TEXT: Anders Rydell
Det är snart vår, men det är svårt att känna glädje detta år. Konsten har i modern tid inte varit så ansatt som den är 2015. Den befinner sig mitt i skärningspunkten av vår tids stora konflikter. Två tragiska, våldsamma och chockerande attacker i Europa har de senaste månaderna satt världens ljus på jihadismen.
Den mot tidningens Charlie Hebdos redaktion i Paris i början av januari och den mot ett seminarium med Lars Vilks i Köpenhamn i februari. Både attackerna riktades i första hand mot konstnärer. Men också, vilket vi aldrig får glömma, mot judar. Europas judar lever idag under en hotbild, med skrämmande historisk analogi.
Hotet mot den konstnärliga friheten kommer inte bara från jihadismen, vilket vi uppmärksammade i vårt nummer om högerextremism i höstas. Många svenska konstnärer lever med ständiga hot från nynazister, som också de riktar sitt hat mot judar. Den växande fascismen och högerextremismen i Europa utgör ett lika farligt hot som extrem jihadism. Det var knappast en slump att Anders Behring Breivik lyfte fram konstnärer i sitt manifest "2083 - A European Declaration of Independence" – däribland den svenska konstnären Joanna Rytel.
Den konstnärliga friheten är idag attackerad från två håll, från två extremistiska ideologier med allt våldsammare kraft.
Men att konsten hotas är också ett vittne om konstens styrka. Konsten attackeras efter som den hotar dessa rörelsers ideologiska kärna. På så sätt utgör samtidskonsten i sig en motståndshandling mot de krafter som vill sprida skräck och begränsa våra mänskliga och demokratiska friheter.
Den konstnärliga friheten är idag attackerad från två håll, från två extremistiska ideologier med allt våldsammare kraft. Dessa rörelser vill med hot och terror sprida rädsla – som i sin tur riskerar att leda till självcensur. Att de viktigaste motrösterna tystnar eller tystas.
Det är en extremt farlig utveckling. Vi ser hur den konstnärliga frihetens pris blir för högt för enskilda konstnärer. Hur hoten inte bara drabbar utövarna utan också familjer och omgivning.
Därför måste vi också agera tillsammans. Vi kan inte låta enskilda konstnärer ensamma bära denna börda. KRO/KIF har därför tillsammans med Författarförbundet och Svenska PEN inlett ett samarbete för att gemensamt verka mot dessa hot. Det är ett långsiktigt arbete för att uppmärksamma författarnas och konstnärernas utsatta situation. Men också att stödja och hjälpa dem som utsätts för hot. Denna utveckling kommer vi återkommande att bevaka i KONSTNÄREN.
Anders Rydell
Chefredaktör
Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.