Den 20 december lämnade vi i Konstnärernas Riksorganisation in vårt yttrande på betänkandet från utredningen Kreativa Sverige – Nationell strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher (SOU 2022:44).
Remissvaret är på nio sidor och kan läsas i sin helhet här eller på regeringen.se. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Kreativa Sverige fick en förhållandevis kort utredningsperiod inom ett komplext område. Utredaren borde ha fått längre tid eftersom det är av stor vikt för utveckling av området att det finns ett tydligt kulturskaparperspektiv i hela kedjan.
Det är med andra ord viktigt att beslut kopplat till strategin som rör bild- och formkonstområdet inkluderar ett tydligt konstnärsperspektiv, eftersom konstnärerna är de som skapar det innehåll och kärnvärde som denna sektor kan bygga vidare på. Dessutom måste beaktas, som Sveriges Författarfond skriver i sitt remissvar till Kreativa Sverige, ”Av de skäl som har att göra just med olika logiker och olika drivkrafter skapar kommersiellt syftande verksamheter ofta ekonomisk tillväxt utan att ekonomin hos de enskilda konstnärerna samtidigt växer”.
Arbetsmarknaden inom kulturområdet är fragmentiserad och villkoren är många gånger oskäliga. Att GIG-ekonomin är ett uttryck som ursprungligen kommer från den kulturella och kreativa sektorn är inte omedelbart till dess fördel utan tvärtom säger snarare mycket om hur dess problematiska förutsättningar utvecklats för konstnärer/kulturskapare. Effekterna av denna ”nya” ekonomi blev mycket tydlig under pandemin och vi är överens med utredningen om att det snabbt behövs nya lösningar kring upphovsrättigheter och sociala trygghetssystem för enskilda kulturskapare. Vi vill uppmärksamma att det är fler frågor som är oerhört problematiska för att kunna driva ett konstnärskap som enskild firma eller enmansföretag.
Som en av medlemsorganisationerna i KLYS har Konstnärernas Riksorganisation deltagit i och står bakom det remissvar som KLYS lämnat in.