Remissvar regional kulturplan för Region Halland 2014-2016

Region Halland
23/08/2013
KRO/KIF har tagit del av utkastet till kulturplanen för Region Halland och vill härmed lämna några synpunkter som vi hoppas att Region Halland tar till sig.

Konstnärernas Riksorganisations (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivares (KIF) företräder tillsammans över 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är att förstärka medlemmarnas sociala och ekonomiska villkor och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma.

 

Inledning

KRO/KIF arbetar aktivt med frågor som berör bild- och formkonsten i den regionala kulturverksamheten. Det egna skapandet får oss människor att reflektera och tänka, det fördjupar samtalet och tänjer gränser. Den fria konsten svarar mot ett stort behov hos oss människor att förstå världen och varandra, vi behöver den för att må bra och fungera som individer och samhälle. Och utan estetiken blir Halland fulare, tråkigare och tystare. Men ett vitalt och utforskande konstliv kräver också att samhällets konstnärer kan verka under rimliga omständigheter. I och med kultursamverkansmodellen har regionerna ett gyllene tillfälle att påverka och forma framtiden för det regionala konstlivet.

Inledningsvis kan också sägas att det finns mycket bra ambitioner i planen. I vårt yttrande kommentarer vi framförallt sådant som vi tycker kan utvecklas.

 

Remissvarets struktur

KRO/KIF har i sitt arbete med kultursamverkansmodellens implementering lyft fram ett antal särskilt viktiga frågor i anslutning bild- och formområdet. Dessa är fristäder för bild- och formkonstnärer, medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet), regionala resurscentrum för bild- och formområdet, jämlikhet inom konsten, procentregeln för offentlig konstnärlig gestaltning samt konstens egenvärde och principen om en armlängds avstånd. Det är framförallt utifrån dessa frågor som detta remissvar kommer att behandla den regionala kulturplanen för Region Halland. Men vi börjar med några övergripande kommentarer.

 

Övergripande kommentar

Ett rikt kulturliv stärker gemenskapen, vitaliserar demokratin, gynnar folkhälsan och medverkar till en god livsmiljö, skriver Region Halland mycket riktigt i sin kulturplan. KRO/KIF gläds åt Region Hallands ska underlätta för kulturskapare att bo och verka i Halland. Att skapa goda ekonomiska och sociala villkor för kulturskaparna bidrar till att Region Halland ska lyckas med sin ambition om förnyelse, spets och kvalitet i det regionala kulturlivet. Men det är olyckligt att Region Halland begränsar kulturpolitiken till ett redskap för att öka Hallands attraktivitet och utvecklingskraft. 2 Kulturplanens aspektpolitik blir därmed tydligt framträdande och det finns en risk att kulturens egenvärde och producentperspektivet tappas bort.

KRO/KIF föreslår att
• Region Halland i inledningen till kulturplanen slår fast kulturens egenvärde och använder sig av och redogör för ett producentperspektiv, där principen om en armlängds avstånd finns med.

Mål för den regionala kulturplanen, s. 5
KRO/KIF föreslår tillägget
• Region Halland ska stärka kulturskaparnas förutsättningar att verka i regionen.

 

Konstnärernas villkor och förutsättningar

KRO/KIF gläds åt att Region Halland vill förbättra konstnärernas villkor och förutsättningar att verka i regionen. Regionen ser att många kulturskapare arbetar utanför institutionerna, och att de flesta av dem har en annan sysselsättning vid sidan av. Kulturskaparnas arbetsförhållanden kopplas samman med ett mångsidigt utbud av kvalitativ kultur i regionen, och betydelsen av projektstöd och stipendier och regionens residensprogram nämns som målsättningar för att stärka kulturskapares möjligheter till ekonomisk trygghet. Det är mycket glädjande, men för att kulturskaparnas möjligheter att verka i regionen ska förbättras behövs fler långsiktiga satsningar.

Fria kulturskapare – Utvecklingsmöjligheter, s. 44
KRO/KIF föreslår att
• Den regionala kulturplanen ska problematisera och diskutera hur konstnärers dåliga arbetsvillkor påverkar regionens konstliv.
• Region Halland prioriterar MU-avtalet och procentregeln som särskilda budgetposter för att långsiktigt skapa en hållbar arbetsmarknad för bild- och formkonstnärer.

KRO/KIF finner det mycket positivt att Region Halland årligen arrangerar Open Space-seminarier dit konstnärer och andra aktörer bjuds in till samverkan. Det vore bra om Konst i Halland utvecklas med mer information riktad specifikt till konstnärer och att det förs löpande dialog med regionens konstnärer om verksamheten och inriktningen på Konst i Halland. Samverkan och samråd är en av kultursamverkansmodellens viktigaste aspekter som kontinuerligt behöver slipas och utvecklas.

Samråds- och samverkansformer, s. 66
KRO/KIF föreslår att
• Som komplement till Open Space ska regionala referens- och samverkansgrupper med de fria professionella kulturskaparna inrättas.
• För att de fria professionella kulturskaparna ska kunna delta på samma villkor som andra yrkesgrupper inom kultursfären bör de fria professionella kulturskaparna arvoderas för sitt deltagande i referens- och samverkansgrupper. Yrkesorganisationer bör konsulteras för att få professionella representanter.
• Region Halland bör i den regionala kulturplanen, under rubriken Samråds- och samverkansformer, beskriva i vilken utsträckning dialogen med de fria professionella kulturskaparna har påverkat kulturplanens utformning.

Konsthantverk och hemslöjd ligger varandra nära, men de kan inte likställas. Konsthantverket, med allt från keramiker till mästerliga möbelsnickare, är en del av professionella bild- och formkonsten medan hemslöjden har sina rötter i amatörkulturen och föreningslivet. I de ställen i kulturplanen där det skrivs ”hantverk”, syftar det på konsthantverket?

Uppdelning är också tydlig då Statens Kulturråd och Konstnärsnämndens uppdrag omfattar konsthantverket men inte hemslöjden.

Slöjd och konsthantverk, s.31-32
KRO/KIF föreslår att
• Region Halland ger konsthantverk och design motsvarande uppmärksamhet och prioritet som slöjden.
• Region Halland låter en av de två hemslöjdskonsulenttjänsterna inriktas på just konsthantverket.
• Kultur i Halland – Konsthantverk inrättas för att med samma mål som Kultur i Halland – Slöjd; ökad genomslagskraft, fler självständiga aktörer och fler arenor för konsthantverk.

Vidare tror KRO/KIF att MU-avtalet, procentregeln och utökad resurscentrumverksamhet kan vara till stor hjälp för Region Hallands arbete med att förbättra bild- och formkonstnärers villkor och utveckla infrastrukturen för konst.

Medverkans- och utställningsersättningar till konstnärer (MU-avtalet)
MU-avtalet är ett statligt ramavtal som började gälla i sin nuvarande form 1 januari 2009. MU-avtalet, som skrivs mellan en utställningsarrangör och en medverkande konstnär, innebär att konstnären får ersättning för konstverkens visning för publik och att avtal sluts om arvode för allt arbete kring en utställning, så kallad medverkansersättning.

Ersättning enligt nu gällande MU-avtal skiljer sig från den tidigare utställningsersättningen som var baserat på utställningsytans storlek. Utställningsersättningen enligt MU-avtalet grundar sig istället på hur många som ser utställningen och antalet veckor som utställningen är öppen. Medverkansersättningen innebär en förhandling om ersättningen för konstnärens arbetsinsats i samband med utställningen. MU-avtalet representerar ett nytt synsätt på konstnärens arbetsinsats inför en utställning, och förpliktigar också uppdragsgivare att budgetera och prioritera kostnader som tidigare ofta osynliggjorts och därmed inte ersatts. MU-avtalet verkar för goda arbetsförhållanden och innefattar, i likhet med vad som är fallet i alla andra branscher, att man får lön enligt avtal.

I förra kulturplanen skriver Region Halland att man ska tillämpa MU-avtalet, en skrivning som ordagrant återanvänds i den nya, som beskriver att MU-avtalet är viktigt för att förbättra konstnärernas villkor och fungerar som riktlinjer för regionala och kommunala konstaktörer. Det är positivt att de flesta utställningsarrangörerna i regionen nu tycks betala utställningsersättning, medan det fortfarande ser mycket sämre ut vad gäller medverkansersättningen.

KRO/KIF är medvetna om att Sveriges Konstföreningar i många fall betalar utställningsersättningar till utställande konstnärer, men inte medverkansersättning. Medverkansersättningen bör grunda sig på KRO/KIF:s och KLYS arvodesrekommendationer om 700 kr per timme (F-skatt).

Kulturrådets rapport MU-avtalet – Nulägesanalys och förslag till revidering: Kulturrådets skriftserie 2013:3, som släpptes i juni 2013, redovisar att 39 procent av landets museer och konsthallar rapporterade in att de tillämpar MU-avtalet. Varför övriga 61 procent inte tillämpar MU-avtalet beror dels på att arrangörerna uppfattar MU-avtalet ligga utanför ordinarie budget, dels avsaknaden av ekonomiska förutsättningar.

KRO/KIF har gjort en mycket grov uppskattning (se bilaga längst ner) över hur mycket det skulle kosta för utställningsarrangörerna i Region Halland att arvodera utställande konstnärer i enlighet med MU-avtalets tariffer. Den totala kostnaden för Region Halland att betala både utställningsersättning 4 och medverkansersättning blir enligt vår grova uppskattning 5,4 miljoner kronor. Eftersom Region Halland skriver att man ska följa MU-avtalet, är det hög tid att se över även medverkansersättningen och utarbeta en plan för hur man långsiktigt ska kunna ersätta konstnärerna avtalsenligt genom att även förhandla om medverkansersättningen. Idag tvingas, även de flesta yrkesverksamma, konstnärerna att arbeta gratis vid utställningar i regionen och på så sätt subventionera konsthallarna genom uteblivna ersättningar. Man får bara ersättningen för visningen av verken, inte för all den tid som läggs ned i samband med en utställning. Det här är ett viktigt skäl till att 64 procent av landets konstnärer har en taxerad inkomst på under 13 300 kr i månaden.

Ansökan om mer medel för att tillämpa MU-avtalet kan bl a sökas inom kultursamverkansmodellen. Genom att ge MU-avtalet hög prioritet i kulturplanen och tydligt prioritera MU-avtalet i regionens egen budget finns alla förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel.

För att regionens utställningsarrangörer ska kunna betala MU-avtalsenliga ersättningar behövs alltså höjda anslag. Det är så klart en omöjlighet för exempelvis mindre konsthallar att med dagens ekonomi betala både medverkans- och utställningsersättning. Därför är det viktigt att Region Halland avsätter resurser och äskar medel från staten, som har skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning, för att möjliggöra för regionens utställningsarrangörer att tillämpa MU-avtalet.

KRO/KIF föreslår att
• Region Halland skriver in i den regionala kulturplanen hur MU-avtalet, både utställningsersättningen och medverkansersättningen, ska kunna tillämpas i regionens och dess kommuners alla utställningsarenor.
• Region Halland prioriterar MU-avtalet som en särskild post i budgeten för att synliggöra kostnaderna.
• Region Halland i all offentlig finansiering av utställningsverksamhet ställer krav på att även medverkansersättningen ska prioriteras och budgeteras.
• Region Halland avsätter resurser själv och äskar medel från staten, som skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning, för att möjliggöra för regionens alla utställningsarrangörer att tillämpa både utställningsersättning och medverkansersättning enligt MU-avtalet.
 

Enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning
Enprocentsregeln eller procentregeln är ett principbeslut som riksdagen beslutade om 1937 i samband med tillkomsten av Statens konstråd. Enprocentsregeln har sedan dess utgjort ett riktmärke som rekommenderar att minst en procent av kostnaderna för offentliga ny-, till- och ombyggnationer ska gå till konstnärlig gestaltning. Regeln gäller exempelvis vid exploatering av nya bostadsområden, anläggande av nya gator, ny- och ombyggnader av skolor, äldreboenden och andra offentligt ägda byggnader.

Konst och arkitektur har alltid varit starkt sammanbundna och har historiskt sett haft stor betydelse för framväxten av stadsmiljöer. Konst skapar stimulans och procentregelns betydelse för intressanta och levande offentliga miljöer är erkänt över hela världen. I Europa används procentregeln bland annat av Belgien, Frankrike, Nederländerna, Norge, Sverige, Tyskland och Italien. Även USA och Australien använder regeln i stor utsträckning.

Det gläder KRO/KIF att Region Halland erkänner enprocentsregeln som ett sätt att förbättra konstnärernas villkor. Många av framtidens jobb finns inom kultur- och tjänstenäringarna, och historiskt sett har procentregeln visat sig vara mycket effektiv för att skapa nya rum och sammanhang för konsten och, som följd till det skapas nya arbetstillfällen, inte bara för konstnärer utan också för fler grupper av arbetstagare. Samtidigt som procentregeln ger estetiskt berikande och utmanande offentliga miljöer, bidrar den också till en starkare och mer livskraftig arbetsmarknad för konstnärer.

Bild och form – kompetensutveckling och samverkan, s. 26
KRO/KIF föreslår följande omformulering och tillägg
• Region Halland ska, som en del av arbetet med att stärka samtidskonsten och utveckla nya rum och sammanhang för konsten, tillämpa procentregeln vid ny-, om, och tillbyggnationer av offentliga fastigheter som vårdcentraler och sjukhus och andra offentliga miljöer.
• Minst en procent av byggkostnaderna ska avsättas för konstnärlig gestaltning.
• Region Halland ska kartlägga vilka kommuner i regionen som tillämpar procentregeln och ge tekniskt stöd och utbildning för att stimulera kommunerna att tillämpa procentregeln. Bild och form – Nya regionala rum för konst, s. 26 KRO/KIF föreslår att
• Kultur i Halland, som ansvarar för regionens konstsamling och konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer, utvecklar en tydlig policy för hur man ska arbeta med procentregeln i syftet att skapa nya rum och sammanhang för konsten.
• Kultur i Halland ansvarar för arbetet med jämställdhet och mångfald i samband med konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer och inköp av konst.

Regionalt resurscentrum för bild- och formkonst
Ett resurscentrum skapar en mötesplats för konstnärer, näringsliv och offentliga sektorn och för konsten närmare publiken. Det kan liknas vid en paraplyverksamhet som samlar och samordnar konstnärer, utställningsverksamheter, uppdragsgivare och andra regionala resurser som konstkonsulenter, kollektivverkstäder och centrumbildningar. Ett resurscentrum kan också fungera som en kontaktyta för procentregeln.
Genom sin bredd och spets har resurscentrumen möjligheten att skapa nya arbetstillfällen och synergieffekter, inte bara för konstnärer utan även för andra grupper av kulturarbetare.

Det är till KRO/KIF:s stora glädje att Region Halland har etablerat resurscentrumet Konst i Halland. Resurscentrumet kan bredda konstnärernas kompetens och arbetsmarknaden för konstnärer och konsthantverkare och kan således vara en ovärderlig resurs för den kulturella och kreativa sektorn. Emellertid behöver Konst i Halland omfatta mer än fortbildningstillfällen. Ett resurscentrum som samordnar regionens resurser och konstnärliga kompetens har potentialen att utveckla hela regionens infrastruktur, däribland utvecklandet av nya utställningsarenor, marknader och mötesplatser för konsten och dess intressenter.

Bild och form – utvecklingsmöjligheter, s.26-27
KRO/KIF föreslår att
• Konst i Halland ska göra särskilda insatser för att stötta bild- och formkonstnärer, stimulera efterfrågan på konst och bidra till nya arbetstillfällen för konstnärer, som ofta verkar under svåra ekonomiska och sociala villkor.
• Konst i Halland ska erbjuda rådgivning som är anpassat efter bild- och formkonstnärers behov.
• Konst i Halland ska utvecklas till en fysisk mötesplats som strategiskt samlar och samordnar det regionala konstlivet, myndigheter och näringsliv.
• Det regionala projektet Konstexpressen och regionens projektutveckling för att aktivt stödja nya idéer och initiativ inom konstområdet, integreras som en del av Konst i Hallands verksamhet. Region Halland vill bredda konstnärers kompetens i syfte att förbättra inkomstmöjligheterna. KRO/KIF tror att bild- och formorganisationernas fortbildningsplattform Kulturlyftet kan vara en värdefull resurs. Kulturlyftet har ett kursutbud som är anpassat till bild- och formkonstnärers behov, vilket tillväxtorgan och inkubatorverksamhet ofta saknar.

Kulturella och kreativa sektorn, s. 13-14
KRO/KIF föreslår omformuleringen av punkt 5, s. 14
• Region Halland och Konst i Halland gör en särskild satsning för att de fria professionella kulturskaparna ska, i samarbete med Kulturlyftet, ha tillgång till skräddarsydda kurser för att understödja företagande, bredda inkomstmöjligheter och underlätta avtalsskrivning i enlighet med MU-avtalet.

Det är glädjande att Region Halland vill utveckla infrastrukturen för bild- och formkonst. Regionens satsning Artist in Residence kan skapa nya arbetstillfällen och erbjuda internationell kompetensutveckling. Residens ger även förutsättningar för nya konstnärliga samarbeten, vilket är viktigt för utvecklingen av en välfungerande infrastruktur.

Hallands konstmuseum – Utställningsverksamheten med internationell utblick, s. 27
KRO/KIF föreslår tillägget
• Museets internationella utställningsverksamhet arbetar gränsöverskridande och interagerar med den lokala och regionala samtida konsten.

Mångfald inom konsten
Det är mycket positivt att Region Halland vill använda sig av ett mångfalds- och jämlikhetsperspektiv i genomförandet av kulturpolitiska satsningar inom bild- och formområdet. Konstnärer har ofta dåliga arbetsvillkor med låga och ojämna inkomster. Det medför att många konstnärer delvis står utanför de offentliga trygghetssystemen och gör dem till en utsatt yrkesgrupp. Arbetsvillkoren för konstnärer behöver ses över, även konstnärer emellan.

Lika möjligheter ska råda för kvinnor och män, och hänsyn tas till andra diskrimineringsgrunder, inom konstscenen och fördelningen av offentliga medel. Men så är inte alltid fallet. Exempelvis får unga kvinnliga konstnärer ofta de lägsta ersättningarna för sitt arbete, och det är dessutom vanligare bland kvinnor än män att man tvingas låna pengar av familjemedlemmar för att få runt hushållsekonomin.

Bild och form – Utvecklingsmöjligheter, s.25
KRO/KIF föreslår att
• Jämlikhet läggs till som en underrubrik i avsnittet Bild form – Utvecklingsmöjligheter, där Region Halland diskuterar och problematiserar mångfald och jämlikhet mellan kulturskapare i relation till de regionala prioriteringarna inom bild- och formområdet.
• Hallands konstmuseum arbetar aktivt med ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv vid utställningar, utställningsinlån och inköp av konst och konsthantverk till museets samling.
• Kultur i Halland gör en jämställdhetsanalys och för könsuppdelad statistik över regionens konstsamling, inköp av ny konst och offentliga utsmyckningar.

Konstens egenvärde och principen om armlängdsavstånd
Region Hallands kulturplan lägger stor tonvikt vid hur kulturen kan användas som ett instrument för att öka regionens attraktivitet och utvecklingskraft, och hur kreativitet fungerar som drivkraft för ekonomisk tillväxt. Principen om armlängdsavstånd och kulturens egenvärde är frånvarande i den regionala kulturplanen, vilket oroar, i synnerhet eftersom det ekonomiska stödet till kulturen ska baseras på konstnärliga, kreativa och kvalitativa kriterier. För att garantera diskussion, kritisk granskning och utveckling av kulturbegreppet, som Region Halland vill göra, är det viktigt att de 7konstnärliga och kvalitativa bedömningarna inte görs av den politiska sfären utan av sakkunniga ämnesexperter, konstnärer, och konstnärliga ledare.

Så kan kulturen bidra till ett attraktivt Halland, s. 11
KRO/KIF föreslår tillägget att
• Kriterierna ska tas fram utifrån principen om armlängds avstånd och kulturens egenvärde och i samverkan med det fria professionella kulturlivet.
• En politiskt oberoende referensgrupp bestående av sakkunniga ämnesexperter, konstnärer och konstnärliga ledare ska stå för de konstnärliga, kreativa och kvalitativa bedömningarna.

Som regionen själv skriver under rubriken Fria kulturskapare – Utvecklingsmöjligheter, är kulturskaparnas möjligheter att verka i Halland en förutsättning för ett livskraftigt kulturliv och en välfungerande infrastruktur. Men ett vitalt och utforskande kulturliv som attraherar behöver få ha ett värde i sig. Det behövs en balans mellan aspektpolitiken och kulturens egenvärde.

KRO/KIF föreslår att
• Region Halland utarbetar en policy om principen om armlängds avstånd och konstens egenvärde och redogör för sitt förhållningssätt, förslagsvis under rubrikerna Attraktivitetens grund är både vardagskultur och strävan efter spets, s. 11 och Fria kulturskapare – Utvecklingsmöjligheter, s. 44.

 

Budget

Enligt Myndigheten för Kulturanalys rapport Samhällets utgifter för kultur 2010-2011, var Region Hallands utgifter för bild- och formområdet, museiverksamheten undantagen, 2,3 miljoner kronor vilket motsvarar 2,8 procent av regionens totala kulturutgifter eller 8 kronor per invånare. I budgeten för år 2013 kan man se att utgifterna för bild och form är högre, men de är fortfarande låga i relation till andra kulturverksamheter.

Genom att tillföra egna resurser till bild- och formområdet med prioritering av MU-avtalet, skapas goda förutsättningar för Kulturrådet att motivera en höjning av bidragsanslaget till Region Halland. MU-avtalet är nämligen en prioriterad fråga för både Kulturrådet och kulturdepartementet.

KRO/KIF rekommenderar att
• Region Halland höjer budgetanslaget för bild- och formområdet, bland annat för att stimulera implementering av MU-avtalet i regionens och dess kommuners utställningsarenor.

Åsa Berndtsson, ordförande för BUS, boende i Onsala och medlem i Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare
Agneta Göthesson, styrelseledamot i KRO, boende i Laholm
Katarina Jönsson Norling, Riksordförande Konstnärernas Riksorganisation
Johan Wingestad, Ordförande Sverige Konsthantverkare och Industriformgivare

 

Bilaga:  En grov uppskattning av kostnaden för MU-avtalet, om både utställnings- och medverkansersättning följs i Halland under ett år

Antalet utställningar nedan har vi skattat genom att läsa utställningsarrangörernas hemsidor och genom telefonsamtal. Tidsåtgången för konstnärerna skiljer sig mycket mellan olika utställningar och kan vara alltifrån några dagar till flera veckor beroende. Vi har endast gjort en genomsnittlig uppskattning på tio dagar för separatutställningar och fem dagar för grupputställningar (båda är försiktiga skattningar). Vi har utgått från KRO/KIF:s arvodesrekommendation på 700 kr/timme.

Den faktiska kostnaden för MU-avtalet är beroende av hur många veckor en utställning visas och, i de fall medverkansersättning tillämpas, hur många timmar som medverkande konstnärer arbetar före, under och efter utställningen. Det handlar bland annat om idé- och konceptarbete, skissarbete, producera och sammanställa verk, möten med arrangör, hängning, marknadsföring, vernissage, visning, nedmontering, transporter och utvärdering. Uträkningarna ska därför endast ses som en grov uppskattning för att ge en fingervisning över hur mycket resurser som behövs. Vid samlingsutställningar med aktiva curatorer och där många konstnärer bidrar med få verk kan man tänka sig att det varje konstnär inte behöver lägga lika mycket tid. Därför har vi räknat med färre arbetsdagar på dessa.

En grov uppskattning av kostnaden för MU-avtalet, om både utställnings- och medverkansersättning följs i Halland under ett år.

En grov uppskattning av kostnaden för MU-avtalet, om både utställnings- och medverkansersättning följs i Halland under ett år.