Under de senaste två mandatperioderna har det initierats flera statliga utredningar, lagförslag och andra initiativ som är mycket viktiga för Sveriges bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare – en yrkeskår som redan tidigare hade väldigt låga inkomster, vars verksamheter drabbats mycket hårt av pandemin och vars situation nu ytterligare förvärras av inflationen, energikrisen och en hotande lågkonjunktur.

Den statliga utredningen för kulturens återstart efter corona-pandemin som kom hösten 2021 föreslår en rad satsningar som nu måste permanentas. Utredningen Kreativa Sverige om kulturella och kreativa näringar som tillsattes 2021 och statens översyn av kultursamverkansmodellen som genomförs under 2022-2023 är två andra viktiga utredningar för bild- och formkonstnärerna. Dessutom pågår en rad utredningar och lagförslag som rör upphovsrättsliga frågor, som att DSM-direktivet om en moderniserad upphovsrätt på en europeisk inre digital marknad nu skall göras till svensk lag. Vi vill också särskilt lyfta den pågående utredningen om sjukpenninggrundande inkomst för företagare som måste resultera i lösningar som gör att bild- och formkonstnärerna kan ta del av trygghetssystemen.

Den kommande regeringen måste fortsätta detta viktiga konstnärspolitiska arbete och se till att det resulterar i konkreta förbättringar för en redan pressad konstnärskår för att vi skall ha ett vitalt konstliv i Sverige i framtiden.

Här är några av de förändringar som vi kräver att den nya regeringen och tillträdande kulturministern genomför under kommande mandatperiod.

• Se till att bild- och formkonstnärer får skäligt betalt vid utställningar och andra uppdrag.
  
• Se till att trygghetssystemen fungerar även för konstnärer med egna företag och låga omsättningar.
  
• Skapa mer konst genom enprocentsregeln. Fler regioner och kommuner bör anta enprocentsregeln i sina riktlinjer. Och staten måste går före genom att skriva in enprocentsregeln i ägardirektiven till de statliga fastighetsbolagen.
  
• Garantera armlängds avstånd mellan konstens innehåll och politiken. Politiken kan besluta om kulturpolitikens inriktning och bidra till att finansiera kulturlivet, men ska inte lägga sig i konstens innehåll. Den principen måste försvaras!
  
• Utveckla och stärk kultursamverkansmodellen! Många regioner lever inte upp till kravet att tillgodose professionell bild- och formkonst av hög kvalitet till invånarna. Det krävs kraftfulla åtgärder för att ändra på det.
  
• Kommunerna tar stort ansvar för bild- och formverksamheter i landet men har sällan resurserna att göra det på ett professionellt sätt. De måste få förutsättningarna att göra det!
  
• Stimulera efterfrågan på konst och konsthantverk. Vi arbetar för en enhetlig kulturmoms för alla former av bild- och formverksamheter och för att konst ska omfattas av avdragsrätt på samma sätt som bruksföremål.
  
• Skydda kulturskaparnas upphovsrätt. Sverige måste uppfylla DSM-direktivets syfte att skydda kulturskapare och rättighetsinnehavare. Därför måste skälig ersättning för användande av upphovsrättsskyddade bilder bli ett lagkrav.
  

Enligt den svenska grundlagen är den enskilde människans kulturella välfärd ett av tre mål för den offentliga verksamheten. De nationella kulturpolitiska målen som styr den statliga kulturpolitiken säger att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. En förutsättning för att dessa ambitiösa mål ska kunna genomföras är att det finns goda arbets- och avtalsvillkor för de bild- och formkonstnärer som skall skapa den konst, konsthantverk och formgivning som bidrar till ett levande och rikt kulturliv.

Sara Edström, ordförande Konstnärernas Riksorganisation
Linda Marie Karlsson, vice ordförande Konstnärernas Riksorganisation