”Konstnärer måste få betalt”

- folkvalda i kulturutskottet, gör skillnad för konstens villkor i dag
FÖRFATTARE: 
Katarina Jönsson Norling & Johan Wingestad
Datum: 
fredag, december 12, 2014
PUBLIKATION: 
SVT Opinion
”Varför ska staten finansiera verksamhet som bygger på gratisarbete eller oanständiga villkor för konstnärer?" undrar Katarina Jönsson Norling och Johan Wingestad.

Vad är det som skapar det stora intresset för konst i Sverige? Är det konstens ständiga förvandling och nya uttryck att gestalta vår tids utmaningar och förhållningssätt till en verklighet som tycks alltmer obeständig och polariserad? Eller är det de oväntade perspektiven och den oroliga samtiden i sig; konstnärens förmåga att erbjuda oss andra ögon att se och tolka med? Man vet inte vad man kommer att få se när man ställs inför ett konstverk eller vilka luckor det kan öppna i en själv. 

År 2013 gjordes minst 17,7 miljoner museibesök i Sverige och besökarna kunde ta del av fler än 2000 utställningar. Av museernas permanenta utställningar är 21 procent inriktade på konst. Med en grov uppskattning görs 3,5 miljoner besök för att ta del av konst på museer. Därutöver drar Sveriges alla konsthallar mer än 3 miljoner besök. Det är ett par miljoner fler än de som årligen går och ser en match i Svenska Hockeyligan och Allsvenskan tillsammans.

Vad många besökare på svenska museer och konsthallar inte vet när de besöker en utställning är att konstnären ofta inte fått betalt för den arbetstid hen har investerat i utställningen. Detta trots att det finns ett avtal som staten har slutit med konstnärsorganisationerna (MU-avtalet), vilket ska garantera konstnären ersättningar både för att visa sina verk och för sin arbetstid. 

Bara 35 procent av länsmuseerna betalar idag konstnärerna avtalsmässiga ersättningar, trots att de till stor del är finansierade av statliga medel. Dessutom har bara ett par promille av lönekostnaderna hos de 95 museer som ställt ut samtida konst under 2013 gått till konstnärerna. Det visar rapporten Museer 2013 från Myndigheten för Kulturanalys.

Men när kulturminister Alice Bah Kuhnke i måndags intog talarstolen i riksdagen kom hon med två viktiga åtgärder för att stärka tillämpningen av MU-avtalet: 

1. Regeringen ska ställa krav på tillämpning av MU-avtalet för museer som får statlig finansiering men som inte bedrivs i myndighetsform. 
2. Statens kulturråd ges i uppdrag att redovisa i vilken grad institutioner som omfattas av kultursamverkansmodellen tillämpar MU-avtalet.

Det är bra, men långt ifrån tillräckligt för att MU-avtalet ska bli normerande i branschen, vilket är en viljeinriktning som både den förra regeringen och den nuvarande har slagit fast i budgetpropositioner. 

Även inom ramen för kultursamverkansmodellen borde riksdag och regering villkora statliga medel till utställningsarrangörer med att MU-avtalet ska tillämpas fullt ut. Det handlar inte om att styra regionernas prioriteringar, det handlar bara om att garantera skäliga villkor. Varför ska staten finansiera verksamhet som bygger på oanständiga villkor för konstnärer? Det riskerar dessutom riksdagens mångfaldsmål om bara konstnärer som har försörjning genom andra har råd att ställa ut. Vems perspektiv och berättelser ska ges utrymme i samhället?

Från talarstolen noterade också kulturministern att statens utgifter för bildkonst, arkitektur, form och design har sjunkit från 98 till 81 miljoner kr under åren 2010-2013. Även statens och landstingens utgifter för stipendier och ersättningar till kulturskapare minskar under samma tidsperiod, visar Kulturanalys. Det är hög tid att finansiera de åtta miljoner kronor som Kulturrådet har äskat i många år för att även mindre utställningsarrangörer ska kunna tillämpa MU-avtalet. 

I morgon ska alliansens förslag på kulturbudget diskuteras och justeras i kulturutskottet. Nu kan ni, kulturpolitiker från alla riksdagspartier, se till att vända den negativa trenden för bild- och formkonstens villkor i Sverige. Ni har makten att se till att Sveriges museer och konsthallar slutar att utnyttja konstnärers svaga förhandlingsposition. Anta en kulturbudget som ser till att 2015 blir året då även konstnärer får betalt för sitt jobb!

Katarina Jönsson Norling, riksordförande Konstnärernas Riksorganisation (KRO)
Johan Wingestad, ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare