Konstnären #4 2024
I detta nummer dyker vi ned i de svåra frågorna kring konstens märkligar mekanismer och historier – ibland svårförklarade, ibland kanske självklara, ibland kanske till och med sektliknande.
När Brooklynkonstnären Mark Lombardi först utreddes av FBI, CIA, och Försvardepartementet var det för att han i sin konst dragit bokstavliga kopplingar mellan det globala banksystemet, Bushfamiljen och islamistisk terrorism. Konstvärlden verkade belåten över uppmärksamheten. Men när konstnären hittats död i sin lägenhet bredvid en flaska champagne startade en våg av konspirationer runt konstnärens död. Detta mystiska och tragiska dödsfall och dess konspirationer är något som ekar längs historien och denna gång söker vi svar på om det kan finnas några konspirationer om självaste konstens värld.
I detta nummer dyker vi ned i de svåra frågorna kring konstens märkligar mekanismer och historier – ibland svårförklarade, ibland kanske självklara, ibland kanske till och med sektliknande. Det är i alla fall tesen i Hannah Ingvoldstads både allvarliga och satiriska genomgång av konsten som sekt. Språkbruk, ritualer och konformism. Kanske är konsten inte helt lik en hjärntvättande, förtryckande sekt, men här finns nog ett och annat beteende som kan stämma in på lightversionen av en sekt.
Någon som menar att det finns en osynlig kraft i konstens socioekonomiska maskineri är konstnären och filosofen Gregory Sholette. Han anser sig fått syn på konstens Mörka Materia, som han kallar den, den stora delen konstnärer som inte uppmärksammas, belönas, avlönas eller tillskrivs någon signifikant roll i konstvärlden överhuvudtaget. Denna icke erkända kraft vill han införliva i vår förståelse av hur konstmarknaden kan vara så lönsam och förhållandevis stark i dagens globala ekonomi.
I Sonia Hedstrands serie om de mjuka arbetsmiljöfrågorna lyfter hon denna gång obehagliga och snåriga frågor om sexuella närmanden, flirtande och relationer som mixar det professionella med det romantiska. Blandningen av det privata och professionella är även fokus för Magdalena Ljungs intervju med konstnären Astrid Sylwan som hamnat i konstjuridiska trångmål fler än en gång i sin karriär och som på ett personligt sätt reflekterar kring sina duster med vänner, samlare, konsthallar och andra.
Artiklar ur detta nummer
Skönhetsprivilegiet
Sonia Hedstrand skriver om det kanske mest tabubelagda ämnet i en konstnärlig arbetsrelation – yttre skönhet i den femte delen i Konstnärens artikelserie om de mjuka arbetsmiljöfrågorna.
Konstsekten
Hur mycket sektbeteende kan egentligen tillskrivas konstvärlden? Curatorn och kritikern Hannah Ingvoldstad dyker ner i sektlitteraturen och ser en rad paralleller.
När gränserna överträds
När sociala relationer eller oskrivna avtal fallerar står ofta konstnären ensam. Kan en enskild konstnär navigera snåriga juridiska och sociala överenskommelser och i så fall hur? Magdalena Ljung har talat med Astrid Sylwan som i flera perioder i sitt konstnärskap hamnat i konstjuridiska trångmål
Mörk materia i konstens universum
Finns det en större konspiration i konstvärlden som hindrar oss från att se maktpositionerna och de verkliga produktionsvillkoren? Konstnären och författaren Gregory Sholette vill rikta strålkastarljuset på konstens mörka materia.
Museikupp för konstnärernas villkor
Den danska konstnären Jens Haaning blev 2021 världskänd över en natt med konstverket Take the money and run. Konstnären hade fått i uppdrag av Kunsten Museum of Modern Art i Ålborg att återskapa två konstverk som illustrerade en dansk och en österrikisk årslön, satta i varsin tavelram. Museet lånade ut en betydande summa pengar för att Haaning skulle rama in kontanter som tavlor, men när museet tog emot verket fann de två tomma ramar.