Det är otroligt spännande, bra och viktigt att så snabbt hitta sätt att fortsätta förmedla konst och konstnärer till omvärlden. Vi ser fram emot fler innovativa sätt att hantera och nå ut med konst. Men med den nya flora av ändrade sätt och kanaler att förmedla konst har jag fått flera frågor kring vad det egentligen är som gäller. Vem har rätt till vad? Ska det ses som en ”vanlig” utställning, ska MU-bestämmelserna gälla etc. etc.? Får man ställa in en utställning bara pga. av Covid-19?
Jag gör här en kort genomgång av de mest grundläggande och återkommande frågorna.
Är det juridiskt sett någon skillnad på en digital, webbsänd utställning och en fysisk utställning?
Ja, den digitala utställningen innebär att man tillgängliggör (”webbvisar”) konstverket publikt på ett sådant sätt att det är den som har upphovsrätt till verket, dvs konstnären, som ska tillfrågas. Ägaren till konstverket kan inte ge tillstånd till ett tillgängliggörande via digitala sändningar eller motsvarande. Det gäller vare sig det är fråga om sändningar till en mindre eller större allmänhet, om de är direkt streamade sändningar eller on-demand material som användaren kan ladda ner när hen önskar. Är det fråga om äldre konstverk, dvs. det har gått mer än 70 år sedan konstnären dog, är det ägaren till konstverket som bestämmer.
Gäller MU-avtalet?
Ja, vår uppfattning är att MU-avtalets syfte att ge konstnärer medverkans- och utställningsersättning när deras egna verk tillgängliggörs hos en arrangör, statlig eller annan som anslutit sig till MU-avtalets villkor, gäller också när publiken nås via digitala kanaler.
Vad gäller om en arrangör beslutar att webbsända en utställning, programpunkter eller liknande?
I första hand gäller de villkor för deltagande som överenskommits sedan tidigare, men som framkommer ovan, om en utställning innehåller verk som ägs av annan än konstnären (så att MU-avtalet inte är tillämpligt) och upphovsrätt fortfarande gäller, så ska konstnären ändå tillfrågas och eventuellt ersättas för att hens verk tillgängliggörs digitalt. Uppdrag som ändras så att det blir digital närvaro istället för fysisk närvaro, bör anpassas därefter genom att man kommer överens om vad som ska gälla istället.
Kan man avboka och ställa in utställningar med covid-19 som skäl?
Nja, det beror på. Har Ni diskuterat och kommit överens om villkoren för avbokning, avbrott/inställande och/eller s.k. force majeure och det tydligt avser sådan situation som vi nu befinner oss i, kan avbokning /avbrytande av utställningen ske på det sätt som avtalet anger. Den som väljer att avboka/avbryta måste förklara varför just den här utställningen, programpunkten m.m. inte kan genomföras på annat sätt eller alls. Och även om utställningen ställs in, så bör ersättning utgå för de kostnader som redan har uppstått, i vissa fall också som om utställningen/programmet genomfördes.
Om villkor om inställande/ avbokning/force majeure inte finns innebär ett inställande att full ersättning ändå ska utgå om parterna inte kommer överens om annat. Det går inte att ”spara pengar” genom att avboka utställningar och andra uppdrag utan stöd i avtal. Bäst är att Ni kommer överens om vad som är skäligt för båda parter.
Se mer om ursäktliga avtalsbrott (force majeure) och andra tips för krishantering här.
Med det önskar jag att Ni, med kunskap om hur juridiken fungerar i de här situationerna, ändå fortsätter att utveckla nya spännande, innovativa sätt att förmedla konst till allmänheten.
Katarina Renman Claesson, förbundsjurist