Alice Bah Kuhnkes handlingsplan för bild och form saknar skarpa förslag som kan förbättra konstnärernas villkor, visar ny granskning

04/01/2017
Den handlingsplan för bild och form som regeringen släppte i november saknar förslag för att förbättra konstnärers villkor. Det visar en ny granskning som KRO/KIF gjort med anledning av inkomststatistiken i Konstnärsnämndens nya rapport ”Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor”.

Bild- och formkonstnärernas medianinkomst före skatt är 13 000 kr i månaden. Det kan jämföras med 18 200 kr som är medianvärdet för alla kulturella yrkesgrupper och 24 200 kr för hela befolkningen. SCB:s siffror visar dessutom att andelen bildkonstnärer med låga inkomster har ökat mellan 2004 och 2014.

– Konstnärsnämndens nya rapport visar hur de fria konstnärernas inkomster halkar efter andra yrkesgrupper och tyvärr saknar den handlingsplan för bild- och formkonsten som Alice Bah Kuhnke presenterade i november förutsättningar att nämnvärt förbättra konstnärernas villkor, säger Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation (KRO).

KRO/KIF:s granskning av regeringens handlingsplan för bild och form visar att det saknas förslag för att förbättra bild- och formkonstens och konstnärernas villkor under innevarande mandatperiod. Planen har heller inga mål som visar vad regeringen vill uppnå. Av problembeskrivningen kan härledas en ambition om att fler professionella bild- och formkonstnärer ska kunna försörja sig på sin konst. Tre av nio åtgärdspunkter är en bred konstnärsutredning som berör alla kulturområden. Den enda nyheten i planen är att bild- och formkonsten blir ett utpekat verksamhetsområde i kultursamverkansmodellen, vilket kan påverka villkoren för bild- och formkonstnärer på lång sikt.

– Menar Alice Bah Kuhnke allvar med att hon vill skapa strukturella förändringar för konstnärerna finner hon skarpa förslag i vår granskning. Bland annat kan hon börja med att höja konstnärernas visningsersättning till samma nivå som författarnas biblioteksersättning, säkerställa att även konstnärerna får betalt för sin arbetstid vid utställningar och sjösätta en Konstnärsfond enligt norsk modell, säger Sanna Svedestedt Carboo, konsthantverkare och vice riksordförande för KRO.

Eftersom handlingsplanen inte presenterades i samband med en budgetproposition saknas budgetförstärkningar som direkt påverkar konstnärers villkor. I planen finns bara en mindre uppräkning av konstnärernas visningsersättning. Men även med detta tillskott medräknat har glappet mellan Biblioteksersättningen och Visningsersättningen ökat med 20 miljoner kr mellan 2010 och 2017. Dessutom har staten minskat sina anslag för konstnärliga gestaltningar av våra offentliga miljöer med 27 procent mellan 2008 och 2015, visar Kulturanalys rapport Samhällets utgifter för kultur 2014-2015. Under samma period har även anslaget till bild- och formområdet minskat med tio procent. Bild- och formkonstnärernas villkor har konsekvent prioriterats ned av staten senaste decenniet.

– Eftersom handlingsplanen för bild- och formkonsten blev klar efter budgetpropositionen saknades utrymme för nya reformer. Regeringen bör under 2017 ta sista chansen under mandatperioden att säkerställa reformutrymme och efterfrågestimulanser för att stärka konstnärernas villkor, säger Katarina Jönsson Norling.

Fakta
- Här finns KRO/KIF:s nya granskning av regeringens handlingsplan för bild och form.
- Här finns Konstnärsnämnden nya inkomstrapport ”Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor”. Statistiken i rapporten kommer från SCB. Bild- och formkonstnärer definieras här som yrkeskategorierna bildkonstnärer och konsthantverkare/form/design.

Fyra av rekommendationerna i KRO/KIF:s granskning:
1. Räkna i de statliga budgetpropositionerna under 2017 upp visningsersättningen till samma nivå som biblioteksersättningen så stärks konstnärernas ekonomiska villkor under innevarande mandatperiod.
2. Planera för en vårbudget och en höstbudget 2017 som tillför och öronmärker anslag för att konstnärerna ska få ersättning för sin arbetstid i samband med utställningar och förhandla om MU-avtalet med konstnärsorganisationerna.
3. Utarbeta ett statligt direktiv för hur och när myndigheter, verk, stiftelser och bolag ska tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar och villkora de statliga investeringsstöden för bostäder med enprocentsregeln.
4. Inför en ny Konstnärsfond genom en transaktionsavgift på äldre konst där upphovsrätten slutat gälla, utifrån den välbeprövade modellen i Norge. 

För ytterligare information, kontakta:
Pontus Björkman, pontus@kro.se, 073-7711850

För intervju, kontakta:
- Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation, katarina@kro.se, 076-827 76 00
- Sanna Svedestedt Carboo, vice riksordförande Konstnärernas Riksorganisation / talesperson Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare, sanna@kro.se, 070-3303379