MU-avtalet kallas ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar. Avtalets syfte är att skapa bättre förutsättningar för bild- och formkonstnärer att få betalt för utfört arbete. MU-avtalet är bindande för statliga institutioner men principerna bör vara vägledande för andra arrangörer med offentlig finansiering.
MU-avtalet tecknades mellan staten och Konstnärernas Riksorganisation, Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, Svenska Fotografers förbund och Svenska Tecknare och trädde i kraft 2009.
Medverkansersättning
I avtalet står det att en arrangör ska skapa ett enskilt avtal med en konstnär som bestämmer nivån på medverkansersättning i ett utställningssammanhang. I det enskilda avtalet ska det framgå hur en konstnär ersätts för:
Utställningsersättning
I MU-avtalet ingår utställningsersättning, som inte kan förhandlas bort. I avtalet finns tariffer som beräknas utifrån utställningslokal, hur länge utställningen pågår och hur många konstnärer som medverkar i en utställning. Det finns också en minimiersättning som ska betalas ut oavsett hur länge en utställning pågår.
Det är enkelt för arrangörer och konstnärer att tillämpa MU-avtalet. Det är bara att använda sig av MU-avtalsmallen. På så sätt går man genom utställningens villkor. Sätt er ned – arrangör och konstnär – tillsammans och fyll i avtalet. Mallen används alltså för upprätta ett enskilt avtal inför en utställning.
MU-avtalet bestämmer ekonomisk ersättning till konstnärer för att ställa ut verk som konstnären äger. Vid fastställande av tarifferna som arrangör ska betala till upphovsman, har arrangörerna först delats in i fyra kategorier utifrån redovisat besöksantal. I MU-avtalet hittar du tabeller för att räkna ut ersättningar. Tarifferna uppdaterades senast den 1 januari 2021.