TEXT: Sofia Curman
Jag ägnar mig åt att räkna artiklar, inslag och program om samtidskonst i dagstidningars kulturbilagor och på tv och radio. Det är ingen tävling, men om det skulle vara det skulle bildkonsten förlora stort och oproportionerligt mot de flesta andra konstområden.
Kanske beror det på att konsten saknar, ursäkta ordvitsen, ramar. Det finns inga bokpärmar att hålla fast i, ingen självklar scen eller filmduk, få glammiga kändisar och nästan aldrig en produkt att rekommendera. Kanske beror det också på att det i konstvärlden finns få pr-agenter och pressavdelningar som jobbar med att sälja in konstnärsporträtt och förhandsreportage på kultursidorna. Bevakningen är ofta avhängig av på förhand kunniga och intresserade redaktörer och reportrar. I tidningskrisens spår är de ganska sällsynta. Vem vågar satsa på en karriär som konstkritiker idag? Och vilka reportrar ges tid att specialisera sig på, säg, performancekonst när de också ska hinna bevaka melodifestivaler och recensera netflixserier? Konsten tycks inte riktigt passa in i dagens medielogik. Visst finns det undantag – sensationella auktionspriser och konstverk som retat upp en politiker ges alltid ordentligt spaltutrymme. Men handlar den rapporteringen egentligen om konst?
I KONSTNÄREN #3 2016 ägnar vi oss åt konsten i medierna. Vi möter konstnärer som av olika anledningar hamnat i mediernas blickfång. Ida Therén har intervjuat så kallade ”skandalkonstnärer”, men även konstnärer som använder medierna som en plattform för sin konst och för konstdebatt. Olle Niklasson har i sitt reportage pratat med kulturchefer och journalister som berättar om förhållandet till bildkonsten på kulturredaktionerna. David Rynell Åhlén beskriver i sin essä ambitionerna att genom televisionen göra konst till en angelägenhet för alla under 50- och 60-talet. Och numrets makthavare Eva Beckman, kulturchef på SVT, förklarar varför ett Babel om konst inte är en idé hon går igång på.
Konst på tv-tips, trots allt:
K special fortsätter visa välgjorda konstdokumentärer. På senare tid om bland andra Eva Hesse, Siri Derkert, Carl Johan De Geer, Moki Cherry och Stig Lindberg.
Bengt Lagerkvist berättar poetiskt och pedagogiskt om historiska verk i snart 40 år gamla Konstkalendern, finns på SVT öppet arkiv. Bara manliga konstnärer tyvärr, kanske dags för en remake!
Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.