstnärer och författare som drabbas, och även resurser för att bygga upp och underhålla en kompetens- och stödfunktion till utsatta konstnärer och författare, säger Eva Månsson.

Studien visar att de större uppdragsgivarna ofta har en checklista för riskanalys inför publika arrangemang där riskerna bedöms utifrån nivå av medieexponering och vilken typ av ämne som avhandlas. Resurser, både vad gäller tillgång till
personalstöd och finansiering, påverkar möjligheterna att arbeta systematiskt. Stora uppdragsgivare har i regel god kontakt med polis och säkerhetspolis medan en mer blandad bild målas upp av de små uppdragsgivarna. Även ett stöd till de fristående arrangörerna av kulturverksamheter från den offentliga förvaltningen bör övervägas, skriver myndigheten.

Utsatthet och oro för att utsättas för hot, våld eller trakasserier får tydliga konsekvenser för konstnärer och författare. Ungefär en tredjedel av de utsatta eller oroliga konstnärerna och författarna anger att de har dragit sig undan från offentligheten, exempelvis genom att minska sin synlighet i media, och ungefär en sjättedel uppger att deras konstnärliga frihet har begränsats av förekomsten av hot, våld och trakasserier, visade rapporten Hotad kultur? som Kulturanalys publicerade i april 2016. Att konstnärer och författare får sin yrkesmässiga frihet begränsad till följd av hot och våld får därmed negativa konsekvenser, inte bara för de individer som utsätts, utan också för det demokratiska samhället som helhet.

Fakta
Myndigheten för kulturanalys har i uppgift att analysera utvecklingen inom kulturområdet i relation till de nationella kulturpolitiska målen. Under senhösten 2015 genomförde Kulturanalys, i samverkan med KRO/KIF och Sveriges
författarförbund, en enkätundersökning om hot, trakasserier och våld mot bild- och formkonstnärer och författare. Undersökningen, som publicerades i rapporten Hotad kultur? i april 2016, visade att var tredje författare och konstnär någon gång har drabbats av hot eller våld och att utsattheten är vardag för vissa. Många konstnärer och författare ansåg vidare att uppdragsgivare och arrangörer har en särskild roll att spela i arbetet med att förebygga och hantera hot, trakasserier och
våld.

Konstnärernas Riksorganisation/Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, KRO/KIF, och Författarförbundet har gett Anders Rydell i uppdrag att skriva en handbok med konkreta råd och tips för konstnärer och författare som drabbas av hot, hat och trakasserier. 

Här finns Kulturanalys nya rapporten Värdar eller väktare?
Här finns Kulturanalys rapport Hotad kultur?

För ytterligare information, kontakta:
Eva Månsson, verksamhetsledare KRO/KIF, eva.mansson@kro.se,
Pontus Björkman, pressansvarig, pontus@kro.se, 073-7711850