Remissvar regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016

Inledningsvis kan sägas att det finns många mycket bra ambitioner i dokumentet. I vårt yttrande kommenterar vi framförallt sådant som vi tycker kan utvecklas.

Om KRO/KIF

Konstnärernas Riksorganisations (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivares (KIF) företräder tillsammans över 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är att förstärka medlemmarnas sociala och ekonomiska villkor och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma.

Inledning

KRO/KIF arbetar aktivt med frågor som berör bild- och formkonsten i den regionala kulturverksamheten. Det egna skapandet får oss människor att reflektera och tänka, det fördjupar samtalet och tänjer gränser. Den fria konsten svarar mot ett stort behov hos oss människor att förstå världen och varandra, vi behöver den för att må bra och fungera som individer och samhälle. Och utan estetiken blir Gotland fulare, tråkigare och tystare. Men ett vitalt och utforskande konstliv kräver också att samhällets konstnärer kan verka under rimliga omständigheter. I och med kultursamverkansmodellen har regionerna ett gyllene tillfälle att påverka och forma framtiden för det regionala konstlivet. Vi har tagit del av utkastet till en ny kulturplan och hoppas att Region Gotland tar till sig av våra synpunkter i detta remissvar.

Remissvarets struktur

KRO/KIF har i sitt arbete med kultursamverkansmodellens implementering lyft fram ett antal särskilt viktiga frågor i anslutning bild- och formområdet. Dessa är fristäder för bild- och formkonstnärer, medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet), regionala resurscentrum för bild- och formområdet, jämlikhet inom konsten, procentregeln för offentlig konstnärlig gestaltning samt konstens egenvärde och principen om en armlängds avstånd. Det är framförallt utifrån dessa frågor som detta remissvar kommer att behandla den regionala kulturplanen för Region Gotland. Men vi börjar med några övergripande kommentarer.

Övergripande kommentar

Det gläder KRO/KIF att Region Gotland vill utveckla infrastrukturen och förbättra förutsättningarna för de fria professionella kulturskaparna, och ser att deras närvaro är nödvändig för ett vitalt och berikande kulturliv.

Region Gotlands kulturplan lyfter främst fram de områden som uppbär statliga medel ur kultursamverkansmodellen. Som följd av det har arkivverksamhet exkluderats ur kulturplanen, och det får antas att samma argument ligger till grund för bild- och formområdets frånvaro. Det är olyckligt, särskilt som Region Gotland skriver att kulturplanen från och med 2014 ska vara ”regionens kulturpolitiska verktyg som omfattar all kultur på Gotland och det styrdokument som stakar ut strategin för den regionala kulturen.”

Den regionala kulturen omfattar mycket mer än institutionell verksamhet, i synnerhet eftersom en avgörande majoritet av konstnärer är egna företagare och står utanför de offentliga institutionerna.

Som Region Gotland själv uppger har ön ca 1000 konstnärer med F-skattesedel och betydelse för regionens tillväxt. Flertalet av dem bör rimligen vara bild- och formkonstnärer. Det är med andra ord svårt att finna argument kring varför Region Gotland har uteslutit bild- och formområdet ur den regionala kulturplanen.

Ett snävt perspektiv på det regionala kulturlivet riskerar dessutom att smitta av sig till det praktiska utövandet av konst och kultur, med negativa konsekvenser för ett välmående och mångfasetterad kulturliv som utmanar och stimulerar såväl invånare som besökare. Det är därför viktigt att kulturplanen även omfattar områden som inte uppbär statligt medel men som likväl är centrala för regionens kulturliv.

4. Regionala mål per område, s. 12
KRO/KIF föreslår att

• Bild och form läggs till som en egen punkt, förslagsvis efter punkt 4.4.

Fristäder för förföljda konstnärer
Det gläder KRO/KIF att Region Gotland vill etablera fristäder för förföljda konstnärer och önskar, även om de ekonomiska förutsättningarna inte finns där.

KRO/KIF föreslår att

• Att region Gotland skriver in i kulturplanen en strategi för hur arbetet med fristäderna ska fortsätta.

Konstnärernas situation och villkor
KRO/KIF finner det mycket positivt att Region Gotland anordnar månatliga kulturfrukostar dit de fria professionella kulturskaparna är inbjudna, och att regionen ytterligare vill utveckla samverkan med de fria professionella kulturskaparna. Problemet är att de fria professionella kulturskaparna inte är anställda och därför behöver avsätta fritid för förberedelser och deltagandet på kulturfrukostar och andra möten. Förutsättningarna blir asymmetriska.

2.2.3. Samverkan, s. 8
KRO/KIF föreslår att skrivningen längst ned på s. 8 utvecklas med följande tillägg

• Dialog ska formaliseras och regionala referens- och samverkansgrupper med de fria professionella kulturskaparna ska inrättas.
• För att de fria professionella kulturskaparna ska kunna delta på samma villkor som andra yrkesgrupper inom kultursfären bör de fria professionella kulturskaparna arvoderas för sitt deltagande i referens- och samverkansgrupper.
• Region Gotland bör i den regionala kulturplanen beskriva hur dialogerna med länets professionella kulturliv har gått till och i vilken utsträckning dialogen med de professionella kulturskaparna påverkat kulturplanens utformning.

Som regionen själv skriver under rubriken 3.3 är professionella kulturskapare förutsättningen för kultur och kreativitet –  och även byggstenar för regionens näringsliv och varumärke. Men för det krävs också att regionen tar hänsyn till kulturens egenvärde och att kulturskaparnas villkor att verka och bo i regionen är rimliga.

3.3. Kulturskaparnas situation och villkor, s. 11
KRO/KIF föreslår att

• Region Gotland diskuterar hur kulturskaparnas situation och villkor kan förbättras utifrån principen om en armlängds avstånd och konstens egenvärde, och inte enbart sett utifrån ett varumärkes- och marknadsperspektiv.
• 3.3,  Kulturskaparnas situation och villkor, lyfts in i skrivningen 4.4,  Konst- och kulturfrämjande verksamhet och konst- och kulturverksamhet, s. 25.

Konsthantverk och hemslöjd ligger varandra nära, men de kan inte likställas. Konsthantverket, med allt från keramiker till mästerliga möbelsnickare, är en del av professionella bild- och formkonsten medan hemslöjden har sina rötter i amatörkulturen och är en del av det fria kulturlivet. Uppdelning är också tydlig då Statens Kulturråd och Konstnärsnämndens uppdrag omfattar konsthantverket men inte hemslöjden.

4.2. Hemslöjdsfrämjande verksamhet, s. 18
KRO/KIF föreslår att

• Region Gotland ger konsthantverk och design motsvarande uppmärksamhet och prioritet som hemslöjden.
• En av de två hemslöjdskonsulenterna ges i uppdrag att särskilt stödja konsthantverket och dess utövare.

Kulturkonsulenterna på Gotland, s. 25
KRO/KIF föreslår att

• Konsulentverksamheten avseende konst får högre prioritering och utökas till 100 procent för att ges samma prioritet som de andra kulturområdena.

Det är till stor glädje för KRO/KIF att Region Gotland vill främja ett rikt kulturliv och stärka olika scener för samtidskonsten. Vi tror att MU-avtalet, procentregeln och resurscentrum för bild- och formkonst är till stor hjälp i det arbetet.

Medverkans- och utställningsersättningar till konstnärer (MU-avtalet)
MU-avtalet är ett statligt ramavtal som  började gälla i sin nuvarande form 1 januari 2009. MU-avtalet,  som skrivs mellan en utställningsarrangör och en medverkande  konstnär, innebär att konstnären  får ersättning för konstverkens visning för publik  och att avtal  sluts om arvode för  allt arbete kring en utställning,  så kallad medverkansersättning.

Ersättning enligt  nu gällande MU-avtal skiljer sig från  den tidigare utställningsersättningen som var baserat på utställningsytans  storlek. Utställningsersättningen enligt MU-avtalet grundar sig istället på hur många som ser utställningen och antalet  veckor som  utställningen  är  öppen. MU-avtalet  representerar  ett nytt synsätt  på konstnärens  arbetsinsats  inför  en utställning,  och förpliktigar också  uppdragsgivare att budgetera och prioritera för  kostnader som  tidigare ofta osynliggjorts  och därmed inte  ersatts. MU-avtalet verkar för  goda arbetsförhållanden och innefattar,  i likhet med  vad som är  fallet i alla andra  branscher, att man  får lön enligt avtal.  

I förra kulturplanen skriver Region Gotland att man ska tillämpa MU-avtalet, den skrivningen saknas än så länge i den nya kulturplanen.

KRO/KIF föreslår att

• Region Gotland skriver in i den regionala kulturplanen hur MU-avtalet på sikt ska kunna tillämpas på öns alla utställningsarenor, och prioritera MU-avtalet som en särskild post i budgeten för att synliggöra kostnaderna.
• Region Gotland avsätter resurser och äskar resurser från staten, som skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning, för att möjliggöra för regionens alla utställningsarrangörer att tillämpa MU-avtalet.

KRO/KIF är medvetna om att Sveriges Konstföreningar i många fall betalar utställningsersättningar till utställande konstnärer, men inte medverkansersättning. Medverkansersättningen bör grunda sig på KRO/KIF:s och KLYS arvodesrekommendationer om 700 kr per timme (F-skatt).

Kulturrådets rapport MU-avtalet –  Nulägesanalys och förslag till revidering: Kulturrådets skriftserie 2013:3, som släpptes i juni 2013, redovisar att 39 procent av landets museer och konsthallar rapporterade in att de tillämpar MU-avtalet. Varför övriga 61 procent inte tillämpar MU-avtalet beror dels på att arrangörerna uppfattar MU-avtalet ligga utanför ordinarie budget, dels avsaknaden av ekonomiska förutsättningar.

För att öns utställningsarrangörer ska kunna betala MU-avtalsenliga ersättningar behövs kraftig ökade budgetanslag. Det är så klart en omöjlighet för mindre konstnärsdrivna gallerier att betala både medverkans- och utställningsersättning. Därför är det viktigt att Region Gotland avsätter resurser och äskar medel från staten, som har skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning, för att möjliggöra för regionens utställningsarrangörer att tillämpa MU-avtalet. En tillämpning av MUavtalet förutsätter trots allt att mer resurser avsätts för ersättningar till utställande konstnärer.

Ansökan om mer medel för att tillämpa MU-avtalet kan sökas bland annat inom kultursamverkansmodellen. Genom att ge MU-avtalet hög prioritet i kulturplanen och tydligt prioritera MU-avtalet i regionens och kommunens egen budget finns alla förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel. Det är också ett argument för varför Region Gotland bör inkludera bild- och formområdet i den regionala kulturplanen.

Enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning
Enprocentsregeln eller procentregeln är ett principbeslut som riksdagen beslutade om 1937 i samband med tillkomsten av Statens konstråd. Enprocentsregeln har sedan dess utgjort ett riktmärke som rekommenderar att minst en procent av kostnaderna för offentliga ny-, till- och ombyggnationer ska gå till konstnärlig gestaltning. Regeln gäller exempelvis vid exploatering av nya bostadsområden, anläggande av nya gator, ny- och ombyggnader av skolor, äldreboenden och andra offentligt ägda byggnader.

Konst och arkitektur har alltid varit starkt sammanbundna och har historiskt sett haft stor betydelse för framväxten av stadsmiljöer. Konst skapar stimulans och procentregelns betydelse för intressanta och levande offentliga miljöer är erkänt över hela världen. I Europa används procentregeln bland annat av Belgien, Frankrike, Nederländerna, Norge, Sverige, Tyskland och Italien. Även USA och Australien använder regeln i stor utsträckning.

Det gläder KRO/KIF att Region Gotland ser den offentliga konsten som ett sätt att stärka samtidskonsten, och att regionen har breddat verksamhetsområdet för enprocentsregeln till att även omfatta torg, parker och andra utomhusplatser. Många av framtidens jobb finns inom kultur- och tjänstenäringarna, och historiskt sett har procentregeln visat sig vara mycket effektiv för att skapa arbetstillfällen, inte bara för konstnärer utan också för fler grupper av arbetstagare. Samtidigt som procentregeln ger estetiskt berikande och utmanande offentliga miljöer, bidrar den också till en starkare och mer livskraftig arbetsmarknad för konstnärer.

4.4. Konst- och kulturfrämjande verksamhet och regional konst- och kulturverksamhet, s. 25
KRO/KIF föreslår följande tillägg

• Region Gotland ska, som en del av arbetet med att stärka olika scener för samtidskonsten och den konstnärliga gestaltningen i offentliga miljöer, utarbeta tydliga målsättningar och riktlinjer för tillämpningen av procentregeln vid offentliga byggnationer av fastigheter och annan infrastruktur.
• Minst en procent av byggkostnaderna ska som norm avsättas för konstnärlig gestaltning.
• Region Gotland ansvarar för arbetet med jämställdhet och mångfald i samband med konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer.

Regionalt resurscentrum för bild- och formkonst
Ett resurscentrum skapar en mötesplats för konstnärer, näringsliv och offentliga sektorn och för konsten närmare publiken. Det kan liknas vid en paraplyverksamhet som samlar och samordnar konstnärer, utställningsverksamheter, uppdragsgivare och andra regionala resurser som konstkonsulenter, kollektivverkstäder och centrumbildningar. Ett resurscentrum kan också fungera som en kontaktyta för procentregeln. På så sätt samordnas resurser och konstnärlig kompetens, med potentialen att utveckla en hel regions infrastruktur och effektivisera regionens administrativa arbete med kultursamverkansmodellen.

Genom sin bredd och spets har resurscentrumen möjligheten att skapa nya arbetstillfällen, gränsöverskridande samarbeten och kompetensutveckling, inte bara för konstnärer utan även för andra grupper av kulturarbetare. Detta särskilt då konstnärer ofta är egna företagare. Ett resurscentrum som samordnar regionens konstnärer utgör också en självklar plats för möten mellan människor och konsten och lägger grunden för en välfungerande infrastruktur som säkrar och tillgängliggör konsten för öns alla invånare.

Gotlands Konstmuseum, verksamhetsmål 1, Genomförande, s. 26
KRO/KIF föreslår tillägget  Öns konstnärer och konsthantverkare bjuds in för att påbörja ett utvecklingsarbete för etableringen av ett fristående resurscentrum för Gotlands professionella bild- och formkonstnärer. Resurscentret och Konstmuseet förväntas ha ett löpande samarbete. 4.7. Fria professionella kulturutövare och kulturella och kreativa näringar (KKN), delmål 1, s. 37. KRO/KIF föreslår tilläggen

• Särskilda insatser ska göras för att stötta bild- och formkonstnärer, som verkar under svåra ekonomiska och sociala villkor, att nå nya målgrupper, bredda sin marknad och erbjuda kompetensutveckling i form av ett kursutbud som är anpassat till bild- och formkonstnärers behov.
• Att Region Gotland gör en särskild satsning för att bild- och formkonstnärer ska, i samarbete med bild- och formorganisationernas fortbildningsplattform Kulturlyftet, ha tillgång till skräddarsydda kurser för att understödja företagande, bredda marknaden och underlätta avtalsskrivning i enlighet med MU-avtalet.

Mångfald inom konsten
Konstnärer har ofta dåliga arbetsvillkor med mycket låga och ojämna inkomster. Det medför att många konstnärer delvis står utanför de offentliga trygghetssystemen och gör dem till en utsatt yrkesgrupp. Arbetsvillkoren för konstnärer behöver ses över, även konstnärer emellan. Lika möjligheter ska råda för kvinnor och män, och hänsyn tas till andra diskrimineringsgrunder, inom konstscenen och fördelningen av offentliga medel. Men så är inte alltid fallet. Exempelvis får unga kvinnliga konstnärer ofta de lägsta ersättningarna för sitt arbete, och det är dessutom vanligare bland kvinnor än män att man tvingas låna pengar av familjemedlemmar för att få runt hushållsekonomin. Det är mycket positivt att Gotlands konstmuseum ska göra en jämställdhetsanalys för att se över jämställdheten bland utställande konstnärer och inköp av konstverk.

KRO/KIF föreslår att

• Landstinget gör en jämställdhetsanalys och för könsuppdelad statistik över sina stipendier, inköp och offentliga utsmyckningar.

3.3. Kulturskaparnas situation och villkor, s. 11
KRO/KIF föreslår att

• Region Gotland diskuterar och problematiserar jämlikhet mellan kulturskapare i relation till de regionala målen per område under rubrik 4, Regionala mål per område.

Konstens egenvärde och principen om armlängdsavstånd
Region Gotlands kulturplan lägger stor tonvikt vid de kulturella och kreativa näringar, hur näringslivet kan förbättra de fria professionella kulturskaparnas förutsättningar. Näringslivets inflytande på konsten och kulturen för att skapa ekonomiskt tillväxt och samhällelig innovation är inte fel, men det är viktigt att bevara en balans mellan aspektpolitiken och konsten egenvärde. Konsten behöver också vara obunden marknaden och ekonomin, annars finns det en risk att konstnärers villkor inte blir  bättre, det är inte alltid som konst är säljbar eller marknadsanpassad för turister. För ett vitalt och utforskande konstliv som attraherar behöver konsten få ha ett värde i sig.

4.7. Fria professionella kulturutövare och kulturella och kreativa näringar (KKN), s. 36
KRO/KIF föreslår att

• Region Gotland utarbetar en policy om principen om armlängds avstånd och konstens egenvärde och redogör för sitt förhållningssätt under rubrik 4.7. Gotland konstmuseum, verksamhetsmål 2, sid 27

KRO/KIF föreslår tillägget

• I samarbete med konstnärernas professionella intresseorganisationer ska Gotlands konstmuseum vara en plattform för diskussioner om de fria konstnärernas ekonomiska och sociala villkor med politiker och tjänstemän, bland annat under Almedalsveckan.

Budget
Enligt Myndigheten för Kulturanalys rapport Samhällets utgifter för kultur 2010-2011, är Region Gotlands utgifter för bild- och formområdet 1,9 miljoner kronor vilket motsvarar 7,5 procent av regionens totala kulturutgifter eller 34 kronor per invånare.

Genom att tillföra egna resurser till bild- och formområdet med prioritering av MU-avtalet, skapas goda förutsättningar för Kulturrådet att motivera en höjning av bidragsanslaget till Region Gotland. MU-avtalet är nämligen en prioriterad fråga för både Kulturrådet och kulturdepartementet.

KRO/KIF rekommenderar att

• Region Gotland höjer budgetanslaget för bild- och formområdet, bland annat för att stimulera implementering av MU-avtalet i öns utställningsverksamheter.

Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation
Johan Wingestad, ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare
Eva-Marie Kothe Sjöholm, keramiker och talesperson för KIF Gotland
Berit Ångman Svedjemo, konstnär och talesperson för KRO på Gotland