Remissvar regional kulturplan för Landstinget Sörmland 2015-2107

Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF) företräder tillsammans över 3300 professionella bild- och formkonstnärer i Sverige. Vårt mål är att förstärka medlemmarnas sociala och ekonomiska villkor och därmed göra det möjligt för konstnärer att vara yrkesverksamma.

Inledning

KRO/KIF arbetar aktivt med frågor som angår bild- och formkonsten i den regionala kulturverksamheten. Det egna skapandet får oss människor att reflektera och tänka, det fördjupar det viktiga offentliga samtalet och verkar gränsöverskridande. Den fria konsten svarar mot ett stort behov hos oss människor att förstå världen och varandra; vi behöver den för att må bra och fungera som individer och i samhället. Ett vitalt och utforskande konstliv kräver emellertid att konstnärerna kan verka under rimliga arbetsvillkor.

Kultursamverkansmodellen har medfört ett ökat regionalt bestämmande över kulturpolitiken. Detta innebär ett gyllene tillfälle att påverka och forma framtiden även för det regionala konstlivet. Bild- och formkonstnärer är den konstnärliga yrkesgrupp som har lägst inkomster, visar Konstnärsnämnden i flera rapporter. Det är också den yrkesgrupp som har flest andel kvinnor. Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare har nyligen sammanställt en ny stor konstnärsenkät (2014). Denna visar att 63 procent av konstnärerna i Landstinget Sörmland har en månadsinkomst på 13 300 eller mindre, vilket kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i länet som enligt SCB var 21 289 kronor (år 2012). Bara 5 procent av konstnärerna i länet har en månadsinkomst på 25 001 kronor eller mer.

Nästan hälften av konstnärerna i Sörmland uppger att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig, vilket är ett slöseri med länets konstnärliga kompetens. Cirka 32 procent av konstnärerna uppger att de tvingats tacka nej till att medverka i en utställning för att ersättningen och villkoren är så dåliga att de inte har haft råd att medverka, och sju av tio har vid något tillfälle inte fått utställningsersättning vid utställningar.

Även om Landstinget Sörmland har goda intentioner saknar vi förslag på konkreta satsningar för länets kulturliv i allmänhet och bild- och formområdet i synnerhet. Fokus i detta remissvar kommer därför att ligga på hur länet på ett adekvat sätt kan lyfta och implementera frågor som berör bild-och formkonsten i sin kulturplan.

Remissvarets struktur

KRO/KIF har i sitt arbete med kultursamverkansmodellens implementering lyft fram ett antal särskilt viktiga frågor i anslutning till bild- och formområdet. Dessa är medverkans- och utställningsersättning, (MUavtalet), procentregeln för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer, regionala resurscentrum för bild- och formområdet, jämlikhet inom konsten, konstens egenvärde och principen om en armlängds avstånd. Det är framförallt utifrån dessa frågor som detta remissvar kommer att behandla den regionala kulturplanen för Landstinget Sörmland. Vi vill emellertid börja med några övergripande kommentarer.

Övergripande kommentarer

I Sörmlands kulturplan uttrycks en vilja till dialog på flera nivåer. KRO/KIF skulle gärna se en hänvisning till ”principen om armlängds avstånd” i det här sammanhanget. Vi vill betona att det ekonomiska stödet till kulturen ska baseras på konstnärliga, kreativa och kvalitativa kriterier. För att garantera diskussion, kritisk granskning och utveckling av kulturbegreppet är det viktigt att de konstnärliga och kvalitativa bedömningarna inte görs av den politiska sfären utan av sakkunniga ämnesexperter, konstnärer och konstnärliga ledare. På den direkta frågan om ”svensk kulturpolitik ska följa maktdelningsprincipen om att politiker beslutar om storleken på anslagen men inte över det konstnärliga innehållet” svarar F! och alla riksdagspartier utom SD ja i den partienkät som tio bild- och formorganisationer gjorde inför valet 2014.

KRO/KIF glädjs åt och instämmer med den kultursyn som uttrycks i kulturplanen och har liksom Landstinget Sörmland en stark tilltro till kulturens demokratiska funktion (s. 24). Vi saknar emellertid en diskussion om konstens egenvärde. Alla riksdagspartierna och F! svarade inför valet ja på enkätfrågan om kulturen har ett egenvärde som gör att offentliga kulturanslag inte behöver motiveras med andra politiska syften. De är överens om att kulturen i sig är målet.

Det finns en stark drivkraft i länet vilket återuppbyggnaden av Grafikens hus, ambitiösa satsningar på samtidskonsten och upprättandet av nya arenor för möten med kulturen vittnar om. Att Sörmland arbetar för att kulturskapare ska få bättre förutsättningar i regionen (s. 24) är mycket bra, även om vi saknar förslag på hur detta kan genomföras i praktiken. KRO/KIF efterlyser mer konkreta åtgärder för bild-och formområdet. Till detta hör enprocentsregeln, MU-avtalet och upprättandet av ett konstnärligt resurscentrum. Då länet har mycket att arbeta med på området tror KRO/KIF att utarbetandet av en bild-och formstrategi skulle vara mycket värdefullt.

Det är också värt att notera att alla svenska riksdagspartier och F! svarar att kulturområdet är en självklar del av välfärden och att samhället därför ska erbjuda medborgarna kulturverksamhet av hög kvalitet. Alla partierna svarar också ja på frågan om man ska ha tillgång till ett mångfacetterat utbud av kultur oavsett var man bor i landet.

KRO/KIF föreslår att

• Sörmland upprättar en bild-och formstrategi som tar ett samlat grepp på bild-och formkonsten och tar avstamp i länets specifika förutsättningar.
• Att det under rubriken regionala mål läggs till en punkt under raden ”För att göra målbilden tydligare och beskriva syftet med den:”: Länet vill stimulera till ett rikt kulturliv och därför skapa goda förutsättningar för professionella kulturskapare att bo och verka här.
• Att det under rubriken regionala mål läggs till en punkt under raden ”Därför vill vi att Sörmlands regionala kultur:”: Ska erbjuda ett rikt utbud av konst av hög kvalitet.

Medverkans- och utställningsersättning (MU-avtalet)

KRO/KIF vill anmärka på att MU-avtalet för medverkans-och utställningsersättning till konstnärer inte omnämns i kulturplanen. KRO/KIF skulle vilja se att MU-avtalet budgeterades för både i landsting och i kommuner i hela regionen. För att detta skall kunna genomföras behövs samverkan mellan olika nivåer liksom gemensamma strategier och handlingsplaner. I nämnda partienkät svarar alla riksdagspartier att konstnärer ska få avtalsenliga ersättningar (MU-avtalet) vid offentligt finansierade utställningar och att det ska ställas krav på att skäliga ersättningar betalas till professionella kulturskapare i alla arrangemang som erhåller statliga bidrag.

Landstinget Sörmland bör verka för att skriva in MU-avtalets villkor och riktlinjer vid avtalsskrivningar med de regionala kulturinstitutionerna. KRO/KIF vill även poängtera att MU-avtalet består av två delar: ersättning för medverkan såväl som utställning. Tyvärr glöms den del av avtalet som berör ersättningen för medverkan alltför ofta bort. Idag tvingas konstnärer, även majoriteten av de yrkesverksamma, att arbeta gratis vid utställningar i regionen. På så sätt tvingas konstnärerna subventionera utställningsarrangörer genom sina uteblivna ersättningar. Konstnärerna får oftast bara ersättningen för visningen av verken, inte för all den tid som läggs ned på arbetet med en utställning. Man kan likna en konstutställning vid en teateruppsättning, där det skulle vara fullkomligt otänkbart att inte arvodera skådespelarna för repetitionstiden utan enbart för de faktiskt uppförda föreställningarna. KRO/KIF verkar för en radikal förändring i synen på ersättning till konstnärer. Vi tycker att det är självklart att dessa ska arvoderas likvärdigt med andra kulturutövare. I Myndigheten för Kulturanalys rapport Museer 2013 framgår att bara 28 procent av konstnärerna som ställer ut på museer erhålla avtalsenliga ersättningar och bara 40 procent får skriftliga avtal.

Medverkansersättningen bör grunda sig på KRO/KIF:s och KLYS arvodesrekommendationer om 750 kr per timme (F-skatt). Genom att omnämna MU-avtalet i kulturplanen och tydligt prioritera detta i regionens egen budget skapas förutsättningar för att Kulturrådet ska skjuta till mer medel. För att regionens utställningsarrangörer ska kunna betala MUavtalsenliga ersättningar behövs alltså höjda anslag. Mindre konsthallar har, sett till deras nuvarande finansiering, begränsande möjligheter att betala ut medverkansersättning. Därför är det viktigt att Landstinget Sörmland avsätter resurser och äskar medel från staten, som har skrivit under ramavtalet om medverkans- och utställningsersättning.

KRO/KIF föreslår att

• Landstinget Sörmland skriver in i den regionala kulturplanen hur MU-avtalet, både utställningsersättningen och medverkansersättningen, ska kunna tillämpas i länet och dess kommuners alla utställningsarenor. En plan för hur MU-avtalet kan implementeras på regional såväl som kommunal nivå bör upprättas. Regionen bör erbjuda sina och kommunernas kulturpolitiker, tjänstemän och utställningsarrangörer en workshop om MU-avtalet, åtminstone vartannat år. Detta bör budgeteras. Regionen bör årligen redovisa hur MU-avtalet har implementerats.

Procentregeln för offentlig konstnärlig gestaltning

Enprocentsregeln är en statlig rekommendation som innebär att en procent av byggnadskostnaderna ska gå till konstnärlig gestaltning. Utöver att på ett mycket effektivt sätt skapa arbetstillfällen för konstnärer, bidrar enprocentsregeln även till utformningen av en mer tilltalande offentlig miljö. Enprocentsregeln är en viktig fråga för KRO/KIF då det innebär utformningen av intressanta, utmanande och attraktiva offentliga miljöer samtidigt som man skapar arbetstillfällen för konstnärer. Vi vill även betona att det ska gälla minst en procent. Det vore bra om det togs fram en policy för arbetet med enprocentsregeln, då detta är ett komplext område. En årlig uppföljning av hur enprocentsregeln har använts för ny-, om- och tillombyggnader av offentliga fastigheter och offentlig infrastruktur bör genomföras.

KRO/KIF föreslår att

• Enprocentsregeln tillämpas vid samtliga offentliga ny-, till-, och ombyggnationer, även i regionens och kommunernas bolags byggande av infrastruktur och fastigheter.
• Konstnärerna blir delaktiga i utformningen av den offentliga miljön redan vid planeringsstadiet. På så sätt kan den konstnärliga kompetensen utnyttjas effektivt och den offentliga miljön bli bättre.
• Regionen erbjuder sina och kommunernas politiker och tjänstemän inom kultur, fastighet, bygg och samhällsplanering samt utställningsarrangörer en workshop om enprocentsregeln, åtminstone vartannat år.
• Regionen säkerställer kompetens och resurser för att kunna vara ett stöd till kommunerna i att utveckla riktlinjer och metoder för implementeringen av enprocentsregeln. Detta bör budgeteras.
• Regionen bör årligen redovisa hur enprocentsregeln har implementerats.

Regionala resurscentrum för bild- och formområdet

Landstinget Sörmland skulle med fördel kunna utreda möjligheterna till en hållbar finansiering av ett resurscentrum, vilket kan liknas vid en paraplyverksamhet som samlar och samordnar konstnärer, utställningsverksamheter, uppdragsgivare och andra regionala resurser som konstkonsulenter, kollektivverkstäder och centrumbildningar. Ett resurscentrum har därmed potentialen att utveckla hela regionens infrastruktur, däribland utformningen av nya utställningsarenor, marknader och mötesplatser för konsten och dess intressenter.

KRO/KIF föreslår att

• Landstinget Sörmland undersöker möjligheterna till ett resurscentrum som ska göra särskilda insatser för att stötta bildoch formkonstnärer, stimulera efterfrågan på konst och bidra till nya arbetstillfällen för konstnärer, som ofta verkar under svåra ekonomiska och sociala villkor. Detta resurscentrum bör erbjuda rådgivning som är anpassat efter bild- och formkonstnärers behov och utvecklas till en fysisk mötesplats som strategiskt samlar och samordnar det regionala konstlivet, myndigheter och näringsliv.
• Landstinget Sörmland engagerar konstnärer i olika sammanhang, exempelvis inom utbildningsväsendet, i arbetet med stadsplaner och i olika utvecklingsprocesser. Se konstnärerna som en resurs och sikta på att skapa fler arbetstillfällen för fria kulturskapare.
• Arbeta utifrån målet att skäliga ersättningar alltid ska betalas till professionella konstnärer i alla arrangemang initierade av regionen.

Jämlikhet inom konsten

KRO/KIF anser att det är mycket positivt att Landstinget Sörmland arbetar med en jämställdhetsplan. Bild- och formområdet har historiskt sett varit mycket snedfördelat vad det gäller kön med en majoritet yrkesverksamma kvinnor, men med män överrepresenterade i statistiken över stipendiemottagare och konstinköp liksom bland de konstnärer som får ställa ut sina verk. Med den här bakgrunden kan konkreta åtgärder för hur man kan få in ett jämställdhetsperspektiv på konstområdet med fördel diskuteras i jämställdhetsplanen. Länet bör föra könsuppdelad statistik för att öka kunskapsunderlaget. Vi önskar att man på bild-och formområdet tar hänsyn till könsfördelning och mångfald vid t.ex. inköp av konst, fördelning av stipendium och utställningar.

KRO/KIF föreslår att

• Landstinget Sörmland för könsuppdelad statistik som bl.a tar hänsyn till könsfördelning vid inköp av konst och konstnärliga uppdrag, fördelning av stipendium och utställningar.

Med förhoppning att ni hör av er om ni vill att vi att vi ska förtydliga något.

Vänliga hälsningar,

Katarina Jönsson Norling, konstnär och riksordförande Konstnärernas Riksorganisation
Johan Wingestad, konsthantverkare och ordförande Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare
Carl Gustaf Torstenson, konstnär, medlem i KRO/KIF Sörmland