I september går vi till allmänna val. Därför presenterar vi i Konstnärernas Riksorganisation här ett antal förslag för en bättre konstnärspolitik.
Du kan också ladda ner valprogrammet som pdf
Den konstnärliga friheten är en del av yttrandefriheten. Utan den försvagas demokratin och därför måste den fria konsten försvaras. Det kräver stärkta regelverk, offentliga investeringar i konstens infrastruktur och bättre villkor för bild- och formkonstnärer.
Den konstnärliga friheten är en del av yttrandefriheten som skyddas av vår grundlag. Där slås det fast att var och en är fri att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Detta är en grundbult i vår demokrati och därför bör:
Bara 0,62 procent av statens budget går till kultur. Det är den lägsta siffran på ett decennium. Med ett enprocentsmål för kulturbudgeten och en mer expansiv kulturpolitik skulle fler kunna få tillgång till konst och kultur. Det skulle göra Sverige mer attraktivt att bo i, besöka och investera i. Staten bör därför:
EU blir en allt viktigare aktör i kultur- och konstnärspolitiken. Med EU:s strategiska ramverk ”Kulturkompass för Europa” tas nu viktiga steg mot att inkludera konstnärernas villkor och konstnärlig frihet i den europeiska kulturpolitiken.
Sverige bör ligga steget före i detta arbete. Staten bör:
För att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, vilket är ett av våra nationella kulturpolitiska mål, krävs långsiktiga satsningar på konstnärliga utbildningar, konstnärligt skapande i skolan, folkbildningen och folkhögskolorna. På så sätt säkrar vi också ett rikt konstliv i Sverige för kommande generationer. Vi föreslår att staten:
Att ta del av och skapa konst, konsthantverk och design stärker individer och grupper, och bidrar därmed till samhällets motståndskraft. Därför måste bild- och formkonst vara en självklar del av ett hållbart samhällsbygge – för vuxna såväl som barn och unga.
Bild- och formsektorn i Sverige har länge varit underfinansierad och nio av tio konstnärer har en lägre medianinkomst än den svenska medianlönen. Det är en ohållbar situation. För att skapa goda förutsättningar för ett levande konstliv i hela landet krävs breda och kraftfulla insatser. Vi föreslår att staten:
Den offentliga konsten i våra gemensamma livsmiljöer är tillgänglig för alla och därmed en viktig del av den grundlagsstadgade kulturella välfärden. Genom att en procent av budgeten vid byggprojekt investeras i offentlig konst (den så kallade enprocentsregeln) får invånarna mer konst när det byggs mycket. Vi föreslår att:
Det är i sin närmiljö som de flesta invånare möter konsten – till exempel i den kommunala konsthallen eller i form av offentlig konst på torg och i parker. Kommuner och regioner spelar också en viktig roll när det gäller att tillhandahålla lokaler och stödordningar för lokal infrastruktur för konstproduktion, som ateljéer eller kollektivverkstäder. Vi föreslår att:
Arbetet för jämställdhet, inkludering och mångfald inom konstbranschen och kulturlivet måste vidareutvecklas. Vi föreslår att stat, regioner och kommuner:
Att skapa och uppleva konst är en demokratisk rättighet. Den enskildes kulturella välfärd är ett mål för den offentliga verksamheten. Att alla ska kunna ta del av kultur är ett av våra nationella kulturpolitiska mål. För att målen ska bli verklighet måste bild- och formkonstnärernas arbetsvillkor förbättras.
Avtalet för medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet) anger villkoren för konstnärer som deltar i utställningar. MU-avtalet är bindande för staten men har också blivit branschpraxis för regionala och kommunala utställningsarrangörer. Trots detta brister ofta tillämpningen, vilket leder till att många konstnärer inte får skäliga ersättningar när de ställer ut. Vi föreslår att:
De verk som en konstnär, konsthantverkare eller formgivare skapar är skyddade av upphovsrätten. Det är en grundlagsskyddad rätt som också är föreskriven i EU-direktiv och internationella konventioner.
I en alltmer digitaliserad värld och i dagens snabba tekniska utveckling, driven av AI, är det ännu viktigare att det skydd som finns för innovation och kreativitet i upphovsrättslagen upprätthålls. Staten ska säkerställa att:
Idag är reglerna för avdragsrätt, förmånsbeskattning och moms vid inköp av konst, design och konsthantverk så krångliga och osäkra att många företag avstår från inköp. Vi föreslår regelförändringar som underlättar både för företag som vill köpa in konst, och för konstföreningar, gallerier och konstnärer. Vi föreslår att staten:
Merparten av konstnärerna driver sina verksamheter som enskilda näringsidkare. Trots att de betalar skatter och avgifter blir de ofta utan ersättning från trygghetssystemen om de drabbas av sjukdom, olycksfall eller blir arbetslösa. Det är en orättvisa som staten måste åtgärda. Staten bör: