Decembermingel med Konstnärernas Riksorganisation och release av tidningen Konstnären
Den 13 december hölls luciamingel och seminarium på konsthallen i Luleå i samband med releasen av årets sista nummer av Konstnären. Samtalet tog avstamp i reportaget om Uleåborg och de finska modellerna för konstnärsdriven försäljning, uthyrning och anställning – och väckte ett engagerat och nyfiket samtal om hur konstnärers villkor kan stärkas i praktiken.
I panelsamtalet deltog Sara Edström, ordförande, Konstnärernas Riksorganisation, Robert Stasinski, chefredaktör för Konstnären, Karin Frid, kulturjournalist och konstkritiker, Hans Sundvall, ansvarig för den offentliga konsten i Luleå Kommun och Amanda Hakoköngäs, curator vid Aines konstmuseum i Torneå. . Samtalet rörde sig mellan konkreta exempel och större strukturella frågor om tillgång till konst, ersättning och alternativa ekonomier.
Sara Edström, ordförande, Konstnärernas Riksorganisation – inleder och välkomnar tillsammans med Robert Stasinski, chefredaktör för Konstnären – som kort berättar om numret och varför Oulu blev en symbol för nytänkande.
Karin Frid, skribent i Konstnären, berättar om reportaget från Finland och Uleåborgskonstnärsförening – där konstverk hyrs ut, köps på avbetalning och konstnärer får en stabilare inkomst.
Sara Edström (ordförande, Konstnärernas Riksorganisation) och Robert Stasinski (chefredaktör, tidningen Konstnären) samtalar med Karin Frid (kulturjournalist och konstkritiker), Hans Sundvall (ansvarig för offentlig konst i Luleå Kommun) om framtidens konstliv – mellan marknad, politik och offentlighet.
Är det lånemodeller i stil med Oulus vi behöver för att få fler att våga investera i konstverk? Vad är det som fungerar i Finland, men som inte lyckats i Sverige?
Vi tittar också på det finska exemplet med månadslön till utställande konstnärer. Teatrar och konserthallar spenderar vanligen mer än hälften av sina budgetar på löner för sina anställda kulturskapare. För bildkonstens institutioner ligger den siffran på 2-4% enligt den finska undersökningen. Varför är det så stor skillnad mellan kulturområdena? Skulle en tryggare ekonomi tillgängliggöra konstnärsyrket för fler och därigenom också bredda publikens utbud?
Hur mår den svenska modellen, med 1%-regeln för offentlig konst och vår drygt 50-åriga kulturpolitik som har som mål att “alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”?
När statens kulturbudget nu är den lägsta på 25 år (sett till andel av hela den statliga budgeten, trots ett reformutrymme på 80 miljarder kronor), behöver vi se oss om efter andra finansiärer och andra modeller för att säkerställa konstnärernas ekonomiska överlevnad?
Sara Edström (ordförande, Konstnärernas Riksorganisation) samtalar med Amanda Hakoköngäs (curator vid Aines konstmuseum i Torneå) om de finska exempel vi hört om, och andra spaningar som Amanda har från med sig från andra sidan gränsen. (Obs: samtalet med Amanda hålls på engelska).
Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.