Datum: 13 december 2025
Tid: 14:00-16:00
Vi blickar mot Finland: Kan konstutlåning lyfta svensk konstförsäljning? Kan månadslön till konstnärer fungera i Sverige?
Konstnärernas Riksorganisation bjuder in till decembermingel och release av det nya numret av Konstnären. Årets sista nummer blickar mot Finland och frågar: Varför säljer en liten konstnärsförening i Oulu hundratals konstverk varje år – medan försäljningen i Sverige stagnerar?
Vi spanar också på det finska initiativet att helt sonika anställa de konstnärer som bjuds in för att göra utställningar. Vad betyder det för konstnärernas inkomster och syn på vårt arbete?
Om vi jämför de finska exemplen med hur vi tillgängliggör och säkerställer tillgången till konst för medborgarna i Sverige, vad är skillnaderna och var kan vi behöva tänka nytt?
Det blir luciafika, mingel och samtal!
Välkommen!
Samtalet spelas också in och tillgängliggörs för alla intresserade i efterhand.
Sara Edström, ordförande, Konstnärernas Riksorganisation – inleder och välkomnar tillsammans med Robert Stasinski, chefredaktör för Konstnären – som kort berättar om numret och varför Oulu blev en symbol för nytänkande.
Karin Frid, skribent i Konstnären, berättar om reportaget från Finland och Uleåborgskonstnärsförening – där konstverk hyrs ut, köps på avbetalning och konstnärer får en stabilare inkomst.
Sara Edström (ordförande, Konstnärernas Riksorganisation) och Robert Stasinski (chefredaktör, tidningen Konstnären) samtalar med Karin Frid (kulturjournalist och konstkritiker), Hans Sundvall (ansvarig för offentlig konst i Luleå Kommun) om framtidens konstliv – mellan marknad, politik och offentlighet.
Är det lånemodeller i stil med Oulus vi behöver för att få fler att våga investera i konstverk? Vad är det som fungerar i Finland, men som inte lyckats i Sverige?
Vi tittar också på det finska exemplet med månadslön till utställande konstnärer. Teatrar och konserthallar spenderar vanligen mer än hälften av sina budgetar på löner för sina anställda kulturskapare. För bildkonstens institutioner ligger den siffran på 2-4% enligt den finska undersökningen. Varför är det så stor skillnad mellan kulturområdena? Skulle en tryggare ekonomi tillgängliggöra konstnärsyrket för fler och därigenom också bredda publikens utbud?
Hur mår den svenska modellen, med 1%-regeln för offentlig konst och vår drygt 50-åriga kulturpolitik som har som mål att “alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”?
När statens kulturbudget nu är den lägsta på 25 år (sett till andel av hela den statliga budgeten, trots ett reformutrymme på 80 miljarder kronor), behöver vi se oss om efter andra finansiärer och andra modeller för att säkerställa konstnärernas ekonomiska överlevnad?
Sara Edström (ordförande, Konstnärernas Riksorganisation) samtalar med Amanda Hakoköngäs (curator vid Aines konstmuseum i Torneå) om de finska exempel vi hört om, och andra spaningar som Amanda har från med sig från andra sidan gränsen. (Obs: samtalet med Amanda hålls på engelska).
Karin Frid är skribent i detta nummer av Konstnären.
Foto: Marina Wikberg, Luleå kommun
Fotograf: Jari Hannuniemi
Konstnär, musiker och författare samt ordförande i Konstnärernas Riksorganisation. Född 1968 i Luleå där hon bor och verkar.
Plats: Konsthallen i Kulturens Hus, Skeppsbrogatan 17, Luleå
Vem kan delta? Öppet för alla intresserade.
Avgift: Fritt inträde.
Välkommen att prenumerera på Konstnärernas Riksorganisations konstnärspolitiska nyhetsbrev. Nyhetsbrevet skickas ut cirka 4 gånger per år och ger dig en snabb översikt över aktuella politiska frågor som är viktiga för konstnärskåren. Det riktar sig i första hand till politiker eller tjänstepersoner med ansvar för kulturpolitiken på statlig, regional eller kommunal nivå.