Konstnären

Tyst kunskap är ett begrepp lika flyktigt som konsten själv, men samtidigt en utgångspunkt för att belysa strukturer, praktiker och konstnärskap kring stora frågor. På omslaget och inne i tidningen syns verk av Runo Lagomarsino som undersöker den ”grundläggande instabiliteten hos varje ord, i varje föremål, på varje yta i den materiella världen”, som han berättar i sin intervju. Detta är av många ingångar till den tysta kunskapen.

I detta nummer skriver Emil Åkerö om sina och andras erfarenheter som kopplar sammanträffanden och mikrohistorier ihop med en långsiktig strävan till en karriär och arbete med till en karriär och konstnärlig praktik. Kritikern och författaren Valerie Kyeyune Backström tar sig ner i de koloniala och diskriminerande processer och strukturer som hindrar vissa personer att ta sig fram i konsten, men inte andra. I ett panelsamtal med filosofen Jonna Lappalainen, Konstfacks rektor Maria Lantz och konststudenten Ailin Mi, ställs de svåra frågorna om konstutbildningens och den akademiska världens exkluderande mekanismer. Chefredaktör Robert Stasinski dyker ned i handens och hantverkets intelligens och vikten av att inkludera det omätbara och det estetiska i större sammanhang som ekonomi och vetenskap.

Nana Eshelman Håkansson hoppar slutligen rakt ner i det digitala kaninhålet som är NFT – Non-Fungible Tokens och hittar både riskkapital och feministisk aktivism. Är detta framtiden för konsten i en genomdigitaliserad värld? För somliga är framtiden redan här och NFT är på väg att bli en självklar del av en snårig värld av konstnärers möjligheter att ta betalt för sitt arbete.