Remissvar Kulturplan för Norrbotten 2014-2016

Norrbottens Läns Landsting
08/10/2013
KRO/KIF har tagit del av utkastet till kulturplanen för Norrbotten 2014-16 och vill härmed lämna några synpunkter som vi hoppas att regionen tar till sig.

KRO/KIF har tagit del av utkastet till kulturplanen för Norrbotten 2014-16 och vill härmed lämna några synpunkter som vi hoppas att regionen tar till sig. Inledningsvis kan sägas att det finns många mycket bra ambitioner i dokumentet och att det gläder oss att Norrbotten har förbättrat förutsättningarna för bild– och formkonsten i regionen. I vårt yttrande kommenterar vi framförallt sådant som vi tycker kan utvecklas.

Konstnärernas Riksorganisations (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivares (KIF) företräder tillsammans över 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är att förstärka medlemmarnas sociala och ekonomiska villkor och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma.

 

Inledning

KRO/KIF arbetar aktivt med frågor som berör bild- och formkonsten i den regionala kulturverksamheten. Det egna skapandet får oss människor att reflektera och tänka, det fördjupar samtalet och tänjer gränser. Den fria konsten svarar mot ett stort behov hos oss människor att förstå världen och varandra, vi behöver den för att må bra och fungera som individer och samhälle. Och utan estetiken blir Norrbotten fulare, tråkigare och tystare. Men ett vitalt och utforskande konstliv kräver också att samhällets konstnärer kan verka under rimliga omständigheter. I och med kultursamverkansmodellen har regionerna ett gyllene tillfälle att påverka och forma framtiden för det regionala konstlivet.

Vi gläds åt att Norrbotten antagit procentregeln för konstnärlig gestaltning och regionens ambitioner på bild- och formområdet och viljeinriktningen mot att ha tre permanenta arenor för konsten: ett länskonstmuseum i Kiruna, en konsthall i Boden och en konsthall i Tornedalen. Till detta också ett resurscentrum för konsten i Luleå.

Remissvarets struktur

KRO/KIF har i sitt arbete med kultursamverkansmodellens implementering lyft fram ett antal särskilt viktiga frågor i anslutning till bild- och formområdet. Dessa är medverkans- och utställningsersättning, (MU-avtalet), regionala resurscentrum för bild- och formområdet, jämlikhet inom konsten, procentregeln för offentlig konstnärlig gestaltning, konstens egenvärde och principen om en armlängds avstånd. Det är framförallt utifrån dessa frågor som detta remissvar kommer att behandla den regionala kulturplanen för Norrbotten. Men vi börjar med några övergripande kommentarer.

 

Övergripande kommentar

Vi uppskattar Norrbottens ambition att föra dialog med professionella kulturskapare, minoriteter och andra grupper i samhället.

Det är bra att Norrbotten påpekar de marginella statliga uppräkningarna och att dessa begränsar möjligheterna för regionen samt pekar på risken med ökande krav på utvärderingar och uppföljningar.
Vi gläds åt och delar Norrbottens syn på konstens och kulturens egenvärde.

Värdegrunden, sid 8
KRO/KIF föreslår att Norrbotten
• i värdegrunden (sid 8) även hänvisar till FN:s första och nya rapport (2013) om konstnärliga fri- och rättigheter (The right to freedom of artistic expression and creativity av Faria Shaheed, FN:s specialrapportör för kulturella rättigheter). Antas förslaget bidrar gärna KRO/KIF med förslag på en skrivning eller som bollplank.
• i målen kopplade till Jämställdhet (rubrik 2.3) lägger till följande punkt: ”Att könsuppdelad statistik för anställningar, uppdrag, konstinköp, utställningar, stipendier, kursdeltagare etcetera ska föras av alla aktörer som erhåller offentliga bidrag”. Motsvarande skrivningar bör finnas i dokumentet ”Riktlinjerna för landstingets insatser inom kultur och hälsa samt folkhälsa”.

Mål för den regionala kulturplanen, s. 10
KRO/KIF föreslår att följande mål integreras med skrivningen om konstärlig utveckling kvalitet:
• Norrbotten ska stärka de professionella kulturskaparnas villkor och förutsättningar att verka i regionen.

Mål 2, sid 15‐17
KRO/KIF uppskattar att Norrbotten sätter fokus på ”integrering av konstarternas uttrycksformer”, som Norrbotten skriver i kulturplanen, ”i olika samhällsplaneringsprocesser” och föreslår följande tillägg bland åtgärder under rubrik 5.5
• att löpande kartlägga kommande offentliga och privata ny-, till- och ombyggnadsprojekt och andra infrastrukturprojekt samt föra en dialog med ansvariga aktörer, både offentliga och privata, om konstnärlig gestaltning enligt procentregeln i syfte att få med bild- och formkonstnärer i ett tidigt stadium av plan- och byggprocessen.

Mål 4, sid 20
Det är positivt att Norrbotten vill utveckla kompetensutvecklingsmöjligheterna för utövande konstnärer i Norrbotten. Vi tolkar kulturplanen som att man framförallt har tänkt på fortbildning för den konstnärliga verksamhetens skull. KRO/KIF:s erfarenheter är att många bild- och formkonstnärer ser ett stort behov av fortbildning för att understödja företagandet, marknadsföringen, breddandet av inkomstmöjligheter från den konstnärliga verksamheten, förhandlingskompetens och avtalsskrivning i enlighet med MU-avtalet mm.

KRO/KIF föreslår att:
• Norrbotten gör en särskild satsning för att de fria professionella kulturskaparna ska ha tillgång till skräddarsydda kurser för att understödja företagandet, breddandet av inkomstmöjligheter från den konstnärliga verksamheten, förhandlingskompetens och avtalsskrivning i enlighet med MU-avtalet.

Avsnitt Bild-och formkonst i Norrbotten, sid 39
Ambitionerna i avsnittet om Bild- och formkonsten är, som sig bör, goda. Däremot saknar vi en del som handlar om de ekonomiska och sociala villkoren för bild- och formkonstnärerna i syfte att kunna attrahera konstnärer att bo och verka i Norrbotten. Just bild- och formkonstnärer är den yrkesgrupp som har det ekonomiskt svårast att leva på sin konst, och det gäller även ganska namnkunniga konstnärer. 64 procent av landets konstnärer har en taxerad inkomst på under 13 300 kr i månaden, enligt KRO/KIF:s och BUS senaste stora konstnärsenkät (2011). Kvinnliga konstnärer har en medianinkomst på 12 000 kr per månad enligt Konstnärsnämndens senaste jämställdhetsrapport

(2010). Det finns inga enkla lösningar utan det behövs flera olika åtgärder och en genomtänkt strategi och plan. Det handlar om att utöka arbetsmarknaden, se till att procentregeln implementeras i offentliga och privata bygg- och infrastrukturprojekt, utveckla resurscentrets verksamhet, se till att det även finns budgetutrymme för medverkansersättningen (enligt MU-avtalet) vid utställningar på alla utställningsarenor i regionen så att professionella konstnärer får ersättning för den arbetsinsats man lägger ned vid utställningar, se över ateljéstöden.

Därför föreslås följande tillägg under rubrik 13.5:
• Att göra en utredning i Norrbotten över de ekonomiska och sociala villkoren för bild- och formkonstnärerna i syfte att kartlägga åtgärder för att göra det möjligt för konstnärer att i högre utsträckning vara yrkesverksamma just som konstnärer. Utredningen ligger till grund för en handlingsplan.
• Att kartlägga implementeringen av procentregeln i länets kommuner och implementeringen av MU-avtalet på länets utställningsarenor.
• Att ge metodstöd, förslag på riktlinjer och utbildning för att stimulera alla länets kommuner att anta och tillämpa procentregeln och MU-avtal.

• Att villkora offentlig bidragsgivning till utställningsarrangörer med att MU-avtalet följs och tillför en särskilt regional MU-avtalspott, som kommunala och privata utställningsarrangörer kan söka ifrån för att stimulera implementeringen av MU-avtalet i hela regionen.
• Att för implementeringen av procentregeln i landstinget instifta ett konstnärsråd som tillsätts med professionella konstnärer/konsthantverkare/konstvetare/arkitekter och en eller två tjänstemän.
• Att fortbildningsinsatser, kompetensutveckling och spridning av konsten ska förläggas till resurscentrumet.
• Att det ska utarbetas en utvecklingsplan för resurscentrumet i dialog med länets bild- och formkonstnärer.

Dessutom föreslår KRO/KIF att Norrbotten i kulturplanen utvecklar ett avsnitt om Medverkans- och utställningsersättningar till konstnärer (MU-avtalet)

Följande kan användas som inspiration till textavsnittet (om regionen väljer att inte lägga till ett eget avsnitt, borde en del av följande integreras avsnitt 13.4 och 13.5 samt i budgetuppställningen):

MU-avtalet är ett statligt ramavtal som började gälla i sin nuvarande form 1 januari 2009. MU-avtalet, som skrivs mellan en utställningsarrangör och en medverkande konstnär, innebär att konstnären får ersättning för konstverkens visning för publik och att avtal sluts om arvode för allt arbete kring en utställning, så kallad medverkansersättning.

Ersättning enligt nu gällande MU-avtal skiljer sig från den tidigare utställningsersättningen som var baserat på utställningsytans storlek. Utställningsersättningen enligt MU-avtalet grundar sig istället på hur många som ser utställningen och antalet veckor som utställningen är öppen.

Medverkansersättningen innebär en förhandling om ersättningen för konstnärens arbetsinsats i samband med utställningen. MU-avtalet representerar ett nytt synsätt på konstnärens arbetsinsats inför en utställning, och förpliktigar också uppdragsgivare att budgetera och prioritera kostnader som tidigare ofta osynliggjorts och därmed inte ersatts. MU-avtalet verkar för goda arbetsförhållanden och motsvarar, i likhet med vad som är fallet i alla andra branscher, att man får lön enligt avtal.

Det är positivt att de flesta utställningsarrangörerna i regionen nu tycks betala utställningsersättning, medan det fortfarande ser sämre ut vad gäller medverkansersättningen. Medverkansersättningen bör grunda sig på KRO/KIF:s och KLYS arvodesrekommendationer om 700 kr per timme (F-skatt).

Kulturrådets rapport MU-avtalet – Nulägesanalys och förslag till revidering: Kulturrådets skriftserie 2013:3, som släpptes i juni 2013, redovisar att 39 procent av landets museer och konsthallar rapporterade in att de tillämpar MU-avtalet. Av dessa 39 procent betalar inte alla medverkansersättning. Varför övriga 61 procent inte tillämpar MU-avtalet beror dels på att arrangörerna uppfattar MU-avtalet ligga utanför ordinarie budget, dels avsaknaden av ekonomiska förutsättningar.

Eftersom Norrbotten avser att följa MU-avtalet, är det hög tid att se över implementeringen av MUavtalet i regionen och utarbeta en plan för hur man långsiktigt ska kunna ersätta konstnärerna avtalsenligt genom att även förhandla om medverkansersättningen. Idag tvingas, även de flesta yrkesverksamma, konstnärerna att arbeta gratis vid utställningar och på så sätt subventionera konsthallars, museums och andra utställningsarrangörers verksamheter. Konstnären får ofta bara ersättning för visningen av verken, inte för all den tid som läggs ned i samband med en utställning. Det här är ett skäl till att landets konstnärer har så extremt låga inkomster.

Ansökan om mer medel för att tillämpa MU-avtalet kan bl a sökas inom kultursamverkansmodellen.

Genom att ge MU-avtalet hög prioritet i kulturplanen och tydligt prioritera MU-avtalet i regionens egen budget finns alla förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel.

För att alla utställningsarrangörer (museum, konsthallar, ambulerande utställningar mm) i regionen ska kunna betala MU-avtalsenliga ersättningar behövs alltså höjda anslag. Det är idag svårt för exempelvis mindre konsthallar att med dagens ekonomi betala både medverkans- och utställningsersättning. Därför är det viktigt att Norrbotten avsätter resurser och äskar medel från staten, som har skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning, för att möjliggöra för regionens utställningsarrangörer att tillämpa MU-avtalet.

KRO/KIF föreslår att Norrbotten:
• skriver in i den regionala kulturplanen att en plan ska utarbetas för hur MU-avtalet, både utställningsersättningen och medverkansersättningen, på sikt ska kunna tillämpas i regionens och dess kommuners alla utställningsarenor.
• prioriterar MU-avtalet som en särskild post i budgeten för att synliggöra kostnaderna.
• villkorar all offentlig finansiering av utställningsverksamhet med att medverkansersättningen ska prioriteras och budgeteras.
• avsätter resurser själv och äskar medel från staten, som skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning, för att möjliggöra för regionens alla utställningsarrangörer att tillämpa både utställningsersättning och medverkansersättning enligt MU-avtalet för professionella konstnärer.

Avsnitt 14.11 Mål för museiområdet, sid 48
KRO/KIF föreslår följande till under målen:
• Alla museer ska tillämpa MU-avtalet fullt ut vilket alltid betyder att medverkansersättning ska betalas ut/förhandlas med konstnären, konsthantverkaren eller fotografen samt redovisa det ekonomiska utfallet i en särskild post i redovisningen.

Avsnitt 21 om konst-och kulturfrämjande verksamhet, sid 64‐65
Konsthantverk och hemslöjd ligger i vissa avseenden varandra nära, men de kan inte likställas.

Konsthantverket, med allt från keramiker till mästerliga möbelsnickare, är en del av den professionella bild- och formkonsten medan hemslöjden har sina rötter i hembygdskulturen. Uppdelningen är också tydlig då Statens Kulturråd och Konstnärsnämndens uppdrag omfattar konsthantverket men inte hemslöjden.

Idag har hemslöjden två konsulenter och konsten en. KRO/KIF anser att resurser borde tillföras så att konsten/konsthantverket ges samma förutsättningar som hemslöjden.

KRO/KIF föreslår att Norrbotten
• tillför en konsulenttjänst för konsten och konsthantverket

 

Avsnitt 22 om kulturplanens framtagande, sid 65
Vi uppskattar Norrbottens dialogarbete kring kulturplanen. Vi saknar en representant för de professionella bild- och formkonstnärerna i styrgruppen för kulturplanen.

KRO/KIF föreslår:
• Att Norrbotten låter KRO/KIF att utse en representant till styrgruppen.

Bilaga 1 – Ekonomi, sid 67​
Enligt Myndigheten för Kulturanalys rapport Samhällets utgifter för kultur 2010-2011, var Norrbottens utgifter för bild- och formområdet, museiverksamheten undantagen, 2,9 miljoner kronor vilket motsvarar 2,6 procent av regionens totala kulturutgifter eller 12 kronor per invånare. I budgeten för år 2014 kan man se att utgifterna för bild och form ökar, men de är fortfarande låga i relation till andra kulturverksamheter.

Genom att tillföra egna resurser till bild- och formområdet med prioritering av MU-avtalet, skapas goda förutsättningar för Kulturrådet att motivera en höjning av bidragsanslaget till Norrbotten. MUavtalet är nämligen en prioriterad fråga för både Kulturrådet och Kulturdepartementet.

KRO/KIF föreslår att Norrbotten:

• höjer budgetanslaget för bild- och formområdet, för att stimulera implementering av MUavtalet i regionens och dess kommuners utställningsarenor. Den kan kallas Regional MUavtalspott och öronmärkas för implementeringen av MU-avtalet.

• inför en budgetpost för att finansiera ett startpaket för kommuner som antar procentregeln för konstnärlig gestaltning. Startpaketet handlar om att utarbeta riktlinjer för arbetet med procentregeln samt utbildning och kompetens att upphandla, beställa och genomföra offentliga konstprojekt.

• budgeterar för en särskild satsning för att de fria professionella kulturskaparna ska ha tillgång till skräddarsydda kurser för att understödja företagandet, breddandet av inkomstmöjligheter från den konstnärliga verksamheten, förhandlingskompetens och avtalsskrivning i enlighet med MU-avtalet etcetera.

Med förhoppning att ni hör av er om ni vill att vi att vi ska förtydliga något.

 

Vänliga hälsningar

Bengt Frank, konstnär boende i Luleå och ordförande KRO BD (Norrbotten)
Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation
Johan Wingestad, konsthantverkare och ordförande Sverige Konsthantverkare och Industriformgivare