Remissarkiv

Yttrande ang. Betänkandet SOU 2018:44, Möjligt, tillåtet och tillgängligt

Med anledning av att i stort sett alla offentliga inköp av konst och kultur med betänkandets förslag kommer att kunna ske utan annonsering måste det utredas närmare vad effekterna blir av att inköp av konst lämnas oreglerade i viktiga delar. Det finns ett behov av förenkling, men fråga är vad som händer med insyn och konkurrens.

Betänkandet SOU 2018:44, Möjligt, tillåtet och tillgängligt – förslag till enklare och flexiblare upphandlingsregler och vissa regler om överprövningsmål.

Konstnärernas Riksorganisation företräder 3 400 yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare i Sverige. Majoriteten driver sin verksamhet i form av en enskild firma. En mycket viktig intäktskälla för våra medlemmar är det offentligas inköp av konst, särskilt i formen av konstnärliga gestaltningsuppdrag.

Sammanfattning

Med anledning av att i stort sett alla offentliga inköp av konst och kultur med betänkandets förslag kommer att kunna ske utan annonsering måste det utredas närmare vad effekterna blir av att inköp av konst lämnas oreglerade i viktiga delar. Det finns ett behov av förenkling, men fråga är vad som händer med insyn och konkurrens.

Vad gäller förändrade regler för överprövning innebär de regler som nu föreslås med höjda avgifter att risken för felaktiga beslut övervältras på leverantörerna vilket är en allvarlig rättssäkerhetsfråga.

Utredningens del 1

I Bilaga 2 till LOU Förteckning över sociala tjänster och andra särskilda tjänster /…/ återfinns CPV-koderna 92310000-7 för ”Konstnärligt och litterärt skapande samt tolkningar” och 92311000-4 ”Konstverk.” Det gör att såväl upphandling av löskonst samt av konstnärliga gestaltningsuppdrag kommer att omfattas av rubricerat förslag. Utöver dessa CPV-koder finns en mängd andra tjänster listade som också tillhör s.k. kulturella- och kreativa näringar (KKN). I det följande fokuseras dock på konstnärliga varor och tjänster.

Det offentligas inköp utgör idag en utav de viktigaste inkomstkällorna för professionella bild och formkonstnärer. Det finns en strävan hos det offentliga att avsätta minst en procent av budgeten vid ny-, om- och tillbyggnationer av fastigheter, infrastruktur och offentliga miljöer som investeras i byggnadsanknuten konstnärlig gestaltning. Oavsett detta så är det ytterst sällan, om ens någonsin, som konstinköpen överstiger Bilaga 2:s tröskelvärde om 7.7 miljoner kronor.

I stort sett alla konstnärliga varor och tjänster kommer att omfattas av förslaget, vilket är en kraftig ändring jämfört med nuvarande regler. Trots detta saknas (återigen) helt utredning av vilken effekt det kommer att få på de enskilda leverantörerna samt också konstbranschen som sådan. Konstnärernas Riksorganisation kräver därför att det utreds närmare vilka effekter det får om alla offentliga inköp av konst kan ske utan annonsering.

Konstnärernas Riksorganisation ansluter sig till Företagarnas resonemang om behovet av en regelförenkling. Majoriteten av våra medlemmar är enskilda företagare, vilket gör att många delar i upphandlingsprocessen utgör en tröskel för att lämna anbud. Något som i sig påverkar konkurrensen negativt. Men som Företagarna lyfter i sitt Yttrande, trots att LOU ger andra enklare alternativ så tenderar idag upphandlingsdokumenten (förfrågningsunderlagen) att ha avancerade kravställningar, ofta svåra att förstå, följa och följa upp. För konstnärliga gestaltningsuppdrag förekommer också att själva genomförandeavtalet inkluderats på ett sådant sätt i Upphandlingsdokumenten att förhandling i det enskilda fallet inte är möjlig. Resultatet blir genomförandeavtal som i vissa villkor gränsar till oskäliga. I likhet med Företagarna anser därför Konstnärernas Riksorganisation att en förenkling är nödvändig, i vart fall avseende de upphandlande myndigheternas tillämpningen av LOU.

Nuvarande regler tar också många gånger dåligt hänsyn till den konstnärliga processen i upphandlingar. Upphandling av konstnärer är inte som att upphandla en skalbar vara eller process. Det är en unik process varje gång och det är, med några få undantag, en unik konstnärlig gestaltning som även beställaren önskar.

Skulle annonsplikten avskaffas är det mycket viktigt, som utredningen också föreslår (4.2), att behålla ett grundläggande regelverk som kräver att inköp av konst konkurrensutsätts samt också att de grundläggande upphandlingsprinciperna tillämpas.

Det är viktigt bl.a. för att

  • tillgodose allmänhetens och leverantörernas krav på̊ insyn och förutsebarhet i upphandlingar.
  • minska risken för korruption och jäv ska finnas regler som styr hur konkurrensutsättning ska genomföras.

Effekterna av höjd direktupphandlingsgräns medför med ganska stor sannolikhet en sämre konkurrens eftersom färre leverantörer ges insyn och kännedom om för dem relevanta upphandlingar. Förslaget riskerar att premiera befintliga avtalsrelationer vilket inte bara försämrar konkurrensen utan också skapar risker för korruption och jäv. Detta måste i bransch för bransch balanseras mot behovet av förenkling.

Utredningens del 2

Betänkandets del 2 föreslår ändrade bestämmelser och avgifter för överprövning. Om det, som regeringen oroar sig för, blir alltför många överprövningar kan det på sikt leda till ineffektiva inköpsprocesser i den offentliga sektorn. Men att minska antalet överprövningar genom att kostnadsbelägga leverantörerna så att de, vad gäller våra medlemmar, inte har råd att begära överprövning, innebär att leverantörerna själva får bära risken för felaktiga offentliga beslut, vilket är en allvarlig rättsäkerhetsrisk. Konstnärernas Riksorganisation ansluter sig till Företagarna och Svensk Näringslivs uppfattning och avstyrker förslaget.

Inköp av konst – vara eller tjänst?

I samband med att en utredning om av vad slopat annonseringskrav upp till 7.7 miljoner kronor får för konstnärer, måste det klargöras hur inköp av konst ska kategoriseras. Som nu är anges i Bilaga 2 inte bara tjänsten konstnärligt och litterärt skapande samt tolkningar (CPV-koder 92310000-7)) utan också varan Konstverk (CPV-koder 92311000-4). Det finns samtidigt praxis som indikerar att tjänster som utförs på beställning och resulterar i en vara till beställaren hänförs till en vara. Vad en sådan prövning skulle resultera i avseende konstnärliga gestalningsuppdrag är inte helt klarlagt. Det gör att frågan om vilka inköp av konst som är att hänföra till Bilaga 2 kan komma att tolkas olika. Och i samband med detta, när och hur ska det s.k. ”konstundantaget” kunna användas?

Det finns således ett stort behov av en fördjupad utredning av vad förslagets effekter får för bild- och formkonstnärer. Något som helt saknas i förslaget. Anmärkningsvärt är också att ingen organisation eller annan representant för vare sig konstnärer, beställare eller andra leverantörer av KKN-tjänster bjudits in att yttra sig över förslaget. Det är också förklaringen till att vare sig Konstnärernas Riksorganisation eller annan intresseorganisation i branschen inkommit med något yttrande tidigare.

Konstnärernas Riksorganisation begär härmed att få vara remissinstans i fortsatt arbete med utredningen och lagrådsremiss samt i alla framtida utredningar och förslag på departementet som berör konstnärlig verksamhet.

Stockholm den 21 juni 2021

Eva Månsson , Verksamhetschef

Katarina Renman Claesson, Förbundsjurist

Konstnärernas Riksorganisation