Nyhetsarkiv

Partiledare och kulturpolitiker frågas ut i Konstsoffan

20 februari 2014

Katarina Jönsson Norling, ordförande för Konstnärernas Riksorganisation, tog den konstpolitiska tempen på två partiledare och fyra kulturpolitiska företrädare under konstmässan Supermarket Independent Art Fair i Stockholm 14-16 februari.


Politikerna från sex partier fick under 20 minuter diskutera bland annat konstens roll i samhället, enprocentregeln, MU-avtalet, estetiska ämnen på gymnasiet och a-kassans regler för egenföretagare. Till sin hjälp hade hon konstnären Nina Bondeson och Johan Wingestad, ordförande för Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare.

Som en upptakt till valåret bjöd KRO/KIF in sex partier att redogöra för sina ståndpunkter om bild-och formkonstens förutsättningar. Enigheten om konstarternas värde var stor bland de inbjudna, men vilken betydelse den bör ha när den statliga budgeten sätts var inte alla överens om. Tillsammans med Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, presenterade Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt de mest genomgripande satsningarna på kulturområdet med höjningar av kulturandelen av statsbudgeten från 0.8 till minst 1 procent. 

Att så lite går till kultur är resultatet av att man avlövat det samhälleliga ansvaret att se till att alla har möjlighet att skapa och ta del av kultur. Gustav Fridolin

- Kulturen var en av de frågor vi diskuterade mest på vår partikongress. Vi tog beslut att minst en procent av den statliga budgeten ska gå till kulturen. Det är en ganska rejäl höjning. Vi kommer att lyfta de här frågorna inför valet, sade Jonas Sjöstedt. 

- 0,8 procent är uppenbarligen inte tillräckligt. Att så lite går till kultur är resultatet av att man avlövat det samhälleliga ansvaret att se till att alla har möjlighet att skapa och ta del av kultur, sade Gustav Fridolin, och inflikade att Miljöpartiet satsar fem miljarder på kulturstärkande åtgärder. 

Medan Isak From (S) framhöll att Socialdemokraterna länge propagerat för en höjning av kulturbudgeten poängterade Moderaternas Cecilia Magnusson och Ulf Nilsson (FP), att mer pengar tillförts under alliansens tid vid makten. Men kanske inte tillräckligt, tyckte Ulf Nilsson, som menade att kampen för ökade medel till kulturen förs bland alla kulturintresserade politiker, men att kulturen ofta får ”stryka på foten” i dåliga tider. 
- Till min glädje har vi ändå nått viss framgång och ändå höjt den med ungefär 15 procent. 

Tillskottet i kulturbudgeten är dock inget som avspeglat sig i den del som reserverats tilloffentlig konst, utställningsersättningar och anslag till konstnärer. 
- Den har tvärt om minskat något och utgör i dag ett par procent av kulturbudgeten totalt, upplyste Johan Wingestad. 
Här kan en förklaring finnas till att en stor del av landets statligt finansierade utställningsarrangörer väljer att inte tillämpa MU-avtalet och betala utställnings- och medverkansersättning till konstnärerna – de har helt enkelt inte råd, menade Katarina Jönsson Norling. Hon passade på att fråga Cecilia Magnusson på vilket sätt Moderaterna vill att avtalet ska befästas i landet:
- Om ni inte vill ställa villkor eller bidra med stimulanspengar, hur ska det då göras? 
- Jag tror mer på ett samtal om att göra det attraktivt, sade Cecilia Magnusson, och lyfte fram kultursamverkansmodellen som en möjlighet att föra fram avtalet tillsammans med statliga myndigheter inom kultursektorn. 
- Alla är överens om att avtalet är bra, sade Magnusson. Men jag tycker att staten, Kulturrådet eller Konstnärsnämnden i högre grad ska arbeta med det eftersom de är närmare konstnärerna och marknaden. Man ska hela tiden jobba för att det införs i alla delar. Självklart ska konstnärerna ha betalt för det arbete de utför.

Uppgifter från KRO/KIFs Konstnärsenkät 2014, som visar att 64 procent av konstnärerna har en taxerad inkomst på under13 300 kronor, gav upphov till en diskussion om trygghetssystemet. Hur ska vi få ungdomar att våga satsa på sitt skapande? 
- Bland annat genom att höja utställningsersättningen och skapa fler alliansgrupper, svarade Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet. Han efterlyste också en större flexibilitet i myndigheter som a-kassa, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. 
- Vi vill på sikt se en sammanslagning av alla trygghetssystem, sade Fridolin. Det pågår en utredning just nu med slutbetänkande nästa år om hur ett gemensamt system skulle kunna se ut.

Estetiska ämnen i skolan ska ha sin plats och inte behandlas som pynt
Jonas Sjöstedt

Att konstnärer med eget företag är tvungna att stänga ner sin hemsida och upphöra med försäljningen för att få a-kassa blev en överraskning för Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt. 
- Det är bisarrt, konstaterade han. 
Han ville se en kulturlag lik Norges, höja statusen för estetiska ämnen i skolan som ”ska ha sin plats och inte behandlas som pynt”, sänka avgifterna till kulturskolan och se till att den finns i alla kommuner. 
- Det ska inte finnas någon tröskel för att komma in i skapandet. Man ska heller inte degradera vissa konstuttryck, sade Sjöstedt och tog graffiti som ett exempel. Det är orimligt att vissa konstuttryck inte ska få finnas. Vi vill skapa en politik där man inte förtrycker. 

Ett annat ämne som togs upp till diskussion var Skapande skola. Konstnären Nina Bondeson ställde sig kritisk till projektet då budgeten inte möjliggör en genomgripande metodik. Hon hänvisade till en undersökning som visar att de flesta konstnärer som knyts till Skapande skola tjänar dåligt, mindre än 300 kronor i timmen. 
- Det räcker till en bussbiljett, sa Bondeson. 

Per Lodenius, kulturpolitisk talesperson för Centerpartiet, har själv bakgrund som lärare och kulturarbetare inom folkdans. Han hoppades se att estetiska uttryck skulle användas inom alla ämnen i skolan och höll inte med om Bondesons kritik utan ansåg tvärt om att Skapande skola varit väldigt lyckat. 
- Jag vet att man på flera ställen haft goda samarbeten med lärarna och skolan.
Och när det gäller ersättningen:
- Man måste själv vara beredd att sätta gränser också. 

Socialdemokrateras representant i Kultursoffan, Isak From, betonade vikten av att kulturen ska nå ut till och vara tillgänglig för alla. Fri entré på museer är en del. Han beskrev kulturen som en kraft som svetsar samman och utvecklar – inte minst såg han vikten av att ge den utrymme i glesbygdsområden, där tillgången till kultur kan vara avgörande när invånarna väljer mellan att flytta och stanna. Samtidigt fick han försvara Socialdemokraternas visioner, som enligt Nina Bondeson befann sig på ett sluttande plan. 
- Ni formulerar inte ett alternativ till den borgliga kulturpolitiken. 
- Jag håller väl inte riktigt med, svarade From. Visionen är att sänka trösklar och göra kultur mer lättillgänglig och även ge medborgarna möjlighet att utöva kultur Sedan lever vi i en borgerlig verklighet. För att vara trovärdiga måste vi också anpassa oss till det. Sedan vår vision – där kanske vi hade kunnat vara tydligare. 
From ansåg även, liksom övriga medverkande, att enprocentregeln ska nyttjas vid upprustningen av miljonprogrammet. 

Jonas Sjöstedt tog ett målande exempel ur vardagen från Orrholmsgaraget i Karlstad där konstnärer tillsammans med boende förvandlat en tidigare otrygg plats till en kreativ mötesplats.
- Man har skapat en gemenskap runt konsten och ersatt en torftig miljö med stora konstverk. Jag tyckte det var tydligt när jag var där att invånarna var stolta över konsten och att den var kopplad till deras stadsdel.
-Nu står vi inför att bygga om, det är lätt att tänka förtätning, men det är viktigt att fundera på hur vi får det här till riktigt attraktiva stadsdelar. Att få in konsten i den här omvandlingen vi ska göra av våra stadsdelar, det tycker jag är centralt. 

Rose-Marie Fasth 

Så här svarade politikerna på Ja och Nej frågorna som ställdes under Supermarket Talks.