Remissarkiv

Remissyttrande från Konstnärernas Riksorganisation avseende “En ny mervärdesskattelag”, SOU 2020:31.

Konstnärernas Riksorganisation lämnar härmed synpunkter på lagförslaget rörande en ny svensk mervärdesskattelag.

Diarienummer: Fi2020/02542/S2

Bakgrund

Konstnärernas Riksorganisation lämnar härmed synpunkter på lagförslaget rörande en ny svensk mervärdesskattelag.

Nedan presenteras våra synpunkter på det förslag till ny mervärdesskattelag som lagts fram till regeringen. Vi kommer av naturliga skäl fokusera på de delar i förslaget som berör konstnärer och deras verksamheter.

Det framgår av inledningen av betänkandet att utredningens uppdrag har varit att genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen som ska syfta till att förbättra densamma genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. Lagstiftningen ska anpassas för att bättre överensstämma med EU-rätten. Utredningens uppdrag har till största delen inte varit att ändra de materiella bestämmelserna.

Allmänt om konstnärers beskattning för moms

Kulturutövare i olika former har ett antal regler avseende moms att förhålla sig till. Det kan handla om skattskyldighet, rätt omsättningsland, korrekt skattesats, förmedlingssituationer med mera. Regelverket är komplext och allt som oftast uppstår gränsdragningsproblem.

I mervärdesskattelagen (1994:200), nedan kallad ML, finns en rad bestämmelser som på något sätt berör konstnärer och deras verksamhet. Bland annat finns en specialregel i 1 kap 2 a § ML som anger att skattskyldighet till moms inte föreligger för en upphovsperson (konstnär) eller

dennes dödsbo för omsättning av konstverk som ägs av konstnären/dödsboet där beskattningsunderlaget understiger 300 000 kr under ett beskattningsår.

Konstverk som enligt 9a kap. 5§ ML omfattas av bestämmelsen är

  1. tavlor och konstgrafiska blad m.m.,

  2. skulpturer och avgjutningar av skulpturer (under konstnärens/dödsboets övervakning) i

    högst åtta exemplar, och

  3. handvävda tapisserier och väggbonader utförda för hand efter konstnärens original i

    högst åtta exemplar.

Konstnär som omfattas av bestämmelsen kan dock på egen begäran ansöka hos Skatteverket om att bli skattskyldig oavsett beskattningsunderlagens storlek.

I de fall upphovsman eller dennes dödsbo är skattskyldig för omsättning av konstverk beskattas försäljningen med 12 procent moms.

Annan än upphovsman eller dennes dödsbo som omsätter konstverk debiterar 25 procent moms på försäljningen. Detta gäller exempelvis en konstnär som säljer sin konst via eget aktiebolag eller ett galleri som förmedlar i eget namn.

Överlåtelse av immateriell rättighet som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk beskattas med 6 procent moms.

Förslaget på slopat undantag från skattskyldighet för konstnärer

Utredningen: Överensstämmer inte med mervärdesskattedirektivet

1 kap 2 a § ML bygger enligt utredningen inte på någon motsvarande direktivbestämmelse, utan är en svensk specialregel. I och med att utredningens uppdrag var att göra en översyn och omarbetning av ML bland annat för att få en bättre överensstämmelse mellan det svenska regelverket och mervärdesskattedirektivet, så föreslår utredningen att 1 kap 2 a § ML slopas helt.

Effekten skulle bli att de konstnärer som i dagsläget omfattas av momsfrihet för omsättning under 300 tkr, skulle bli skattskyldiga för moms. Skattskyldigheten skulle i princip gälla från första kronan, med det tillägget att verksamhet som inte omsätter mer är 30 tkr under ett beskattningsår är frikallat från skattskyldighet enligt reglerna om små företag (se 9d kap. 1 § 2 ML).

I tidigare mervärdesskatteutredningar från 2002 och 2009 har det påpekats att bestämmelsen inte är i överenstämmelse med direktivet, men det har hittills inte lett till någon lagändring.

Mer specifikt anger den aktuella utredningen två skäl till varför det är lämpligt att bestämmelsen tas bort.

  1. Dels utgör specialbestämmelsen i 1 kap. 2 a § ML en begränsning av kretsen beskattningsbara personer eftersom den undantar en specifik krets av personer från beskattning. I direktivet finns det inte någon motsvarande begränsning.

  2. Dels pekar utredningen på det faktum att en skyldighet att betala moms till följd av att beloppsgränsen på 300 tkr överskrids kan uppkomma i efterhand Detta hänger ihop med att om tröskelvärdet överskrids under löpande beskattningsår, så ska all omsättning under beskattningsåret beskattas. Enligt direktivet är det förhållandena vid tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen som bestämmer om beskattning ska ske och detta kan inte ändras vid en senare tidpunkt med hänvisning till att en beloppsgräns har överskridits.

Vår kommentar

Vi delar utredningens analys av 1 kap 2 a § ML, såtillvida att den inte äger någon motsvarighet i mervärdesskattedirektivet. Det kan därför rent teoretiskt tyckas vara en poäng att regeln tas bort. Dessutom avviker regeln från den grundläggande systematiken i direktivet som innebär att beskattningen styrs av de förhållanden som gällde vid försäljningstillfället.

Trots detta förespråkar vi i första hand att specialregeln ska finnas kvar. Detta på grund av att bestämmelsen har funnits under många år, och många konstnärer som omfattas av bestämmelsen har inrättat sina verksamheter efter densamma. Frågan om bestämmelsen och dess förenlighet med direktivet har varit uppe i flera utredningar men har inte lett till någon lagändring, vilket torde vara ett tecken på att frågan har varit viktig, och att lagstiftaren därför inte velat ta beslut om ett slopande. Vi menar att frågans känslighet inte har förändrats sedan bestämmelsen infördes 1995 eller från tidigare utredningar, och att det därför bör finnas utrymme för att även denna gång låta regeln förbli oförändrad.

Förslaget att slopa bestämmelsen bör inte behandlas separat utan behöver analyseras i ett större perspektiv som handlar om hela den sköra marknad för konst där den enskilde konstnären befinner sig och som ligger långt ifrån den spekulationskonstmarknad på andrahandsmarknaden som ibland uppmärksammas i media. I den här gruppen finns också konstnärer som har en så låg pension att de har ett stort behov av att utöka sina intäkter för att ens uppnå en rimlig levnadsstandard. Den låga pensionen beror i mycket på ett pensionssystem som helt förbisett hur den konstnärliga verksamheten bedrivs. Medianen för pensionsinkomsten år 2015 för konstnärer inom bild och form 67 år och äldre var 131 808 kr enligt Konstnärsnämndens analys "Konstnärerna och deras villkor som pensionärer", rapport 2020:1, sid 21.

Utredningen: konsekvensanalys

Utredningen har baserat sin numerära konsekvensanalys (se avsnitt 17.3) på bl a en rapport som Konstnärsnämnden publicerade under 2016. I rapporten angavs att det fanns ca 6 200 st yrkesverksamma bildkonstnärer, varav ca 63 procent, 3 900 st, bedrev enskild näringsverksamhet. Till dessa lades ett antal bildkonstnärer, ca 600 st. Av totalt 4 500 st konstnärer som bedriver enskild näringsverksamhet så beräknar man att ungefär 35 procent, d v s 1 600 st, har en årsomsättning som understiger 30 tkr, som är fribeloppet för företag med liten omsättning. Av de kvarvarande 2 900 uppskattar utredningen att 30 procent redan är momsregistrerade. Det återstår då ca 2 000 konstnärer som påverkas av förslaget. (Det vill säga hela 30 % av de yrkesverksamma konstnärerna, KROs kommentar).

Effekter för konstnärer med enskild näringsverksamhet enligt utredningen:

  1. Minskad försäljning
    Utredningen räknar med att omfattningen av konstnärernas försäljning kan påverkas genom prishöjningar på grund av beskattningen med 12 procent moms. Effekten av en utgående moms med 12 procent kompenseras, åtminstone delvis, av att konstnären får avdragsrätt för ingående moms på de inköp som görs i den ekonomiska verksamheten. Skatteeffekten övervältras på konsumentpriset. Hur försäljningen påverkas av detta beror dels på köparnas priskänslighet, dels på om de har eller inte har avdragsrätt för mervärdesskatt.

  2. Ökad administrativ börda

    Utredningen menar att dessa 2 000 konstnärer kommer att få en viss ökad administrativ börda eftersom de i enlighet med de föreslagna bestämmelserna kommer att behöva fakturera och redovisa mervärdesskatt.

    Den genomsnittliga tid som behöver läggas på denna administration bedöms motsvara 3 900 kronor per företag och år (en mervärdesskattesats att hantera, 12 procent).

    En del kommer dock att ha två att hantera: 6 procent (upphovsrättsersättning) samt 12 procent. Vid hantering av två skattesatser bedöms tidsåtgången motsvara 7 200 kronor per företag och år (2 tim x 12 tillfällen x timpris 300 kr).

Sammantaget gör utredningen bedömningen att någon stor effekt på försäljningen inte bör förväntas och i den mån försäljningen och därmed konstnärernas ekonomiska resultat skulle påverkas av förslaget bör det i de flesta fall handla om begränsade belopp.

Vår kommentar

Konstnärernas Riksorganisation är fullt medveten om att den aktuella bestämmelsen avseende fribelopp från skattskyldighet för upphovsman eller dennes dödsbo inte återfinns i sin ordalydelse i direktivet, och att det därför, som ett led i anpassningen av mervärdesskattelagen till direktivet, kan tyckas nödvändigt att få till en förändring.

Det är dock olyckligt att effekterna av en sådan anpassning drabbar en generellt sett ekonomiskt svag grupp enskilda näringsidkare. Även om det i ett större sammanhang inte kan tyckas handla om några större ökade kostnader för den enskilda näringsidkaren, så är det sällan den här typen av verksamhet genererar några överskott. Det innebär att varje kostnadsökning drabbar den enskilde hårt.

Ett slopande av bestämmelsen bör inte behandlas enbart ur ett mervärdesskatteperspektiv, utan effekterna måste analyseras i ett större perspektiv som tar hänsyn till alla de parametrar som är specifika för den här branschen.

Vi menar att utredningens analys i avsnitt ”Konsekvenser av utredningens förslag” (sid 23) saknar en realistisk förståelse och beskrivning av konsekvenserna av att slopa specialbestämmelsen (undantaget) för konstnärens egen försäljning. På vilken grund gör utredningen bedömningen att ”någon stor effekt på försäljningen inte bör förväntas” och att det bara handlar om begränsade belopp i konstnärernas resultat? Den konstnärliga verksamheten har helt andra siffror för en ”normal” omsättning än i stort sett alla andra verksamheter och en jämförelse med utgångspunkt i sådant material blir därför helt missvisande.

Konstnärernas Riksorganisations kunskap, erfarenhet och våra undersökningar av yrkesverksamma konstnärer och deras intäkter visar tvärtemot på den stora betydelse denna specialbestämmelse har för många yrkesverksamma konstnärer. Och som anges ovan, frågans känslighet, de kulturpolitiska skälen till att bestämmelsen infördes, har inte ändrats.

• Effekt av momsbeläggning av konstnärens eget arbete

Vi uppfattar att utredningen menar att prishöjningen inte kommer att bli särskilt omfattande i och med att den utgående momsen debiteras med 12 procent, medan avdragsrätten för ingående moms är 25 %. Det resonemanget är bara delvis sant. När ett konstverk skapas är det konstnärens eget kreativa arbete som skapar det ekonomiska värdet, inte i första hand vilka material som används. En stor del av priset ut till kund för ett konstverk utgörs därför av den kompensation för nedlagd arbetstid som konstnären önskar få ut. Materialkostnaden utgör oftast en mindre del av priset. Vi har därför svårt att se att det skulle bli en positiv effekt av en momsbeläggning, eftersom den till stor del beskattar konstnärens eget arbete, där det inte finns någon koppling till motsvarande avdragsrätt för ingående moms.

Det kan tilläggas att de konstnärer som har omfattande materialkostnader redan idag är momsregistrerade eftersom fördelarna med avdragsrätt för ingående moms i dessa fall överväger nackdelen att debitera utgående moms på försäljningen. Dessa konstnärer ingår således inte i de 2 000 enskilda näringsverksamheter som enligt utredningen kommer att drabbas.

• Tidsåtgång och pris

Konstnärernas Riksorganisation anser att utredningen beräknat den ökade administrativa bördan och den därtill kopplade kostnadsökningen för snävt, både vad gäller tidsåtgång och timpris. Många av de som säljer momsfritt bedriver inte annan verksamhet som är momspliktig, vilket gör att det inte bara är fråga om en ökad administrativ börda, utan om en helt ny tillkommande administration kring en ganska försumbar försäljning.

Det är väldigt vanligt att konstnärer inte sköter det administrativa arbetet själva. Det betyder att de köper hjälpen från någon extern aktör. Med tanke på att en extern aktör inte är direkt insatt i varje enskild verksamhet utan behöver en lite längre startsträcka inför varje arbetspass, jämfört med den som enbart redovisar för ett specifikt företag, menar vi därför att det är mer rimligt att anta att det tar 3-4 timmar att gå igenom underlag, avgöra vilken moms som är avdragsgill samt fylla i och lämna in momsdeklaration till Skatteverket.

Ett snittpris på 300 kr/tim. går numera knappt att finna hos externa aktörer. Priserna ligger snarare mellan 500 och 800 kr timmen.

Med dessa två ändrade parametrar så skulle borttagandet av specialbestämmelsen innebära en ökad administrativ kostnad för den enskilde näringsidkaren som har två skattesatser att redovisa, på mellan 18 tkr och 38 tkr per år (d.v.s. 3 tim. x 12 tillfällen x timpris 500 kr respektive 4 tim. x 12 tillfällen x timpris 800 kr).

Dessutom vill vi påpeka att det inte handlar ”bara” om två momsnivåer för en konstnär, utan tre. När konstnären deltar i programverksamhet, undervisning, rådgivning eller liknande handlar det om tillhandahållandet av en tjänst vars momssats är 25 %.

Uppskattningen i utredningen (s. 23) att den årliga offentligfinansiella intäkten av förslaget uppgår till omkring 10 miljoner kronor, kan inte heller på den grunden motivera de ökade kostnader som förslaget kommer att innebära för konstnärerna.

• Försäljningsintäkt varierar

Försäljningsintäkter för konstnärer kan variera mycket under ett år och mellan olika år då den här typen av försäljning inte sker löpande i jämn omfattning utan ofta är relaterat till utställningstillfällen eller liknande möten med potentiella kunder just det året. Därför är utredningens antagande att 35% av berörd grupp har en årsomsättning som understiger 30 tkr, fribeloppet för företag med liten omsättning, en osäker uppskattning.

• Effekt på kundernas köpvilja

När det gäller vilken effekt en momsdebitering kommer att få på presumtiva köpare av konstverk håller vi med utredningen om att de stora köparna, som stat, kommuner och landsting inte kommer att påverkas av en momsbeläggning eftersom den typen av kunder har avdragsrätt för den ingående momsen. Däremot kommer kunder med momsfri verksamhet såsom privatpersoner, ideella konstföreningar, banker, försäkringsbolag, privata vårdinrättningar, privata skolor och andra ideella föreningar påverkas av momsbeläggningen. Förändringen innebär att det blir en prishöjning på produkterna, vilket i sin tur kan leda till att dessa aktörer, som är ytterst priskänsliga, minskar sina inköp. I slutändan innebär det en klar risk för intäktstapp hos konstnärerna.

örsäljning av konst innebär försäljning av ett original, ett unikt föremål. Det innebär att det finns en avsaknad av skalbarhet och möjlighet att kompensera för prisökning till kund.

Marknadshinder uppstår på olika sätt och försvårar försörjningen för konstnärer. Det kan tex nämnas att föhinder uppkommer också genom att potentiella kunder är ovana att köpa konst, de är osäkra på dess värde och tycker det är dyrt. Ibland är material eller utrustning en stor kostnad i produktionen men många gånger är det, som vi tidigare nämnt, konstnärens egen arbetsinsats i form av skapande och produktion som är den stora delen av konstnärens pris.

Det är dessutom väldigt svårt för en enskild konstnär eller en liten aktör att ha resurser för att bearbeta marknaden på egen hand.

En närmare studie av en rapport från EU kommissionens från 2017 (s.57) visar tydligt att konstnären vid den första försäljningen till eller via ett galleri erhåller en betydligt lägre ersättning än vad verket sedan säljs för på marknaden. De värden som konst omsätts för hos främst auktionshus och andra andrahandsförsäljare tillfaller till mycket liten del konstnären och då sker det via en lagstadgad rätt till s.k. följerättsersättning (ca 5 % av försäljningsvärdet). Utanför EU saknas rätt till sådan ersättning.

Se EU Kommissionens rapport från 2017 Mapping the creative value chains - A study on the economy of culture in the digital age : final report ,https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/4737f41d-45ac-1... 01aa75ed71a1

Sammanfattning

Sammantaget menar Konstnärernas Riksorganisation att de ekonomiska effekter som utredningen presenterat av den slopade specialregeln är rejält underskattade för just den grupp som omfattas av undantaget. Konstnärernas Riksorganisation anser att effekterna av momsbeläggning av konstnärernas eget arbete som leder till nödvändiga prisökningar gentemot kund kommer att slå hårt mot den enskilde konstnären. Då det främst påverkar de kunder som saknar avdragsrätt för ingående moms, vilka är en viktig kundgrupp för konstnärerna, kommer konstnärerna inte ha något annat val än att ta hela kostnaden själv.

Till detta kommer de mätbara faktiska kostnaderna för administration snarare ligger åtminstone på mellan dubbla till trippla värdet mot vad utredningen beräknar, se ovan.
Som framgår ovan föreligger samma kulturpolitiska skäl för undantaget som vid tiden då den infördes. Alternativt bör, som beskrivs närmare i det följande, omsättningströskeln för små företag höjas till lägst 300 tkr.

Höjning av omsättningströskeln för små företag?

Vår kommentar

I första hand önskar Konstnärernas Riksorganisation att bestämmelsen i 1 kap 2 a § ML får vara kvar oförändrad, på grund av de ovan nämnda negativa effekterna för de konstnärer som bedriver enskild verksamhet.

Undantaget infördes av kulturpolitiska skäl och på den grunden att skattskyldighet kan

begränsas också i EU harmoniserad lagstiftning då omsättningen är låg. (1994/95:202 p.4.5 (s.44f).

Om lagstiftaren skulle finna att det inte är möjligt, önskar vi i andra hand att lagstiftaren beslutar om en höjning av omsättningströskeln för små företag från 30 tkr till 300 tkr. Detta skulle eliminera de negativa effekterna av borttagandet av specialbestämmelsen för konstnärer som vi beskrivit ovan.

I den nya mervärdesskattelagen föreslås reglerna om en särskild ordning för beskattningsbara personer med liten årsomsättning i kapitel 18. I samband med detta kapitel beskriver utredningen bland annat att Sverige har rätt att införa skattebefrielse för beskattningsbara personer vars årsomsättning högst är lika med motvärdet i nationell valuta av 10 000 ECU (artikel 287). Redan här framgår således att det finns ett utrymme för Sverige att höja omsättningströskeln.

Om man sedan gör en jämförelse med hur det ser ut i andra EU-länder så kan man snabbt konstatera att Sverige är det land som lagt sig allra lägst vad gäller omsättningströskel för små företag. Flera EU-länder har omsättningströsklar som överstiger de nämnda 10 000 ECU. Det bör därför inte finnas några formella hinder för en generell höjning av omsättningströskeln för små företag från 30 tkr till 300 tkr.

Vi önskar att frågan om höjd omsättningströskel för små företag utreds och beslutas innan den specifika regeln om momsbefrielse för konstnärer tas bort.

Bifogar lista på omsättningströsklarna inom EU (bilaga 1).

12 november 2020
För Konstnärernas Riksorganisation

Eva Månsson