Vi har krävt att kultursamverkansmodellen stärks ytterligare med inriktningen att skydda kulturlivet i landets alla regioner, och konstaterar nu att modellen stärks med 300 miljoner kronor under 2021 och med 150 miljoner kronor åren därefter. Vi arbetar fortsatt för att dessa medel ska nå enskild kulturskapare och inte enbart nå institutionerna ute i regionerna.
Årets konstkommuner 2017 visar att medborgarnas möjlighet att ta del av konst och kultur skiljer sig mycket åt beroende på var man bor i landet. För att uppfylla "var och ens rätt... att njuta av konst", och de andra kulturella och konstnärliga rättigheterna behöver tillgången till konst över hela landet stärkas.
I samband Årets konstkommuner samlade vi checklistor, tips, policydokument, planer och goda exempel från hela landet i manualen"Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik". Den har använts av många kommuner för att ta fram kulturplaner och kvalitetssäkra sin konstpolitik. Fler kommuner borde ta del av den och inspireras.
Viktiga frågor för bild- och formkonsten både på den regionala och kommunala nivån är konstscenen och det avtal som styr medverkans- och utställningsersättningen vid utställningar (MU-avtalet), enprocentsregeln för offentlig konstnärlig gestaltning, behovet av ateljéer och kollektivverkstäder, regionala resurscentrum för bild- och formkonsten, mångfald och jämställdhet inom konsten, konstens egenvärde och frihet, samt principen om en armlängds avstånd.
Konstnärernas Riksorganisation skriver löpande remissvar på de regionala kulturplanerna som utarbetas inom ramen för Kultursamverkansmodellen. Alla publiceras här (för Stockholms län – som ännu inte ingår i modellen har vi skrivit remiss på kulturstrategin). I dessa lyfter vi bild- och formkonstens och konstnärernas förutsättningar och villkor.
Kultursamverkansmodellen har sedan den infördes 2011 haft till syfte att decentralisera de kulturpolitiska besluten. Grundtanken har varit att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Landstingen eller regionerna utarbetar en regional kulturplan i samverkan med länets kommuner och kulturliv, vilken sedan utgör underlag för Kulturrådets beslut om ekonomiska anslag.
Konstnärernas Riksorganisation ser ett stort behov av regionala och kommunala handlingsplaner för den eftersatta och underfinansierade bild- och formkonsten. Regionala resurscentrum är ett sätt att stärka infrastrukturen för bild-och formkonsten. De kan fungera som en mötesplats för konstnärer, näringsliv och offentliga sektorn och samtidigt föra konsten närmare publiken. Det kan liknas vid en paraplyverksamhet som samlar och samordnar konstnärer, utställningsverksamheter, uppdragsgivare och andra regionala resurser som konstkonsulenter, kollektivverkstäder och centrumbildningar.
Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.