Remissarkiv

Yttrande över Kulturplan Region Kronoberg 2022-2024

Konstnärernas Riksorganisation företräder fler än 3 400 professionella bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige. Vi arbetar för konstnärlig frihet och goda villkor för bild- och formkonstnärer. I Kronobergs län organiserar Konstnärernas Riksorganisation 43 professionella bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare. Remissvaret är utarbetat i dialog med Konstnärernas Riksorganisations företrädare i länet.

Yttrande från Konstnärernas Riksorganisation
Kulturplan Region Kronoberg 2022-2024
Diarienummer: 19RGK739

Datum: 2021-06-24

Bakgrund

Konstnärernas Riksorganisation arbetar aktivt med frågor som rör bild- och formkonsten och konstnärernas villkor inom kultursamverkansmodellen och vill härmed lämna synpunkter som vi hoppas kommer att uppmärksammas och arbetas in i den slutgiltiga versionen av den regionala kulturplanen för Kronoberg 2022-2024.

Konstnärernas Riksorganisation företräder fler än 3 400 professionella bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige. Vi arbetar för konstnärlig frihet och goda villkor för bild- och formkonstnärer. I Kronobergs län organiserar Konstnärernas Riksorganisation 43 professionella bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare. Remissvaret är utarbetat i dialog med Konstnärernas Riksorganisations företrädare i länet.

Inledning

Kultursamverkansmodellen har medfört ett ökat regionalt bestämmande över kulturpolitiken. Detta innebär fler möjligheter att utveckla förutsättningarna och forma framtiden för det regionala konstlivet. Ett vitalt och utforskande konstliv kräver att konstnärerna kan verka under rimliga arbetsvillkor. När vi i vårt remissvar talar om konstnärer handlar det om yrkesverksamma bild- och formkonstnärer som arbetar med ett brett spektrum av konstnärliga uttryck: exempelvis måleri, skulptur, videoverk, performance, konsthantverk och formgivning.

Bild- och formkonstnärer är en av de konstnärliga yrkesgrupper som har absolut lägst inkomster. Konstnärsnämndens rapport ”Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor”[1] från 2016 visar att den sammanräknade medianinkomsten för bildkonstnärer är 13 138 kr i månaden före skatt. Det kan jämföras med hela befolkningen vars medianinkomst är 24 172 kr i månaden före skatt.

Här behövs satsningar som säkerställer att bild- och formkonstnärer får skäliga ersättningar när de arbetar med till exempel utställningar, gestaltningsuppdrag, föreläsningar eller andra uppdrag för regionala och kommunala arrangörer och andra aktörer med regionalt och kommunalt stöd.

Kulturplanens remissutgåva tar upp FN:s globala mål Agenda 2030 (s. 3). Här konstateras att: ”Konstnärlig produktion, yttrandefrihet och kulturell välfärd bidrar till ett öppet och demokratiskt samhälle och utgör en viktig grund för socialt hållbar utveckling.” samt att ”Ett vitalt konst- och kulturliv med goda arbetsvillkor för konstnärer och professionella kulturskapare bidrar till utveckling som är ekonomiskt hållbar”.

Vi vill i detta sammanhang också lyfta Mål 8 under Agenda 2030: “idag befinner sig mer än hälften av världens arbetstagare i osäkra anställningar … ofta med dålig lön och begränsad tillgång till både utbildning och socialförsäkringar. … Under de kommande 20 åren väntas dessutom den globala arbetskraften öka med 800 miljoner människor vilket kräver stora ansträngningar för att skapa nya jobb”.

Konstnärernas Riksorganisation menar att ett samhälle som fokuserar på att ge tryggade ekonomiska villkor för sina konstnärer också får en starkare demokrati, med modiga, fria aktörer. Genom att förbättra villkoren för konstnärer kan kommuner och regioner bidra till att nå Mål 8 av de Globala målen.

Därför är det också mycket glädjande att Region Kronoberg i kulturplanen definierar säkrandet av konstnärlig produktion som ett speciellt insatsområde inom ramen för utvecklingsområdet ”Hållbar konstnärlig och kulturell infrastruktur” (s. 5), och framhåller viljan att ”säkra och utveckla den regionala och interregionala infrastrukturen för konstnärlig produktion” och att ”stärka professionella kulturskapares villkor och möjligheter att bo och verka i länet”. Även här vill vi påminna om att goda sociala och ekonomiska villkor till bild- och formkonstnärer ofta är avgörande för om de väljer att etablera sig i en region.

Några övergripande synpunkter på remissutgåvan

Vi tycker att det är olyckligt att kulturplanen delats upp i två olika delar. Själva remissutgåvan innehåller tyvärr väldigt lite av konkreta förslag hur arbetet med kulturplanen skall genomföras och stannar vid att bli ett slags visionsdokument. Inte ens i det avsnitt, ”Från nuläge till målläge”, som handlar om hur visionen ska förverkligas (s. 4), beskriver regionen hur den vill genomföra sin plan och vad som krävs för att den skall kunna förverkligas utan stannar vid att peka ut inriktningar och målsättningar. Regionens visioner framgår förvisso men inte hur det är tänkt att de skall genomföras.

Det är istället i nulägesanalysen som regionens arbete med konsten och kulturen synliggörs och kulturplanens förslag konkretiseras, och det är framför allt analyserna i denna bilaga som vi har tagit fasta på i detta yttrande. Regionen bör därför säkerställa att nulägesanalysen inte glöms bort när förslaget till kulturplan avhandlas inom politiken och med olika aktörer.

Vi ifrågasätter också användandet av rubriken ”Bild, form och design” i nulägesanalysen (s. 25). Kulturrådet införde 2018 professionell bild- och formverksamhet som ett specifikt kulturområde i kultursamverkansmodellen och vi tycker därför att ”Bild och form” bör användas även i kulturplanen. När vi använder begreppet ”bild- och formkonstnär” inbegriper det bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare. Konsthantverkare och slöjdares praktiker skiljer sig däremot ofta åt och under rubriken ”Slöjd och konsthantverk” föreslår vi att begreppet ”hantverk” används istället för ”konsthantverk”.

Förslag och rekommendationer

I följande avsnitt går vi igenom hur Region Kronoberg kan stärka bild-och formkonstnärerna i regionen. I den första delen presenterar vi fokusområden som vi vill uppmärksamma regionen på samt kommenterar regionens remissutgåva och nulägesanalys. I den andra har vi utifrån händelser till följd av covid-19 sammanställt några rekommendationer för hur en region eller kommun kan hjälpa till att stötta konstnärer.

Fokusområden

Vi vill uppmärksamma regionen på följande fokusområden och åtgärder i samband med förslaget till ny kulturplan 2022-2024. Åtgärderna berörs utförligare i den följande texten.

Konstnärernas Riksorganisation föreslår att Region Kronoberg:

  • Säkerställer att konst-, form- och designverksamheter som får regionalt stöd ger skäliga ersättningar till de professionella bild- och formkonstnärer som anlitas i utställningar, panelsamtal, föreläsningar samt andra uppdrag och projekt.
  • Säkerställer att avtalet för Medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet) tillämpas för bild- och formkonstnärer som ställer ut i länet, inklusive arvoden för omkostnader och den arbetstid de lägger ned vid utställningar, och att arrangörerna ges ekonomiska förutsättningar att kunna ge skäliga ersättningar vid utställningar.
  • Utarbetar en regional åtgärdsplan med ambitionen att MU-avtalet ska tillämpas i hela länet och genomför kompetenshöjande insatser gentemot kommunerna kring hur de kan följa MU-avtalet.
  • Ger kompetens- och resursstöd så att kommunerna kan använda metoder och verktyg (såsom cultural planning) för att konst och kultur ska ingå som en naturlig del i stads- och samhällsplaneringen,
  • Underlättar för kommuner och privata exploatörer att tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar och utvecklar arbetet med att stötta kommunerna i deras användande av enprocentsregeln.
  • Stärker och vidareutvecklar stödfunktioner och metodutveckling för de kommuner som efterfrågar stöd i sitt arbete med konstnärliga gestaltningar vid om-, ny- och tillbyggnationer.
  • Utreder möjligheten att ytterligare utveckla och stärka Italienska Palatset som ett regionalt resurscentrum för bild- och formkonsten i länet. Italienska Palatset är en viktig produktionsplats för bild- och formkonstnärer i Kronoberg och har redan ett regionalt uppdrag att utveckla verkstäder.
  • Hjälper kommunerna att säkerställa tillgången till adekvata arbetslokaler och ateljéer för konstnärlig verksamhet till kostnader som är rimliga för professionella bild- och formkonstnärer, inklusive att inrätta ett särskilt ateljéstöd. Lokaler för konstnärlig produktion, utställningsverksamhet och annan kulturell infrastruktur bör ingå i stadsplaneringen.
  • Arbetar systematiskt med principen för armlängds avstånd. Säkerställ en armslängds avstånd mellan politiken och konsten, och att särskilt sakkunniga tjänstepersoner arbetar med de konstnärliga besluten. Rotera sakkunniga medlemmar i kommittéer och referensgrupper som fördelar medel till bild- och formkonstnärer och tänk på representation när medlemmarna utses.
  • Arbetar strategiskt i frågan om hot och hat mot bild- och formkonstnärer och utbildar institutioner i att hantera hot och hat kring utställningar eller offentlig konst.
  • Stöttar intern och extern kompetensutveckling som belyser digitaliseringens och upphovsrättens möjligheter och utmaningar för upphovsrättsinnehavare i länet och uppmuntrar kommuner att skriva licensavtal med Bildupphovsrätt.

En handlingsplan för bild- och formkonsten

Den 15 januari 2018 blev professionell bild- och formverksamhet ett eget ändamål inom kultursamverkansmodellen. Vi konstaterar att Region Kronoberg svarade upp mot detta genom att i kulturplanen 2018-2020 införa det särskilda utvecklingsområdet ”En starkare infrastruktur för bild och form”, som bland annat lett till att Bild och form Kronoberg skapats inom regionen för att utveckla bild och formområdet tillsammans med länets aktörer. Detta är satsningar som vi välkomnar och uppmuntrar men som vi också ser behöver tillföras resurser.

Konstnärernas Riksorganisation efterlyser att regionen genomför satsningar på konstnärlig produktion och utökad utställningsverksamhet, vilket i sin tur bör skapa förutsättningar för ökade statliga stöd. Det kan vara satsningar på flera ställen i länet eller ett större konstevenemang som genomförs med viss regelbundenhet för att svara upp mot det nya ändamålet ”professionell bild- och formverksamhet” inom kultursamverkansmodellen. Detta skulle stärka infrastrukturen för den samtida konsten och möjliggöra för fler yrkesverksamma konstnärer att etablera sig i länet.

Vi ser också gärna att Region Kronoberg stöttar kommunerna i att ta fram egna handlingsplaner för bild- och formverksamhet. Regionen skulle kunna ta stöd i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”[2], som Konstnärernas Riksorganisation har tagit fram. I den finns goda exempel från hela landet, och metoder, tips och checklistor för en bra konstpolitik. Manualen kan mycket väl användas som grund för fortbildningar och workshops i syfte att utveckla strategier och handlingsprogram för bild- och formkonsten.

Region Kronoberg bör även utreda möjligheten att skapa ett resurscentrum för bild- och formkonsten. Ett sådant centrum skulle kunna erbjuda rådgivning anpassad efter bild- och formkonstnärers behov och en fysisk mötesplats som strategiskt samlar och samordnar det regionala konstlivet, organisationer, myndigheter och näringsliv. Eftersom Italienska Palatset är en viktig produktionsplats för konstnärer i Kronoberg och redan har ett regionalt uppdrag att utveckla verkstäder, med mera, anser vi Region Kronoberg borde utreda möjligheten att ytterligare utveckla och stärka Italienska Palatset som ett regionalt resurscentrum för bild- och formkonsten i länet. Flera regioner i Sverige har valt att satsa på sådana resurscentrum med uppdrag att stärka infrastrukturen och förutsättningarna för konstnärer och underlätta för kommuners arbete med exempelvis enprocentsregeln och MU-avtalet. Exempel på sådana resurscenter är Konst i Blekinge, Resurscentrum för Konst i Norrbotten och Konst i Halland.

Avtalet för medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet)

I nulägesanalysen på s. 26 står att ”Region Kronoberg ställer krav på att regionala kulturorganisationer med utställningsverksamhet tillämpar medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet) och att det för organisationer med utställningsverksamhet finns ett särskilt regionalt stöd för detta”.

Vi är mycket glada för det arbete som görs inom regionen för att implementera MU-avtalet och noterar att regionen på senare år tilldelat medel till en så kallad MU-avtalspott som utställningsarrangörer inom professionell bild- och formkonst med regionalt stöd kan söka ersättning från och som skall öka jämlikheten mellan aktörer.

Att tillämpa MU-avtalet är en nyckelåtgärd för att förbättra bild- och formkonstnärernas rätt till tydliga utställningsuppdrag och skälig ersättning för sin medverkan. MU-avtalet är bindande för statliga institutioner men är avsedd att vara vägledande också för arrangörer med offentlig finansiering.

Vår kommunundersökning ”Årets konstkommuner” från 2017 visar att 30% av Sveriges kommuner svarar entydigt att de använder sig av MU-avtalet vid utställningar i egen regi.[3] Trots att MU-avtalet tillämpas brett så erhåller konstnärerna ofta inte betalt för sin arbetstid (medverkan) vid utställningar. Att merparten av bild- och formkonstnärerna i landet, även de yrkesverksamma, medverkar i utställningar både genom att ta fram nya verk samt också i själva produktionen av utställningarna, utan att få sina kostnader och arbetstid ersatta, utgör inte bara oskäliga villkor, det är en oerhört viktig kulturpolitisk fråga att sådana villkor ens existerar.

Regionen måste i sitt pågående arbete med att implementera MU-avtalet se till att budgetera för att konstnärerna får skäliga arvoden som ersätter dem för produktionskostnader och arbetstid före, under och efter en utställning. Kommunerna bör också involveras i denna process. Genom att tydligt prioritera detta i regionens egen budget skapas också förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel.

Vi pekar gärna på Region Västra Götaland som en nationell förebild eftersom regionen har insett att det är orimligt att konstnärer ska arbeta gratis och därför 2017 i ett första steg satsade en miljon kr extra bara för att finansiera medverkansersättning hos ett antal utställningsarrangörer. I deras kulturplan för 2020-2023 står: ”För att göra Västra Götaland till en attraktiv produktionsplats för samtida konst har kulturnämnden successivt ökat stödet för medverkans- och utställningsersättning (MU-ersättning) till konstinstitutioner med regionala uppdrag”.[4]

På Konstnärernas Riksorganisations hemsida finns 17 skäl för att, vid sidan av de grundläggande principerna om skäliga avtalsvillkor, tillämpa MU-avtalet för att konstnärerna ska få skäliga ersättningar. På hemsidan finns också praktiska verktyg såsom mallar för avtal och budgetering för konstnärers medverkansersättning, tabeller för utställningsersättning med mera.[5]

Konstnärernas Riksorganisation arbetar även med att ta fram rekommendationer för bättre villkor för formgivare och ett dokument med verktyg och skrivningar om ”best practice” åt formgivare som behöver stöd i arvodesdiskussioner med uppdragsgivare. Dessa planeras att lanseras hösten 2021.

Offentlig konst och gestaltad livsmiljö

Den offentliga konsten utgör ett av de mest tillgängliga konstnärliga uttryck vi har i samhället. För många barn är den offentliga konsten, exempelvis i en lekpark, det första mötet med konsten.

Propositionen "Politik för gestaltad livsmiljö" (Prop. 2017/18:110) presenterades i februari 2018. Politiken tar här ett helhetsgrepp på den ”gestaltade livsmiljön” vilket också inbegriper offentlig konst. Det politiska målet slår fast att:

”…arkitektur, form, design, konst och kulturarv har avgörande betydelse i samhällsbygget eftersom den gestaltade livsmiljön påverkar alla människor i deras vardag utifrån bland annat hälsa och välbefinnande. Gestaltad livsmiljö ska, enligt politiken, ses som ett sammanhållet område där alla dessa perspektiv samspelar och berikar varandra.”[6]

Landets kommuner har ett viktigt ansvar för hur våra livsmiljöer utformas och gestaltas – till stor del genom politiska beslut för olika projekt och åtgärder genom exempelvis detalj- och översiktsplanering samt bygglov. Enligt rapporten ”Kommunernas arkitekturpolicyer – en kartläggning” från Sveriges Arkitekter i juni 2019 framgår att 29 kommuner redan har tagit fram arkitekturpolicyer och 35 kommuner har påbörjat ett sådant arbete. Det är viktigt att i tidigt skede inkludera den offentliga konsten och de professionella bild- och formkonstnärerna i kommunernas arbete med sin arkitekturpolicy.

Konstnärernas Riksorganisation rekommenderar Region Kronoberg att prioritera och utveckla arbetet med den konstnärliga gestaltningen av offentliga livsmiljöer, i dialog med kommunerna. I en tid då det byggs mycket i kommunerna är det en strategisk insats för att fler invånare ska kunna ta del av professionell konst i sina vardagsmiljöer.

Enprocentsregeln

Enprocentsregeln innebär att minst en procent av kostnaderna för ny-, till- och ombyggnation investeras i konstnärlig gestaltning. Det är mycket bra att Region Kronoberg har antagit riktlinjer för hur medel för finansiering av offentlig konst skall anslås och att enprocentsregeln tillämpas. I regionens skrivelse ”Hantering av konstnärlig gestaltning inom Region Kronoberg” anges att ”I samband med byggnadsinvesteringar som överstiger 20 miljoner kronor i lokaler för verksamhet eller personal avsätts 1% till konstnärlig gestaltning. I tekniska installations- och försörjningsprojekt avsätts ej dessa medel. I samband med nya förhyrda lokaler tillämpas avsättning på motsvarande sätt om uppskattad investeringsvolym överstiger 20 miljoner och om fastighetsägaren ej gör egen avsättning för konstnärlig gestaltning. Budgetmedel ska framgå i samband med investeringsbeslut”.

Konstnärernas Riksorganisation föreslår att det avsätts 1% även för byggnadsinvesteringar som understiger 20 miljoner kronor men att dessa medel läggs i en för regionen övergripande pott som kan användas för gestaltningsprojekt som inte nödvändigtvis är knutna till de platser som investeringarna omfattar.

Myndigheten Konstnärsnämnden publicerade rapporten ”1 % för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö” i april 2020. Rapporten visar att tillämpningen av regeln i landets regioner och kommuner har ökat mellan åren 2012 och 2018. Dessutom har hanteringen av regeln fördjupats och utvecklats när det gäller omfattning och riktlinjer för arbetet.

Rapporten visar även att beställningsbeloppet för gestaltningsuppdrag har ökat från 53 miljoner kr till 145 miljoner kr mellan 2012 och 2018 samt att konstnärerna oftare anlitas i ett tidigare skede av byggprojekten. I mer än hälften av svaren framgår också att konstnärer deltar i plan- och byggprocesser.[7] Konstnärsnämnden menar också, vilket Konstnärernas Riksorganisations håller med om, att det behöver utvecklas strukturer för förvaltning av den offentliga konsten som enprocentsregeln genererar (s. 91).

Konstnärernas Riksorganisations undersökning ”Årets Konstkommuner 2017” visar att i över 50% av kommunerna tillämpas enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar av offentliga miljöer som en regel, rekommendation eller mål. Många mindre kommuner med små administrativa enheter saknar dock kompetens och resurser att arbeta med offentlig konst, och har heller inga tydliga regelverk för när och hur regeln ska tillämpas.[8] Här kan regionen spela en viktig roll i att samordna och skapa nätverk för gemensamt erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Nya rekommendationer för gestaltningsuppdrag

Konstnärernas Riksorganisation har utarbetat nya rekommendationer för konstnärliga gestaltningsuppdrag som både beställare och konstnärer kan använda för att identifiera och undvika sådant som kan orsaka problem.[9] Rekommendationerna har sitt ursprung i den mängd frågor och funderingar kring gestaltningsuppdrag som kommit in till organisationen, i en enkätundersökning genomförd av Konstnärernas Riksorganisation under hösten 2017, samt från möten och samtal med en referensgrupp konstnärer med gedigen erfarenhet av gestaltningsuppdrag.

Förberedelse och upphandling av konst kräver kunskap, kompetens och erfarenhet hos både beställare och konstnärer, men många problem och missförstånd uppstår under själva genomförandet av gestaltningsuppdraget samt därefter under verkets förvaltning. Rekommendationerna lyfter sådant som kan vara bra att tänka igenom i gestaltningsprocessens olika faser, från förberedelse till offentlig upphandling, genomförande och förvaltning. Här avhandlas allt från upphandlingar, konstkonsulenter och bygglov till budgetering och armlängds avstånd.

Ateljéer och andra produktionsplatser

I nulägesanalysen (s. 26) konstateras att ”det finns behov av bättre möjligheter för konstnärlig produktion, till exempel vad gäller tillgång till ateljéer och kollektivverkstäder samt residensutveckling”.

Ett levande konstliv i en region kräver att det finns adekvata produktionslokaler, som ateljéer, kollektivverkstäder och visningsrum för konstnärlig verksamhet till hyror som är rimliga för professionella bild- och formkonstnärer. Ett sätt att säkerställa detta är att inrätta ett särskilt kommunalt eller regionalt ateljéstöd för bild- och formkonstnärer. Ett annat sätt är att införa så kallade ”kulturhyra” som i Göteborg där Kommunstyrelsen 2020 beslutade att anta en ny modell för hyressättning av lokaler för kultur- och föreningslivet som innebär en fast hyresnivå oavsett skick och läge.[10]

Vi vill också se att ateljéer och andra konstnärliga produktionsplatser får en naturlig plats i stads- och samhällsplaneringen – exempelvis genom kultursamverkansmodellen och i regeringens politik för gestaltad livsmiljö. I vår rapport ”Ateljéerna i Sverige” kan ni läsa mer om konstnärernas arbets- och produktionslokaler.[11]

Armlängds avstånd och konstnärlig frihet

Det är utmärkt att Region Kronoberg i kapitlet om ”Kulturpolitiska utgångspunkter” (remissutgåvan s. 2) särskilt lyfter det grundlagsskydd för fritt konstnärligt skapande som säkras i yttrandefrihetsgrundlagen, vikten av att värna egenvärdet i olika konstnärliga uttryck och inte minst principen om armlängds avstånd. Vi kan inte nog understryka vikten av att armlängds avstånd mellan konsten och politiken tillämpas. Vi följer noga utvecklingen och engagerar oss löpande i diskussioner om frågan då den är starkt närvarande för våra medlemmar i deras vardag.

Inför valet 2018 genomförde Konstnärernas Riksorganisation och sju andra bild- och formorganisationer en partienkät. Samtliga riksdagspartier svarade då ”Ja” på frågan om ”svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet”. Detta är en central del av ”principen om armlängds avstånd”.[12]

Samtliga riksdagspartier svarade också ”Ja” på frågan om kulturen har ett egenvärde som gör att offentliga kulturanslag inte behöver motiveras med andra politiska syften. Partierna är alltså överens om att kulturen i sig är målet. Då konsten får vara fri, skapas även förutsättningar för mervärden inom andra områden. Vi ser tyvärr att allt fler politiker börjat uttala sig om konstens innehåll. Det strider mot grundlagkraven i bland annat Regeringsformen att tillförsäkra var och en yttrandefrihet, innefattande frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor samt mot att ha den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd som grundläggande mål för verksamheten. Principen om armlängds avstånd är ett verktyg för att upprätthålla detta. Vi vill i samband med detta avsnitt påminna om vikten av att konstnärliga beslut inom regionen fattas av sakkunniga och av kulturlivets aktörer.

Den 10 juni 2021 kom Myndigheten för Kulturanalys med rapporten ”Så fri är konsten” som är en översyn av den kulturpolitiska styrningens effekter på den konstnärliga friheten. Här beskrivs ingående hur armlängds-principen tillämpas även på regional nivå.[13]

Inventering av offentligägda konstsamlingar

Kartläggningar visar att en stor mängd offentlig konst försvunnit eller förstörts genom åren. För att säkerställa att vårt lands konst tas om hand bättre, och våra skattebetalares tillgångar förvaltas väl, vill vi trycka på vikten av inventering av konst. Statens Konstråd, som övervakar förvaltning av statlig konst hos olika myndigheter och organisationer som bevakar denna fråga föreskriver följande:

  • Statens offentliga konstsamling ska inventeras regelbundet för att hålla långsiktigt.
  • Att inventera konst innebär att skaffa en överblick över konstverkens status. På så sätt går det lättare att planera vilka åtgärder som behöver vidtas för att konsten ska bevaras i gott skick.
  • Processen för inventering följer tre steg: utse en konstansvarig, gör en grundinventering och genomför årliga inventeringar.[14]

Digitaliseringen

Vi önskar att Region Kronoberg följer utvecklingen av det viktiga upphovsrättsdirektiv som röstats igenom i EU och som på sikt kommer att innebära mer skäliga ersättningar till våra medlemmar för användande av deras verk. Direktivet kommer att implementeras i svensk lag under 2022 och Konstnärernas Riksorganisation bevakar de nya reglernas tillämpning och samarbetar med Bildupphovsrätt för att säkerställa att det skrivs strategiska avtal gällande bildlicenser för bild- och formkonst.

I nulägesanalysen konstateras på s. 10 i avsnittet om ”Digital transformation och digital delaktighet” att ”de kritiska faktorerna i kultursektorns digitaliseringsarbete var kända tidigare men har satts i nytt ljus under corona-pandemin /... / Bristen på finansieringsmodeller, åtminstone inom offentligt finansierad kultur, och juridiska frågor om exempelvis upphovsrätt eller yttrandefrihet påverkar utvecklingen”.

Digitaliseringen skapar, med andra ord, möjligheter för medborgarna att ta del av kultur, men innebär också utmaningar och möjligheter när det gäller frågan om upphovsrättsinnehavares ersättningar. Det kan till exempel handla om bild- och formkonstnärers rätt att få upphovsrättsersättning när deras konst visas digitalt, vilket blivit allt vanligare som en effekt av det senaste årets nedstängning av konst- och kulturinstitutioner. Relevanta satsningar på digitaliseringens möjligheter bör därför även inkludera kunskap om upphovsrätten och när avtal måste skrivas och ersättning utgå. Regionen bör därför stödja intern och extern kompetensutveckling som belyser digitaliseringens och upphovsrättens möjligheter och utmaningar, även för upphovsrättsinnehavare i länet, och uppmuntra kommunerna att, beroende på användning, skriva avtal med upphovsrättsinnehavarna (till exempel bild- och formkonstnärer och fotografer) och licensavtal med Bildupphovsrätt i Sverige.

Åtgärder för bild- och formkonstnärer med anledning av covid-19

Lägesrapport

Bild- och formkonstnärer har drabbats och fortsätter att drabbas hårt på grund av corona-pandemin när konstinstitutioner och andra utställningsplatser stängs, evenemang och uppdrag ställs in eller skjuts på framtiden. Uteblivna utställningar innebär ett inkomstbortfall för bild- och formkonstnärer som då inte får utställnings- och medverkansersättning och dessutom förlorar möjligheten till försäljning. Bild- och formkonstnärer som planerat att delta i internationella konst- och designevenemang påverkas då dessa ställs in och stora investeringar i tid och pengar går upp i rök samtidigt som möjligheterna till intäkter och kommande uppdrag försvinner.

Föreläsningar, konsultuppdrag och konstpedagogiska aktiviteter har också ställts in och uteblivit, vilket innebär att en betydande del av många bild- och formkonstnärers inkomster också från sådan verksamhet försvunnit. Tyvärr finns också exempel på att uppdrag avbryts även om dess genomförande inte på sikt är direkt påverkat av den krissituation och de åtgärder covid-19 medfört. Särskilt allvarligt är det avseende omfattande projekt, såsom till exempel fleråriga gestaltningsuppdrag, där bild- och formkonstnären ofta fokuserat på det aktuella uppdraget.

Bild- och formkonstsektorns arrangörer drabbas också. Här är de mindre, självorganiserade, konst- och konsthantverkskooperativen extra utsatta. Men även gallerier som till största delen består av enskilda firmor, enmans- och fåmansbolag. Det blir också inkomstbortfall för utställningsarrangörer i form av entréavgifter och minskad provision på grund av minskad försäljning.

I en enkät som vi skickat ut till bild och formkonstnärer bekräftas bilden av att en stor del bedriver sin verksamhet i enskild firma (ca 85%) och endast ca 30% är med i A-kassan. Detta gör dem extra sårbara ekonomiskt. Varje krona räknas.

Här presenterar vi ett antal förslag till åtgärder för att stötta det regionala kulturlivet i den pågående pandemin.

Öka och säkerställ intäkter

Säkerställ att alla konstinstitutioner och övriga arrangörer och uppdragsgivare inom bild och formområdet fullföljer överenskommelser och betalar ut ersättningar och arvoden till bild- och formkonstnärer även om uppdrag ställs in eller skjuts på framtiden. Det gäller särskilt utställningsersättning, även om utställningen blivit inställd på grund av pandemin – oavsett om konstverket finns i arrangörens besittning eller inte, och oavsett om det föreligger ett skriftligt avtal eller inte.

Vi uppmanar även till utbetalning av förskottsarvoden när uppdrag skjuts på framtiden och att se över möjligheten att tidigarelägga beställningar.

Det är av största vikt att medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet) tillämpas regionalt och lokalt. Vi vill särskilt påpeka att ersättning ska utgå också vid digitala utställningar.

Öka budgeten för inköp av konst

Statens Konstråd och Moderna Museet har fått vardera 25 miljoner kronor för inköp av konst under 2021 vilket är mycket bra. Det genererar viktig försäljning av konst och ger uppdrag till landets konstnärer.

Också regioner och kommuner behöver öka sina budgetar väsentligt för inköp av lös konst. Ett lysande exempel är Borgholms kommun med 10 000 invånare som under 2020 utökade sin inköpsbudget av konst med 250%.[15]

Vi uppmanar också till att tidigarelägga planerade inköp av konst på både statlig, regional och kommunal nivå.

Omstrukturera bidrag och ge lättnader

Staten, regionerna och kommunerna bör se över sina redan budgeterade bidrag för att om möjligt tidigarelägga utlysningar eller omstrukturera bidrag som i dagsläget blivit inaktuella, som till exempel resebidrag eller residens, så att de kan användas på annat sätt. Det är också viktigt att offentlig bidragsgivare visar förståelse för ändrade premisser för covid-19 vad avser redan beviljade bidrag och avstår från krav på återbetalning.

Föreläsningar och undervisning

Många konstnärer inom bild och form undervisar, håller föreläsningar och/eller arbetar som studiecirkelledare på Studieförbund, konstskolor och liknande. Överenskommelserna är ofta av tillfällig eller tidsbegränsad karaktär. Även här måste uppdragsgivarna fullfölja sina överenskommelser och betala ersättning till bild- och formkonstnärerna, istället för att ställa in och låta bild-och formkonstnären ta hela kostnaden.

Reducera hyreskostnader

Hyreskostnaden för ateljén är en akut fråga för många konstnärer och vår undersökning ”Ateljéerna i Sverige” visar att många konstnärer är oroliga för risken att tvingas att lämna sina ateljéer på grund av till exempel höga hyreshöjningar.

Säkerställ att regionalt och kommunalt stöd till hyreskostnader omfattar också ateljéer, kollektivverkstäder och andra konstnärliga produktions- och visningsplatser, och att i förekommande fall ge hyresfritt eller hyresreduktion.

Regeringen har per den 16 april 2021 beslutat om att det statliga stödet när vissa lokalhyresgäster får rabatt på hyran som togs fram våren 2020 återinförs för första och andra kvartalet 2021. Stödet är tillfälligt och riktar sig till företag inom vissa utsatta kundnära branscher som fått ekonomiska svårigheter med anledning av pandemin. ”Litterärt och konstnärligt skapande” ingår som en av de verksamheter som kan söka stödet. Regeringen kommer att undersöka förutsättningarna för ett hyresstöd för tredje kvartalet 2021.

Stimulera efterfrågan på konst

Det är av yttersta vikt att stimulera ekonomin och efterfrågan på konst och konstnärlig gestaltning med satsningar och lösningar på både kort och lång sikt. Ett sätt är att säkerställa inköp av gestaltningsuppdrag. Det ger många bild- och formkonstnärer möjlighet att arbeta med större projekt som tryggar deras ekonomi för en viss tid.

Vi har framfört våra önskemål om att regeringen bör ge tydliga signaler att gestaltningsuppdrag (finansierade via enprocentsregeln) ska utgöra en obligatorisk del av ett byggprojekt. Detta skulle ge bild- och formkonstnärerna fler långsiktiga och stabila uppdrag som även kan kompensera för de inkomstbortfall som corona-pandemin orsakat. Om byggnation som utgör underlag för enprocentsregeln drastiskt sjunker eller avstannar, bör regeringen skapa en garanti för att offentligfinansierade gestaltningsuppdrag ändå stimuleras och efterfrågas.

Stockholm den 24 juni 2021

För Konstnärernas Riksorganisation:

Åke Bergqvist, konstnär och talesperson för Konstnärernas Riksorganisation i Kronobergs län

Sara Edström, ordförande för Konstnärernas Riksorganisation

[1] Konstnärsnämnden, ”Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor” (2016), http://www.konstnarsnamnden.se/Sve/Publikationer/PDF/Knamnden_Rapport_Konstnarernas_Inkomster_Webbversion_2016_12_20.pdf, tabell 20.

[2] Konstnärernas Riksorganisations, ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik” (2018), http://kro.se/rapporter/sa-kan-kommunen-kvalitetssakra-sin-konstpolitik-2017

[3] Konstnärernas Riksorganisation, ”Årets konstkommuner 2017 – rapport” (2017), http://kro.se/documents/59/17-06-14_rapport_analys_av_enkatsvaren_arets_konstkommuner.pdf, s.3.

[4] https://www.pressmachine.se/pressrelease/view/vastra-gotalandsregionen-miljonsatsar-starker-mu-avtalet-26333 ; VGR Kulturplan 2020-2023, s. 25.

[5] Konstnärernas Riksorganisation, ”Argument och verktyg för MU-avtal”, http://kro.se/rapporter/17-skal-for-kommuner-regioner-och-arrangorer-att-tillampa-mu-avtalet/

[6] Boverket, ”Politik för gestaltad livsmiljö”, https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/gestaltad-livsmiljo/politik/

[7] Konstnärsnämnden, ”1% för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö” (2020), https://www.konstnarsnamnden.se/default.aspx?id=24139, s. 11.

[8] Konstnärernas Riksorganisation, ”Årets konstkommuner 2017 – rapport” (2017), http://kro.se/documents/59/17-06-14_rapport_analys_av_enkatsvaren_arets_konstkommuner.pdf

[9] Konstnärernas Riksorganisation, ”Rekommendationer Konstnärliga gestaltningsuppdrag” (2021), http://kro.se/rapporter/rekommendationer-konstnarliga-gestaltningar/ .

[10] Stadsledningskontoret Göteborgs stad, ”Principer för långsiktigt hållbar hyressättning av lokaler för förenings- och kulturliv”, Dnr 1281/16, antaget i kommunstyrelsen 2020-02-05.

[11] Konstnärernas Riksorganisation, ”Ateljéerna i Sverige” (2021), http://kro.se/rapporter/ateljeerna-i-sverige/ .

[12] Kulturvalet, enkätsvar (2018), http://kro.se/documents/45/Kulturvalet.pdf, s. 3.

[13] Myndigheten för Kulturanalys, ”Så fri är konsten” (2021),
https://kulturanalys.se/wp-content/uploads/2021/06/2021_1-webb.pdf.

[14] Statens Konstråd, ”Inventering”, https://statenskonstrad.se/ansok-varda-konst/inkopt-konst/inventering/ .

[15] https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/borgholm-koper-konst-for-att-stotta-konstvarlden