Är det möjligt att bedriva en framgångsrik konstnärskarriär från landsbygden? Varför ser förutsättningarna för konstnärligt skapande så olika ut beroende på var i Sverige man bor?
Vilka kommuner är bäst för konstnärer att bo i? I årets andra nummer av KONSTNÄREN lämnar vi storstadsfixeringen i konstvärlden och blickar ut över det som i alla rapporter om konstnärers villkor kallas ”resten av landet”. I Den stora konstklyftan får vi läsa Olle Niklassons genomgång av en rad politiska beslut som de senaste decennierna påverkat konstbranschen och i förlängningen konstnärers ekonomiska villkor. Allt fler konstnärer, särskilt utanför konstlivet i Stockholm, lever på gränsen till fattigdom. Bara en helhetssyn på branschen skulle kunna stoppa utvecklingen, skriver han.
I detta nummer djupdyker vi också i Luleås konstliv som en studie i kommunal kulturpolitik; vi pratar med fyra konstnärer som vänt storstan ryggen och ändå klarar karriären och vi frågar oss hur konstnärer från Sápmi påverkas av att konstvärlden äntligen tycks ha upptäckt samisk konst.
Alla politiker bör se sig som kulturpolitiker, anser Marie-Louise Rönnmark, ordförande för Sveriges kommuner och landstings kulturberedning, i numrets maktintervju.
Vi är glada att vi på riksmötet i maj fick förnyat förtroendet att fortsätta företräda Konstnärernas Riksorganisation och alla våra medlemmar som verkar på konstnärlig grund inom bild- och formområdet.
För ett par decennier sedan hade de flesta konstnärer en dräglig yrkestillvaro. I dag lever allt fler konstnärer på gränsen till fattigdom, samtidigt som de som tjänar mest tjänar ännu mer. Olle Niklasson skriver om hur en rad politiska beslut håller på att urholka konstnärskårens mellanskikt och hur en helhetssyn på branschen är enda räddningen.
Världens största utställning, Documenta, visar i år för första gången konstnärer från Sápmi. På svenska kultursidor talas det om en ”samevår”. Men vad är samiskt i vår tid? Och varför hamnar samtidskonst från Sápmi direkt i museimontrarna?
Var? Dag Hammarskjölds torg, Malmö När? Invigdes december 2016
Luleås kulturliv har aldrig varit bättre, säger kommunens kulturchef. Men konstnärerna kämpar för bättre villkor och efterfrågar politiker som inte ser deras konst som marknadsföring. Alexandra Sundqvist har rest till Norrbotten för en studie i kommunal kulturpolitik.
Hennes oförmåga att kommunicera med en tiggande man blev startskottet för Cecilia Parsbergs avhandling.
Storstadscentreringen i konstvärlden är massiv. Trots höga kostnader vågar de flesta konstnärer inte lämna galleritäta städer med närhet till curatorer och vernissagemingel. KONSTNÄREN har pratat med Moa Israelsson Forsberg, Andreas Poppelier, Carolina Jonsson och Lisa Jeannin som alla valt att bo på landsbygden, och ändå lyckas få karriärerna att rulla.
En konstnär har berättat för mig att hon och hennes klasskamrater upprepade gånger under åren på Kungl. Konsthögskolan i Stockholm varnades för att lämna Stockholm och framförallt för att flytta ut på landet.
Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.