Bild- och formkonsten i siffror år 2013

- en sammanställning av sex rapporter som släpptes 2014
På tre sidor sammanställs här i punktform fakta om villkoren för bild- och formkonsten ur fem av årets myndighetsrapporter och KRO/KIF/BUS stora konstnärsenkät. I slutet finns fem förslag till regering och riksdag inför 2015.

Vi ser ett mycket starkt intresse för den samtida konsten, men att redan mycket låga konstnärsinkomster sjunker och att konstnärer idag tvingas lägga mindre tid på den konstnärliga verksamheten än för sex år sedan. Samtidigt sjunker statens och landstingens investeringar i bild- och formkonsten och tillämpningen av både MU-avtalet och enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning haltar. Här har vi i punktform sammanställt fakta om villkoren för bild- och formkonsten ur årets myndighetsrapporter och den stora konstnärsenkäten.

”Miljontals musei- och konsthallsbesök”

Intresset för bild- och formkonsten är starkare än någonsin men ökat fokus på upplevelse:

  • År 2013 gjordes minst 17,7 miljoner museibesök i Sverige och besökarna kunde ta del av fler än 2000 utställningar. Av museernas permanenta utställningar är 21 procent inriktade på konst. Uppskattningsvis görs 3,5 miljoner besök för att ta del av konst på museer och då är inte Sveriges alla konsthallar inräknade. Siffran kan jämföras med Svenska Hockeyligan som lockade ca två miljoner besökare 2013/14 och Allsvenskan i fotboll som drog 1,8 miljoner åskådare år 2013.
  • Intresset för den offentliga konsten ökar starkt. Det kan mätas i publiceringar i tryckta medier (Mediearkivet/Retriever). Söker man på offentlig konst ser man ett starkt stadigt ökande antal publiceringar: 2006: 64 publiceringar. 2010: 243 publiceringar. 2013: 553 publiceringar.
  • Vi ser en tendens att konsumtionen av konst rör sig från köp till upplevelse. Under 2000-talet har antalet konstföreningar, många arbetsplatsföreningar, minskat från ca 1400 till 800.

”Staten och landstingen prioriterar ned villkoren för bild- & formkonsten”

I Myndigheten för Kulturanalys rapport Samhällets utgifter för kultur 2012-2013
(nov 2014) framgår att:

  • Statens utgifter för bildkonst, arkitektur, form och design har sjunkit från 98 till 81 miljoner kronor mellan 2010 och 2013. Som andel av statens kulturutgifter är det en minskning från 1,5 procent till 1,2 procent. Bara en del av denna minskning kan förklaras av att hemslöjdspengar är överflyttade till Kultursamverkansmodellen.
  • I kronor räknat har landstingens utgifter för bild och form varit konstant under samma tidsperiod. Däremot minskar även landstingen den andel av kulturbudgeten som investeras i bild och form från 3,3 till 3,1 procent.
  • Även statens och landstingens utgifter för stipendier och ersättningar till kulturskapare minskar (andelen av kulturbudgeten minskar från 5,4 till 5,2 % respektive från 0,2 till 0,14 %).

”Bara 28 procent har fått avtalsenliga ersättningar vid svenska museer”

I Myndigheten för Kulturanalys rapport Museer 2013 (sept 2014) framgår att:

  • 95 museer genomförde utställningar som omfattas av MU-avtalet, det ramavtal som staten ingått med konstnärsorganisationerna för att konstnären ska få betalt både för att visa sina verk (Utställningsersättning) och för den arbetstid som hen investerar i en utställning (Medverkansersättning).
  • 28 procent av medverkande konstnärer vid svenska museer har fått ersättning på eller över MU-avtalets lägsta nivå.
  • Bara hälften av de museer som betalat utställningsersättning har betalat konstnären för den arbetstid som hen investerat i utställningen (medverkansersättning)
  • Av de museer som betalade konstnärer var den genomsnittliga ersättningen per utställning 14 000 kr. Slår man ut museernas totala ersättning på alla deltagande konstnärer, oavsett om de har fått ersättning eller inte, blir den genomsnittliga ersättningen 4 000 kr.
  • Bara några promille av de 95 museernas totala lönekostnader har gått till konstnärers löner (medverkansersättning).

I PDF:n nedan finns även en tabell som visar hur statliga, regionala och kommunala museer sköter MU-avtalet.

”Bara två regioner/landsting rapporterar MU-avtalet”

I Kulturrådets uppföljningsrapport av kultursamverkansmodellen för år 2013
(nov 2014) framgår att:
 

  • Kalmar län och Skåne rapporterar föredömligt sina strategier för att stärka tillämpningen av MU-avtalet. Skåne villkorar stödet. Kalmar län tillför resurser.
  • Kulturrådet rapporterar inget om MU-avtalet från 18 regioner.

”Bara en av tre regioner/kommuner tillämpar 1%-regeln för konstnärlig gestaltning av gemensamma miljöer som en regel”

I Konstnärsnämndens rapport ”Enprocentsregeln - Ingen regel utan undantag” (dec 2013) framgår att:

  • 33 % av kommunerna och 37 % av landstingen följer enprocentsregeln som regel. 
  • 31 % av kommunerna och 42 % av landstingen har enprocentsregeln som rekommendation eller mål
  • Otydlig riktlinje för statens åtagande bl a med anledning av bolagisering av offentlig verksamhet. Exempelvis Trafikverket, Vattenfall, Fortifikationsverket och Jernhusen följer inte enprocentregeln. Istället har Trafikverket inrättat konstnärliga råd.

”Två av tre professionella konstnärer tjänar under 13 300 kr/månad”

KRO/KIF/BUS stora konstnärsenkät 2014 (38 % svarsfrekvens, 2478 svarande professionella konstnärer) visar att:

  • Inkomsterna sjunker för konstnärer. Både 2011 och 2014 uppger 64 procent av konstnärerna att deras månadsinkomster är 13 300 kr eller mindre. Värdet har urholkats med ca fem procent pga inflation. 
  • Ökade skillnader mellan män och kvinnor. År 2011 uppgav 66 procent av kvinnorna och 61 procent av männen att månadsinkomsten var lägre än 13 300 kronor. Tre år senare var motsvarade siffror 67 och 58 procent. 
  • Mindre konstnärlig verksamhet. 35 procent av konstnärerna ägnar mer än 75 procent av sin arbetstid åt den konstnärliga verksamheten. År 2008 var motsvarande siffra 45 procent. 
  • Mindre inkomster från den konstnärliga verksamheten. För 21,6 procent av konstnärerna står den konstnärliga verksamheten för 75 procent eller mer av den totala inkomsten. I 2011 års enkät var motsvarande siffra 26,4 procent. 
  • 7 av 10 konstnärer vårdar sjuka barn utan att söka pengar hos F-kassan. ”Det lönar sig inte.”

Slutsatser

  • Konstnärernas inkomster sjunker över tid och de tvingas lägga mindre tid på konstnärlig gestaltning än för sex år sedan. Detta korrelerar med att stat och landsting prioriterar ned finansieringen av bild- och formkonsten samt att MU-avtal och enprocentsregel tillämpas undermåligt.
  • Det har blivit allt svårare att vara verksam som konstnär i Sverige. Erkänt kvalificerade konstnärer ger upp av ekonomiska skäl.
  • Konstnärer hamnar utanför trygghetssystemen.
  • Kulturbudgeten ökar i kronor räknat, men pengarna stannar i institutionerna och når i liten utsträckning konstnärerna som producerar konsten. Det slår på mångfalden och utrymme för färre konstnärliga uttryck och röster att redan små investeringar i bild- och formkonsten blir ännu mindre.

Fem förslag på kort sikt för att förbättra bild- och formkonstens villkor

Här är fem konkreta förslag som borde sjösätta närmaste månaderna i syfte att stärka bild- och formkonstens villkor:

  1. Initiera arbetet med en nationell strategi/handlingsplan för bild- och formkonsten.
  2. Villkora alla statliga pengar till utställningsarrangörer med att MU-avtalet ska tillämpas fullt ut och kräv transparens och återrapportering. Tillför de medel Kulturrådet äskat för att de mindre utställningsarrangörerna ska kunna följa MU-avtalet.
  3. Ta initiativ till ett statligt direktiv för enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning av gemensamma miljöer.
  4. Gör ett tilläggsdirektiv till ”Kommittédirektiv: Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design”, då den fjärde hörnstenen i vår offentliga miljö saknas i utredningen: den offentliga konsten.
  5. Höj inte den nedre beloppsgränsen för följerätten som SOU 2014:36 föreslår, då det innebär att många konstnärer blir utan följerätten när deras konst säljs vidare. Alla inkomster är viktiga för den som har mycket låga inkomster.