TEXT: Sara Edström, Riksordförande, Konstnärernas Riksorganisation
BILD: Jennie Lind
Krönika till medlemssidorna för Konstnären nr 3, 2026
ATT SKAPA GODA villkor för oss konstnärer handlar inte bara om att vi ska få våra allra mest grundläggande behov tillgodosedda på den kulturella arbetsmarknaden. Det handlar inte heller om att vi ska buga och bocka och fira om det nu blir så att även vi får tillgång till trygghetssystemen, eller att vi ska glädjas och vara nöjda om en institution betalar ut ett minimiarvode för den utställning vi arbetat med i drygt ett år, eller att vi ska vara lättade om värden inte höjer vår ateljéhyra så mycket att vi tvingas lämna den. Nej, det handlar om att skapa förutsättningar för att konstnärerna ska kunna skapa bra konst. Det inspelet gjorde David Varhelyi, vår nytillträdda ordförande för Konstnärernas Riksorganisations lokalförening på Gotland, under en av de politiska debatter vi arrangerade under årets Almedalsvecka. En så till synes självklar sak behövde sägas. Perspektivet skiftade bums i rummet och hos paneldeltagarna. Nu kunde de liksom inte längre gömma sig bakom de sedvanliga flosklerna om hur viktigt det är med kultur, något som alla politiker, från höger till vänster, håller med om.
VI KONSTNÄRER ÄR vana att bli bemötta som om det är vi som behöver hjälp, stöd och bidrag, när det i själva verket är vi som envetet och konstant gör vårt jobb och tillhandahåller konst och kultur för medborgare och samhälle att ta del av. Om man istället såg vår potential och gav konstnärer rimliga och hållbara villkor skulle fler kunna utveckla sitt konstnärskap och även nå ut internationellt. Den enorma kontrasten mellan konstbranschen och musikbranschen slog mig under ett annat event som jag deltog i under Almedalsveckan, arrangerat av fastighetsbolaget Atrium Ljungberg och Stockholm Music Week. I inbjudan stod det att man samlat ”en handplockad grupp ledande röster från musik, mode, film, design, gaming och gastronomi – branscher där Sverige gång på gång har satt avtryck långt utanför sina gränser”. Konsten fanns inte med, och man kan fundera på varför det är så. Det svenska musikundret som vi är så stolta över kan man ju lätt härleda till alla ungas tillgång till musikskola och alla aspirerande rockbands replokalsmöjligheter via studieförbunden. Men vi ser självklart också hur viktigt till exempel Export Music Sweden har varit för att lyfta svensk musikexport och att det inte finns någon motsvarighet för konstbranschen.
KONSTNÄRERNAS RIKSORGANISATION, liksom Galleriförbundet, har under lång tid uppvaktat ansvariga politiker för att peka på detta. Vår verksamhetschef Eva Månsson skrev i vår första utgåva av rapporten Konstbranschen i siffror, 2017: ”Med en expansiv näringspolitik som inbegriper efterfrågestimulanser och exportsatsningar skulle bildoch formkonsten mycket väl kunna bli nästa stora kulturexport och öka sysselsättningen.” Istället visar 2025 års branschrapport att Sveriges samlade export av konst 2024 minskade till 2020 års nivåer. Vi har just haft ett riksdagsval i Sverige. Nu hoppas vi framöver på en politik som tar bild- och formkonstens potential på allvar. ●
Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.