hangmenProjects föddes ur frustration och lust

TEXT: 
Martin Brusewitz
BILD: 
Martin Brusewitz

UUtmed Ringvägen på Söder i Stockholm med ingång från en bakgård ligger galleriet hangmenProject. Ett annorlunda inslag i Stockholms konstscen. Det är varken ett traditionellt galleri, ett konstnärskollektiv eller en institution.

Stephen McKenzie hade efter sin konstexamen jobbat extra med att hänga konst i Stockholm under några år. Ofta fungerade han som en spindel i nätet och samlade andra konstnärer för att utföra jobb åt olika institutioner. När Bonniers konsthall frågade Stephen hur hans företag fungerade gick ett ljus upp för honom. Han skulle ju faktiskt kunna starta ett! Tillsammans med Patrik Svensson och Ulrika/Kelvin Douglas Alhyr grundade de för tio år sedan företaget Hangmen – specialiserade på att hantera konst och producera konstverk åt konstnärer. De fick snabbt mer och mer jobb. När de blev företaget Acnes hovleverantör av skyltfönsterinredningar tog verksamheten fyr på riktigt. Nu är de 15 heltidsanställda och lika många deltid.

Det var i lokalen på Ringvägen som Hangmen började tillverkade podium, ramar, utställningsbord och så vidare för olika museum, gallerier och butikers displayer. Men i takt med att företaget expanderade växte även en frustration fram. Med mer jobb gick allt mindre tid till egen konst. Ur den frustrationen växte i sin tur en lust fram. En lust att göra egna utställningar. När företaget växte ur verkstadslokalen på Ringvägen och flyttade till större, behöll de lokalen och gjorde ett galleri av den med fem tillhörande konstnärsateljéer. 

– Under flera år hade vi byggt utställningar åt de stora konstinstitutioner i Stockholm. När vi startade hP ville vi också vara med och leka och använda erfarenheten som konstnär och konsthanterare. Vi ville göra de utställningar som vi hade lust med och på vårt eget sätt säger Jenny Bergman, director på hangmenProjects som utöver galleriet arbetar med sin egen konst och undervisar på konstskolor.  

Sedan hangmenProject öppnade för fem år sedan har de haft ett 40-tal utställningar. De började med att ställa ut sig själva. Men sedan har en lång rad olika utställningar följt med allt från etablerade, välkända konstnärer till nyutexaminerade. Oftast jobbar de med grupputställningar eftersom de finner det roligare att skapa en utställning ur en idé än att bara ställa ut ett redan färdigt projekt. Flera anställda på Hangmen har ställt ut på galleriet.

– Det blir ett sätt att ge tillbaka och även uppmuntra konstnärer att fortsätta med sin konst, säger Stephen McKenzie.

2018 när Jenny Bergman och Stephen McKenzie tilldelades Konstnärsnämndens Dynamostipendium för sitt arbete med hangmenProject skrev juryn i sin motivering: “Med sin alldeles egna apparition har verksamheten kommit att tjäna som en mycket välkommen ventil i det Stockholmska konstlivet.” Verksamheten finansieras av medel från företaget Hangmens inkomster samt av försäljning av konst.

– Det har varit svårare att sälja än vi hoppats på. Vi har sålt till Statens Konstråd, olika landsting, Moderna museet och Nationalmuseum. Men samlare kommer inte ofta hit och köper säger Stephen McKenzie. 

Flera av deras utställningar har varit välplanerade, längre projekt, så som Death of Ceramics. Men många har kommit till i ett kvickt tempo, ibland som en reaktion på något aktuellt. Som när den tyska konstnären Georg Baselitz ställde ut på Moderna Museet och hangmenProjects på några dagar satte ihop en samlingsutställning med närmare 22 konstnärer titulerad efter ett citat av den kända konstnären: Women don’t paint very well.

– Några av våra bästa utställningar har satts ihop snabbt och spontant. Det är ofta bara vi två som tar besluten och då går det i rasande fart ibland och visst, det passar nog vårt temperament, men det är också en metod för att få saker att hända eftersom vi båda gör så mycket annat jämte galleriets verksamhet säger Jenny Bergman.

Läs om fler arrangörer

Mint vill vara rotade i verkligheten

Hangmen Projects tröttnade på att bara hänga upp konst åt andra

ICIA vill vara en plats där idéerna sätts främst

Kummelholmen lockar världsnamn till ett gammalt pannrum

C-print vill visa konsten som saknas på svenska scenen