Konstens innehåll ska inte styras politiskt

FÖRFATTARE: 
Katarina Jönsson Norling, Johan Wingestad Charlotte Eliasson
Datum: 
onsdag, oktober 16, 2013
PUBLIKATION: 
Sydsvenskan
Förra året kritiserades politiker i Lund för att lägga sig i vilken konst som skulle visas på konsthallen. Nu har man tagit ytterligare steg för att politiskt styra konstens innehåll. En grupp med ledamöter från Folkpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna ska fatta besluta om vilka offentliga konstverk som ska få installeras i Lund. Det är helt i strid med svensk och internationell kulturpolitik.

”Kulturens och konstens innehåll ska inte och kan inte styras genom politiska beslut, men samhället kan, med en väl genomförd kulturpolitik, skapa förutsättningar för ett stärkt kulturliv som utvecklas och blomstrar på egna villkor”, står det i alliansregeringens proposition ”Tid för kultur” som idag styr Sveriges kulturpolitik. Ändå envisas politikerna i Lund och andra kommuner runt om i landet att lägga sig i valet av konstverk och konstnär.

Ytterst handlar frågan om den svenska yttrandefriheten. I Sverige finns det en bred uppslutning kring principen om en armlängds avstånd mellan politiken och konsten. Man har helt enkelt inte velat att den offentliga konsten ska styras av olika sittande politiska majoriteter. Historiska exempel avskräcker. Få vill ha byster över politiker eller konstverk som förhärligar en politisk ideologi. Och frågan är om vi verkligen vill att den konst som utmanar våra referensramar väljs bort. Vad händer då med yttrandefriheten och konstnärens roll att ge nya perspektiv på tillvaron? 

FN skriver i sin första rapport om konstnärliga fri- och rättigheter (2013): ”Konstnärlig kreativitet är nödvändig för utvecklingen av levande kulturer och fungerande demokratiska samhällen”. Rapporten uppmärksammar konstnärernas ojämna förhållande till sina uppdragsgivare, såväl privata som offentliga, som ett problem och ett hot mot yttrandefriheten. I linje med FN-rapporten fastslår Sverige i målet för kulturpolitiken: ”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund.” 

Det handlar även om konstnärlig kvalitet. Att bedöma vilken konst som fungerar på lång sikt i en viss miljö är komplext och kräver både kunskaper och tid, något som de flesta politiker saknar. Därför är det sakkunniga som ska bedöma och fatta beslut om den offentliga konsten. På samma sätt som politiker överlämnar ansvaret om vilka böcker som ska köpas in till biblioteken eller vilka skådespelare som ska anställas på stadsteatern, borde det vara en självklarhet att konstärliga experter fattar de avgörande besluten om konsten. <br /> <br />
Lunds kommun borde tänka om och göra rätt. Stärk dialogen med kommuninvånarna om konsten, lägg ner den politikerstyrda konstgruppen och låt istället en jury med sakkunniga fatta besluten.

Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation (KRO)
Johan Wingestad, konsthantverkare och ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF)
Charlotte Eliasson, konstnär i Malmö och ordförande KRO/KIF Region Syd