Form- och bildkonsten drabbades av budgetkrisen

16 mars 2015

Reaktionerna från kulturutövare blev kraftiga när alliansens kulturbudget röstades igenom före jul. Resultatet blev 365 miljoner kronor mindre till kulturen, och hårdast drabbades kulturtidskrifterna. Inom bild- och formkonsten fick bland annat satsningar på offentlig konst stryka på foten och det fria inträdet till museerna skrotades.


STOCKHOLM En av de satsningar i kulturbudgeten som regeringen lade störst vikt vid var den fria entrén till statliga museer. Det var en satsning som man hoppades skulle bredda publiken och göra konsten tillgänglig för fler.

Men i alliansens budget satte man stopp för de fria entréerna och skriver i budgeten att ”rådande modell är att föredra för Sveriges statliga museer och att museerna fortsatt bör ha möjlighet att själva kunna öka sina intäkter.”

Katarina Jönsson Norling, ordförande Konstnärernas Riksorganisation (KRO), är besviken på att reformen nu inte blir av.

– Gratis inträde på ett antal statliga museer skulle kunna öppna upp vårt kulturarv till fler grupper ifall reformen kompletteras med ett riktat informationsarbete. Det är i och för sig inte heller säkert att just tillfälliga konstutställningar skulle bli gratis, då man ofta tar betalt för dessa. Samtidigt sticker reformen i ögonen på oss så länge museerna inte betalar konstnärerna enligt MU-avtalet inklusive den arbetstid en konstnär investerar i en utställning, säger hon.

Katarina Jönsson Norling tyckte visserligen inte heller att den rödgröna budgeten hade tillräckliga reformer för bild- och konstformen, men såg fram emot några av förslagen som nu inte blir av.

– Det fanns satsningar på bland annat offentlig konst i miljonprogramsområdena som inte blir av 2015. Alliansen och SD valde också att minska budgeten till den regionala kulturen med 15 miljoner kronor. Det kan innebära minskade anslag för länsmuseer och konsthallar som ställer ut samtida konst.

Gunilla Carlsson (s), vice ordförande i kulturutskottet, nämner också de fria entréerna och satsningen på offentlig konst i miljonprogramsområden som några av de betydande satsningarna för bild- och formkonsten som nu inte blir av till följd av alliansens budget.

– Även regionerna får mindre pengar när man drar ner med 15 miljoner kronor. Det drabbar ju också bild- och formkonsten eftersom konstnärer ofta får sina uppdrag ute i regionerna, på museer till exempel.

Men Gunilla Carlsson tycker också att regeringen lyckats föra fram frågor som rör bild- och formkonsten.

– Ett sätt att skärpa upp är att regeringen har sett till att regleringsbreven blivit skarpare när det gäller att följa MU-avtalet. Regeringen har också aviserat att starta en strategi för bild- och formområdet, ett område som KRO/KIF lyfte fram inför valet. Det arbetet har vi börjat med.

Det enda nya förslaget på kulturområdet i alliansens budgetalternativ, som presenterades i november, var att införa ett förtydligande i skollagen så att ”det blir tydligt att enskilda konfessionella inslag, såsom psalmsång, blir tillåtna. Detta för att undanröja den osäkerhet som funnits kring möjligheten för skolor att ha skolavslutning i kyrkan”.

Från KRO/KIF:s håll hade man sett fram emot det rödgröna förslaget om en satsning på kulturskolan.

– Den rödgröna regeringen vill också göra ett estetiskt ämne obligatoriskt i gymnasiet. Regeringen verkar inse betydelsen av humaniora och skapande för samhället, säger Katarina Jönsson Norling.

Men hon menar samtidigt att den rödgröna budgeten också var en besvikelse för kulturområdet.

– Bara 0,8 procent av statsbudgeten skulle gå till kultur och det blev marginella satsningar på bild- och formkonsten. Detta trots att S, MP och V före valet ville öka kulturbudgeten mycket mer än i den lagda budgetpropositionen och att de vill prioritera finansieringen av bild- och formkonsten efter valet.

När det kommer till samtidskonsten tycker Katarina Jönsson Norling att alldeles för lite pengar satsas.

– I dag går bara 0,8 procent av statens budget till kultur och av dessa endast en till två procent till den samtida konsten. I både regeringens och alliansens budget saknas kraftfulla satsningar på kultur, MU-avtalet, den offentliga konsten, IV-ersättningen, stipendier och konstprojekt, trygghetssystem som även fungerar för kulturskapare. Dessutom borde medel tillföras så att alla statliga konstnärsstipendier kan bli SGI- och pensionsgrundande.

– Man får väl vara glad att det inte blev kraftiga nedskärningar just för samtidskonsten med tanke på att alliansens budget gick igenom med stöd av SD som vill försämra förutsättningarna för den samtida konsten.

Först i januari 2016 kommer en ny rödgrön kulturbudget att presenteras där man åter lägger fram sina förslag.

– Men vi har ju inte egen majoritet. Det betyder att vi måste ha med oss andra partier. Just nu har vi en vårändringsbudget som ska läggas. Allt det vi förlorade i höstas kan vi inte lägga på vårändringsbudgeten. Men kanske kan man göra några justeringar. Vad för sorts justeringar är vi inte framme vid än, säger Gunilla Carlsson.

 

Julia Pileby

 


Nyhetsarkiv


Häng med i konstnärspolitiken!

Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.

Vi delar inte din epost med någon

Är du medlem?

Då får du redan dessa – och många fler nyheter – som del av ditt månatliga medlemsbrev och behöver inte anmäla dig här!