Utredningar och lagförslag

Yttranden och skrivelser

Regionala kulturplaner

Övrigt

KRO/KIF Västmanland:s remissvar om bildkonsten till Västmanlands regionala kulturplan 2015-18

Bild- och formkonstnärer är den konstnärliga yrkesgrupp som har lägst inkomster visar Konstnärsnämnden i flera rapporter, och det är även den yrkesgrupp som har flest andel kvinnor. Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare har precis sammanställt en ny stor konstnärsenkät (2014).

Remissvar KRO/KIF Västmanland i samverkan med KRO/KIF Riks

I Västmanland  har 38 professionella bild- och formkonstnärer svarat på enkäten. 70 procent av konstnärerna i Västmanland har en månadsinkomst på 13 300 eller mindre. Snittet i riket ligger på 64 procent. Bara 12 procent av konstnärerna har en månadsinkomst på 25 001 kronor eller mer.

Ca hälften av konstnärerna i Västmanland tjänar mindre än 25 procent av sina inkomster på den konstnärliga verksamheten. Tre av tio konstnärer i Västmanland uppger att de tvingats tacka nej till att medverka i en utställning för att de inte har haft råd. Sju av tio professionella konstnärer i Västmanland har vid något tillfälle inte fått utställningsersättning vid utställningar.
Ska Västmanland kunna ha en stark konstscen och yrkesverksamma konstnärer boende i regionen behöver förutsättningarna för bild- och formkonsten stärkas. Därför är det av vikt att Landstinget Västmanland förhåller sig till MU-avtalet (Medverkans- och Utställningsavtalet), som slöts mellan regeringen och bild- och formorganisationerna år 2009 och som ska garantera professionella konstnärer avtalsenliga ersättningar vid utställningar. I den förra kulturplanen nämndes MU-avtalet och regionen hade som ambition att det skulle börja tillämpas - avtalet är en tydlig prioritering för både Statens Kulturråd och regeringen - i denna kulturplan lyser MU-avtalet med sin frånvaro.

I syfte att på lång sikt göra Västmanland till en attraktiv region där det skapas fler intressanta och utmanande offentliga miljöer, bör regionen även fastställa ambitionsnivå, strategier och aktiviteter i arbetet med enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning. Båda dessa områden; MU-avtalet och enprocentregeln, borden nämnas under rubriken Konst.

Enligt Myndigheten för Kulturanalys rapport över samhällets utgifter för kultur 2011 satsade Västmanland bara 0,5 procent av regionens kulturutgifter på bild och form (museer  borträknade). Det innebar att regionen hamnade på näst sista plats i Bild- och formindikatorn 2013, som visar vilka regioner som är ledande på bild- och form. Vill Västmanland ha en vital och dynamisk konstscen och professionella konstnärer boende i trakten måste regionen även visa det i sina budgetprioriteringar.

Det är mycket positivt att Västmanland under utvecklingsområden slår fast att man vill  genomföra analyser och utveckla kommunernas beställarkompetens och öka möjligheterna för  konstnärerna att arbeta med offentliga gestaltningsuppdrag.

För att ytterligare stärka konstscenen och villkoren för traktens bild- och formkonstnärer,  vilket är absolut nödvändigt, föreslår KRO/KIF följande tillägg under rubriken Utvecklingsområden för Konsten:

• Utarbeta en regional handlingsplan för bild- och formkonsten i samråd med länets professionella konstnärer.

• Genomför vartannat år ett seminarium för länets politiker, tjänstemän, utställningsansvariga och bildkonstnärer – på både landstings- och kommunnivå - om  MU-avtalet, dess innehåll och fördelar. Alla utställningsarrangörer som erhåller offentliga medel ska följa MU-avtalet fullt ut. Tillför under en övergångsperiod en särskild MU-pott med resurser för att länets utställningsarrangörer ska kunna förverkliga denna ambition.

• Komplettera utvecklingsarbetet med den offentliga konsten med att inom ramen för ovan nämnda handlingsplan, utarbeta en varaktig strategi för att stödja kommuners arbete med enprocentsregeln med bland annat riktlinjer, metoder och utbildningar. I arbetet med offentlig bör det knytas arbetsgrupper med professionella konstnärer.

• Engagera bild- och formkonstnärer i olika sammanhang, exempelvis inom utbildningsväsendet, samhälleliga utvecklingsprocesser, stadsplanering etcetera, i syfte att se konstnärer som en tillväxtfaktor med sikte på att skapa fler arbetstillfällen för fria kulturskapare. Arbeta utifrån målet att skäliga ersättningar alltid ska betalas till  professionella konstnärer i alla arrangemang initierade av regionen.

• Regionen bör i dialog med länets professionella konstnärer initiera ett arbete för att utveckla ett resurscentrum för bild- och formkonsten dit konstkonsulenter, konstnärer,  näringsliv och offentlig sektor knyts för att skapa en dynamisk och vital utveckling av konstscenen och stärka arbetsmarknaden för konstnärer.

Remissvar KRO/KIF Västmanland

Både Landstinget Västmanland och yrkeskonstnärerna i Västmanland vill att Bild- och Formområdet i länet ska vara kvalitativt och beskriva en ständigt pågående positiv utveckling. Konstnärernas föreningsliv är förhållandevis väl utvecklat i Västmanland, jämfört med många andra län. Ett välutvecklat föreningsliv utgör en bra grund att stå på, vid utvecklingsarbete av allmänhetens konstupplevelser och konstnärernas yrkesförhållanden i länet.
KRO/KIF Västmanland är en länsbaserad, lokal förening, som sorterar under KRO/KIF  Region Mitt, som i sin tur sorterar under KRO/KIF Riks. KRO står för Konstnärernas riksorganisation, och KIF står för Konsthantverkare och Industriformgivare. För att vara med i KRO/KIF krävs högskoleutbildning inom konstområdet, eller motsvarande yrkesmeriter. KRO/KIF Västmanland har ett 40-tal medlemmar i länet. KRO/KIF driver yrkesfrågor som  kan relateras till nämnda grupper.

Konstnärsföreningen Galleri K (KGK) är en galleriförening för konstnärer med Västmanland  som rekryteringsbas. Medlemsantalet utgörs av 40-tal konstnärer. Ungefär hälften är medlemmar i KRO/KIF, antalet anslutna ökar över tid. KGK har numera samma meritkrav för medlemsskap, som KRO/KIF har, och i föreningens stadgar står inskrivet att föreningen ska  tillvarata de yrkesarbetande konstnärernas intressen.

De yrkesverksamma konstnärerna i Västmanland har förutom sin lokala förankring, oftast även ett nationellt eller i vissa fall internationellt verksamhetsområde. KGK har med små medel arbetat för att skapa en central mötesplats för konstområdet i länet. Vid KGK:s gallerilokal på Slottsgatan 17 i Västerås sker samverkan med Konstfrämjandet 
och Skådebanan. KRO/KIF Västmanland har sina möten i lokalen. Här produceras  utställningar för galleriet, men även vandringsutställningar. KGK har en nybildad vänförening dit alla intresserade är välkomna som medlemmar. Utveckling och redovisningar av bildkonst inom Skapande skola pågår. ABF använder lokalen för konstkurser där yrkeskonstnärer är  ledare. Med mera.

KGK:s verksamhet uppfyller med råge de kriterier som Landstinget satt upp, i tidigare kulturplan, som önskvärda för att skapa goda mötesplatser för kultur och bildkonst. Vi kan konstatera att Landstinget trots detta valt att inte tillföra medel till KGK:s löpande verksamheten. Vi kan även konstatera att bildkonsten, vid sidan om dansen, är det kulturspråk i länet som är minst prioriterat. Vi rekommenderar därför en kompletterande skrivning i kulturplanen under Konst, där det anges att Landstinget är beredd att stödja och tillföra resurser till bildkonstrelaterade ideellt arbetande verksamheter som visar en uppenbar vilja att knyta många samarbetspartner till sig,och därför tenderar till att bli goda samlingspunkter inom konstområdet i länet.

Det finns många yrkeskonstnärer i länet, välutbildade och med väldokumenterade konstnärliga meriter, som är underrepresenterade i förhållande till sin kompetens,Landstingets konstsamlingar, och i andra bildkonstområden som Landstinget styr över. Detta ger en brist i det kriterium för mångfald, som Landstinget eftersträvar i sin handlingsplan. Ett enkelt inpass i handlingsplanen kunde vara: "Lokala och regionala bildkonstnärers kompetenser ska tillföras resurser och användas i länet", något som kunde ge en god styrning i rätt riktning inför framtiden. Det gäller att vårda den yrkeskår som ska utföra en del av länets konstuppdrag. Utan en social och ekonomisk integration av de i länet verksamma konstnärerna, kommer konstnärsyrket att glesna ut, de nya högskoleutbildade bildkonstnärerna kan föredra andra regioner att bosätta sig och verka i. Västmanland riskerar då att förlora status av konstnärslän.

En allmän uppfattning inom kåren är att konstnärernas kompetenser och aktiviteter i endast ringa grad efterfrågas av Landstinget Västmanland. Upparbetade kontaktytor mellan konstnärernas organisationer och Landstinget saknas i stor utsträckning. Med få undantag är det svårt att driva konstnärsfrågorna långsiktigt och konstruktivt, så länge ett forum för detta saknas. KRO/KIF Västmanland föreslår därför att ett forum för återkommande möten ska skapas, mellan Landstinget Västmanland och KRO/KIF Västmanland. Syftet med detta forum ska vara att utveckla konstområdet i länet. Denna ambition ska införas i Landstingets kulturplan.

Västerås och Stockholm 2014-04-15

Katarina Jönsson Norling, Riksordförande KRO  
Pontus Björkman, Politisk sekreterare KRO Riks
Johnny Molton, Ledamot KRO/KIF Västmanland  
Gunnar Forsman, Ordförande KRO/KIF Västmanland


Häng med i konstnärspolitiken!

Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.

Vi delar inte din epost med någon

Är du medlem?

Då får du redan dessa – och många fler nyheter – som del av ditt månatliga medlemsbrev och behöver inte anmäla dig här!