Säffle tar förstaplatsen när Konstnärernas Riksorganisation rankar kommunernas arbete med konst i kartläggningen ”Årets konstkommuner 2025”. Tätt därefter kommer Enköping, Gävle, Karlskoga och Stockholm. En rapport som presenterar och analyserar resultatet av kartläggningen visar att även om vissa delar av kommunernas arbete med konstverksamheter har förbättrats så finns det fortfarande mycket att göra för att fler ska kunna utöva, möta och interagera med konst i landet.

Konst och kultur utgör en grundläggande samhällsfunktion och en demokratisk rättighet. För att fler ska kunna utöva, möta och interagera med konst i landet måste kommunerna se till att det finns goda möjligheter för bild- och formkonsten att utvecklas och för konstnärer att kunna vara verksamma.

”Årets konstkommuner” är en återkommande kartläggning av kommunernas konstpolitik som görs av Konstnärernas Riksorganisation. Undersökningen syftar till att skapa mer kunskap om den konstverksamhet som förs i kommunerna, att vara ett stöd för de kommuner som vill förbättra sitt arbete med professionell bild- och formverksamhet och för alla som vill arbeta för att förbättra förutsättningarna för konsten i sin hemkommun.

Nu släpper Konstnärernas Riksorganisation en rapport som presenterar och analyserar resultatet av årets undersökning och en rankinglista med alla kommuner som deltagit i undersökningen. Säffle tar hem förstaplatsen i årets ranking tätt följd av Enköping, Gävle, Karlskoga och Stockholm.

– Rapporten synliggör det som faktiskt gått framåt sedan 2017 då vår förra kommunundersökning gjordes. Den framhåller de goda exemplen med kommuner som klivit fram och fattat beslut som säkerställer konstnärlig frihet och medborgarnas tillgång till konst. För det är ju just i kommunerna som de nationella kulturpolitiska målen ska förverkligas. Det säger Sara Edström, ordförande för Konstnärernas Riksorganisation.

Ett viktigt framsteg sedan 2017 är att andelen kommuner som har en policy eller strategi för att garantera konstnärer deras konstnärliga frihet har tredubblats. En annan positiv trend är att riktlinjer för upphandling och hantering av den offentliga konsten och enprocentsregeln i hög grad införs kommunala styrdokument. 60 % av kommunerna uppger att de har antagit riktlinjer för upphandling av offentlig konst.

Av de frågor som är nya i årets undersökning kan noteras att 39 % av kommunerna uppger att de har en policy eller riktlinje som reglerar hur konstnärer ska arvoderas och att 34 % har en policy för gestaltad livsmiljö.

Även om undersökningen visar att det skett vissa framsteg inom konstnärspolitiken på kommunnivå så finns det många frågor där resultatet inte förändrats nämnvärt sedan 2017. Det finns fortfarande väldigt mycket kvar att göra för att förbättra konstnärernas villkor i kommunala verksamheter.

– ”Årets konstkommuner 2025” kommer bli ett användbart verktyg för att synliggöra de brister som måste åtgärdas för att bild- och formkonstnärer ska kunna utöva sina yrken under goda förhållanden, säger Sara Edström.

Mer om Årets konstkommuner 2025
Läs allt om undersökningen | Ladda ner rapporten | Rankinglistan

Vad är Årets konstkommuner?
Årets konstkommuner är en återkommande kartläggning av kommunernas konstpolitik som genomförs av Konstnärernas Riksorganisation. Undersökningen baseras på en enkät med 21 frågor som skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuners kulturförvaltningar våren 2025.

Kontaktperson: Jon Brunberg, kulturpolitisk strateg och pressansvarig
070-275 59 29, jon.brunberg@kro.se

Bild
Omslag till rapporten. Konstverk: Joakim Ojanen, Horisonten – Att ta emot en sol (2024) © Joakim Ojanen / Bildupphovsrätt 2025. Foto: Rendering, Sébastien Berthier