Sverige behöver en nationell strategi för bild och form
Bild- och formsektorn i Sverige har länge varit underfinansierad och nio av tio konstnärer har en lägre medianinkomst än den svenska medianlönen. Det är en ohållbar situation. För att skapa goda förutsättningar för ett levande konstliv i hela landet krävs breda och kraftfulla insatser.
Vi föreslår att staten:
- antar en nationell strategi för bild och form för att lyfta sektorn på bred front, och gör bild- och formkonsten till ett prioriterat område inom kulturpolitiken. Det är hög tid att följa upp den handlingsplan för bild och form som regeringen presenterade 2016 och 2018 års konstnärspolitiska utredning
- inför ett tillägg till de nationella kulturpolitiska målen att det allmänna ska säkerställa skäliga ekonomiska och sociala villkor för konstnärer i all offentligt finansierad verksamhet.
Detta är några av våra förslag för en bättre konstnärspolitik som ingår i det program som vi tagit fram inför i valet 2026. Läs alla våra förslag här.
Bakgrund och status
Inför valet 2014 drev vi tillsammans med andra organisationer frågan om en nationell handlingsplan för bild- och formkonsten och i januari 2015 aviserade den dåvarande kulturministern Alice Bah Kuhnke att en sådan handlingsplan skulle genomföras. Handlingsplanen, som presenterades i november 2016, omfattade nio punkter i ett tvåsidigt faktablad och vi konstaterade i vår analys att den inte skulle göra någon märkbar skillnad för bild- och formkonstens och konstnärernas villkor.
Samma år, 17 november 2016, tillsatte regeringen det som kom att kallas ”Den konstnärspolitiska utredningen” – för att göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren för professionellt verksamma konstnärer och bedöma hur de statliga insatserna bidrar till att nå de kulturpolitiska målen. Utredningens betänkande Konstnär – oavsett villkor? (SOU 2018:23) lämnades till regeringen den 28 mars 2018.
I vårt remissvar konstaterade vi att ”Utredningen har stora förtjänster. Den utgör en grund för en framtida offensiv konstnärspolitik och slår fast behovet av satsningar inom ett underfinansierat politikområde. … Ändå har utredningen inte lyckats presentera en konstnärspolitik som håller ihop och har förutsättningar att förändra konstnärernas villkor i grunden. Det saknas tillräckligt långtgående förslag på alltför många områden”.
Regeringen rapporterade om sitt konstnärspolitiska arbete i en skrivelse (Skr. 2020/21:109) den 23 mars 2021. Därefter tillsatte regeringen utredningar om den sjukpennninggrundade inkomsten (SOU 2023:30) och kultursamverkansmodellen (SOU 2023:58).
Därefter har väldigt lite hänt och vi uppmanar kommande regering att återuppta arbetet med konstnärspolitiken igen med utgångspunkt från den konstnärspolitiska utredningen från 2018 och skrivelsen från 2021 och med särskilt fokus på bild och form och konstnärernas villkor.