Dagbok från Konstepidemin

TEXT: Olle Niklasson

BILD: Nora Lorek

När nyheten om ateljéföreningen Konstepidemins höjda hyror nådde media i maj skälvde konstvärlden i öppen protest. Det nya avtalet skulle på sikt innebära en fördubbling av lokalhyrorna i det före detta epidemisjukhuset som totalt omfattar 14 fastigheter. Nya samtal och förhandlingar startade mellan parterna, och även politiker från region och kommun engagerade sig i ateljéföreningens framtid.

KONSTNÄREN bad mångårige skribenten, tillika ordförande i Konstepidemins styrelse, Olle Niklasson att se tillbaka på processen. Hans dagbok flankeras av Nora Loreks fotografier av ateljéföreningen och dess konstnärer.

30 september 2021. Dag 1.

Klockan är strax efter fem på eftermiddagen. Porttelefonen surrar till. Robin Sjöström, fastighetskontorets förvaltare, ska ha med sig uppsägningen av Konstepidemins hyreskontrakt och behöver min underskrift. Jag har frågat Jesper Sundström, en av styrelsens jurister, om jag måste skriva på. Han menar att vi inte har något val. Tio minuter senare är allt klart. Jag har just skrivit under ett förslag till omförhandling med en hyra på 4 miljoner. En höjning med mer än 100 procent.

Uppsägningstiden är nio månader. Om vi inte har kommit överens med fastighetskontoret före den 1 juli 2022 kommer alla 127 konstnärer på området att vräkas från sina ateljéer och all annan verksamhet att upphöra.

Konstepidemin hade funnits i trettiofyra år. Jag hade varit styrelseordförande i ett halvår. Hade jag undertecknat föreningens dödsdom på några minuter medan förvaltaren, otålig och efter kontorstid, stod och trampade ute i hallen?

4–14 oktober 2021. Dag 5–15.

Extrainsatt styrelsemöte för att informera om uppsägningen. Jesper Sundström, med lång erfarenhet av förhandlingar, sätts att utreda de ekonomiska konsekvenserna. Hur slår det mot de enskilda konstnärernas hyror? Måste personal sägas upp? Föreningens fastighetsgrupp blir en kombinerad fastighets- och avtalsgrupp som ska ansvara för kommande förhandlingar.

Jag ombeds ingå men bestämmer mig för att stå utanför. Jag har för lite kunskap om både fastigheter och förhistoria och vill heller inte dras in i diskussioner om detaljer innan beslut tas.

Som allt annat i Konstepidemins verksamhet äger olika grupper frågorna, medan besluten tas i styrelsen. Tanken är att det ska vara platt, demokratiskt och transparent.

Efter ett nytt möte den 14 oktober samlar Dorna Aslanzadeh en grupp runt sig, som får namnet värdegruppen. Man ska komplettera avtalsgruppen genom att undersöka och utveckla framtida samarbeten och allianser och ta fram konkreta argument som gäller Konstepidemins värdeskapande för Göteborg som stad.

18–30 oktober 2021. Dag 19–31.

Avtalsgruppen diskuterar under flera möten möjligheten att få Higab som förvaltare istället för fastighetskontoret. Higab förvaltar via mellanhyresvärden IoFF de flesta andra arbetslokalerna för konstnärer i Göteborg, bland annat Konstnärernas Kollektivverkstad, KKV, enligt en modell som Göteborgs stad har utarbetat för subventionerad hyressättning. Fördelen med detta hade bland annat varit att uppvärmningen skulle ingå i hyran, en kostnad på långt över miljonen årligen för föreningen. Flera argument var i omlopp för att hålla Konstepidemin utanför, bland annat det stora underhållsbehovet och att området låg utanför detaljplan, men tyngst vägde kanske att fastighetsdirektör Martin Öbo kategoriskt motsatte sig att Konstepidemin skulle ingå i modellen.

Fastighetskontoret, som nu väntat i en månad på en reaktion från föreningens sida, trycker på för att få ett svar.

15–30 november 2021. Dag 47–62.

Den 15 november, medlemsmöte. Tre fjärdedelar av föreningens konstnärer är på plats. Avtalsgruppen och värdegruppen presenteras. Kvällen är fylld av frågor. Kan man byta till en mindre ateljé? Kan föreningen spara in på något? Frågan om att minska på personal i administrationen är ständigt närvarande. Hur lång är uppsägningstiden och när måste man flytta om ingen överenskommelse nås? När går vi ut i media? Vem har kontakter inom politiken?

Den 30 november överklagar vi uppsägningen till Hyresnämnden för att vinna tid. Jag har formulerat texten som trots att den är kort och formellt formulerad blir föremål för diskussioner. Återigen påminns jag om att det inte finns något som inte kan starta en debatt på Konstepidemin.

1 december 2021–12 januari 2022. Dag 63–105.

Många möten och mycket diskussioner i olika grupper men fortfarande inga egentliga förhandlingar.

Avtalsgruppen fungerar dåligt. Vissa medlemmar kallas inte till möten. Andra deltar i möten utan att vara invalda. I jämförelse har värdegruppen arbetat konstruktivt med flera strategier kring Konstepidemins framtid och hur platsen skulle kunna utvecklas, inte minst vad gäller hållbarhet. Samarbete med Chalmers har inletts och man har börjat bygga nätverk med rörelser som New European Bauhaus. Flera av dessa idéer har tagit stor plats i styrelsens diskussioner som beslutar att slå ihop båda grupperna. Den positiva energin i värdegruppen gör att jag bestämmer mig för att ta en mer aktiv roll i avtalsarbetet.

31 januari–16 februari. Dag 124–140.

Vi lämnar in en begäran till fastighetskontoret om en förlängning av nuvarande avtal i ett år. Motiveringen är pandemin som drabbat konstnärskåren hårt och att avtalet sades upp med minsta möjliga marginal, vilket försvårat möjligheterna att söka extern finansiering.

Ett brev till politikerna i fastighetsnämnden skickas också där föreningen ber om deras stöd för begäran om uppskov.

Den 16 februari svarar fastighetskontoret. Man säger nej till begäran om förlängning och lämnar Chalmers Arkitekturskolas avsiktsförklaring om att använda Konstepidemin som plats för projektundervisning och värdegruppens visionsdokument helt utan kommentar. Istället föreslår man en treårig avtalstrappa med hyran 3, 4 och 4 miljoner kronor indexuppräknat.

1–31 mars 2022. Dag 153–183.

För att bearbeta fastighetskontoret bjuder vi in politiker från kultur- och fastighetsnämnderna. Mariya Voyvodova, S-märkt ledamot i kulturnämnden, miljöpartisten Tomas Larsson, 2:e vice ordförande i fastighetsnämnden, och Viktoria Tryggvadottir Rolka, socialdemokrat i kommunstyrelsen, besöker alla tre Konstepidemin vid olika tillfällen. Mer eller mindre programenligt tycker alla att det är jätteintressant att träffa konstnärer och att området är fantastiskt, men påpekar i nästa andetag att det är fastighetskontoret vi ska förhandla med, inte politiken.

Den 29 mars har vi första styrelsemötet efter stämman. Nya styrelsemedlemmar och en förhoppning om ett smidigare styrelsearbete men också en anledning att förnya avtalsgruppen. Ola Karlberg från teatergruppen Big Wind och Bo Näverbrant, Trafikverkets representant i utvecklingen av konsten runt Västlänken, däribland Goldin och Sennebys Evig anställning, kompletterade nu mig, Dorna, Jesper och Per Petersson.

Att det är valår blir allt tydligare. Även om Konstepidemin och kulturen knappast är mer än en fråga på marginalen verkar alla livrädda för att trampa fel.

Den enda som konkret föreslog något för att påverka avtalet med fastighetskontoret och hjälpa oss var Conny Brännberg, VG-regionens kulturnämndsordförande, som bjöd in till ett presidiemöte mellan regionens kulturnämnd och kultur- och fastighetsnämnderna i Göteborg.

Det är välkänt att relationen mellan Göteborgs kommun och VG-regionen är frostig men att Conny Brännberg inte ens fick ett svar på sin inbjudan förvånade ändå.

11–15 april 2022. Dag 194–198.

Jag föreslår nu en trestegsstrategi. Först mindre detaljer som fastighetskontoret borde kunna gå med på, i en andra omgång längden på en hyrestrappa och först som nummer tre själva hyresnivån.

Fastighetskontoret kommenterar överhuvudtaget inte vårt första förslag utan går direkt på hyran: en treårstrappa med 2+3+4 miljoner kronor är deras bud i nuläget. Styrelsen vill att vi kontaktar media. Jag har förklarat att vi inte kan gå ut och vara gnälliga konstnärer. Ända sedan det första medlemsmötet har jag predikat medielogik och att vi måste ha en genomtänkt strategi om vi ska få verklighetsbeskrivningen dit vi vill.

Jag skriver ett utkast till en debattartikel för Göteborgs-Posten med udden riktad mot staden, inte fastighetskontor eller kulturnämnd, där det positiva föreningen och konstnärerna bidrar med betonas och med flera exempel på allt staden kommer att förlora om Konstepidemin försvinner. Texten slutar: ”Handlar det bara om förskingring av stadens kulturella kapital eller ingår det i en långsiktig plan där Göteborg har för avsikt att göra sig av med sina konstnärer helt och hållet?” Texten undertecknas: 127 konstnärer på Konst-epidemin genom Olle Niklasson och Dorna Aslanzadeh.

21 april 2022. Dag 206.

Linda Tedsdotter och jag får femton minuter med kulturnämnden för att lägga fram vår sak. Situationen blir smått bisarr. Istället för att träffas blir vi hänvisade till ett rum på en annan våning i samma hus där vi kopplar upp oss över nätet via min laptop. En rest från pandemiåtgärderna får vi veta. Bildöverföringen är usel, ljudet laggar och ganska snart sitter vi och gastar osynkat in i datorskärmen. Vi får några initierade frågor men också kommentarer från kulturnämndsledamöter som verkade ha rätt vaga begrepp om Konstepidemins verksamhet överhuvudtaget. Iréne Sjöberg Lundin från Demokraterna håller ett mindre anförande om det beklämmande i att vi från Konstepidemin överhuvudtaget ska behöva komma till nämnden och presentera procentsiffror när vi istället borde vara på Epidemin och göra konst, och hon ifrågasätter sin roll som politiker i en stad som tar så illa hand om sitt kulturella kapital.

Linda får sista ordet och ställerfrågan till hela nämnden: vad är det för stad vi vill att Göteborg ska vara egentligen?

9–13 maj 2022. Dag 224–228.

Göteborgs-Posten publicerar artikeln och sätter rubriken ”Vill Göteborg driva bort sina konstnärer helt och hållet?” DN hör av sig samma dag och vill intervjua. Bollen är i rullning. Värdegruppens Anna Unsgaard uppmanar alla konstnärer att skriva ett personligt brev till kommunfullmäktigeledamöterna och där berätta vad hyreshöjningen kommer att innebära för var och en, personligen och professionellt, och tre dagar senare levereras 85 brev till kommunfullmäktige tillsammans med en protestlista som på mindre än två veckor samlat över tiotusen namnunderskrifter till stöd för Konstepidemin.

I DN:s artikel får fastighetskontoret oemotsagda prata om att Konstepidemin har en underhållsskuld till dem. Den uppgiften ska visa sig svår att avliva trots att vi tar fram statistik som visar att det i själva verket är tvärtom och att föreningen årligen haft utgifter för skötsel och underhåll som vida överstiger avtalets 1,7 miljoner.

13 maj lämnar vi in ett avtalsförslag som landar i 3,5 miljoner kronor inklusive drift.

Tidningen ETC publicerar en intervju med Dorna och V-politikern och operasångerskan Grith Fjeldmose. Kulturradion sänder en intervju med mig och Eva Odesten Romell, chef för fastighetsutveckling på fastighetskontoret. Odesten Romell använder ordet gratishyra trots att hon bör vara väl medveten om att det är långt från sanningen.

18–20 maj 2022. Dag 233–235.

SVT intervjuar Linda Tedsdotter och mig. Kulturradion sänder reportage från Konstepidemin. Fler och fler föreningar och ateljékollektiv hör av sig och erbjuder stöd. Fastighetskontoret svarar på vårt förslag. Deras tidigare bud ligger fast.

30 maj 2022. Dag 246.

På styrelsemötet den 30 maj kommer den första förfrågan in om ateljébyte mellan två ateljister. Det är en månad kvar till deadline och oron hos en del medlemmar är påtaglig. Stämningen i styrelsen är kluven. Glädje över all uppmärksamhet i media och allt stöd men samtidigt irritation över att fastighetskontorets påståenden om gratishyra och underhållsskuld fått så stor spridning. Jag föreslår att vi byter strategi: så bra avtal vi kan med fastighetskontoret och sedan bearbeta politiken för att få pengar till drift och värme.

4 juni 2022. Dag 251.

Konstepidemins dag. Vackert väder och besöksrekord. Det är tydligt att göteborgarna ville ge Konstepidemin sitt stöd. Stämningen är positiv, trots att det bara är 26 dagar kvar tills avtalet skulle upphöra att gälla. Samtliga 125 kommunfullmäktigeledamöter hade fått varsin personlig inbjudan där vi också uppmanat dem att söka ett politikerresidens på epidemin för att ge dem närkontakt med konstens villkor och möjlighet att skapa politik av erfarenheten. Vi fick in en ansökan: Grith Fjeldmose från Vänsterpartiet.

Till Konstepidemins dag kommer politiker från V, S, MP, SD och en avhoppad vilde från Demokraterna, däremot ingen från den styrande borgerliga alliansen. Många vill prata om situationen och ta selfies men ingen har några konkreta besked att komma med. Men det låg förslag i olika politiska nämnder som vi trots allt hoppades kunde spela roll i processen, även om den politiska övervikten pekade på motsatsen.

14–15 juni 2022. Dag 261–262.

Kommunstyrelsen bordlägger V+MP:s förslag om att förlänga Konstepidemins innevarande avtal året ut till den 16 augusti – en och en halv månad efter deadline. Detta blir det första av flera förslag som kommer att bordläggas eller röstas bort. Oavsett måste medlemmarna få besked om sina hyror efter den 30 juni. Vi baserar dem på en höjning till 2 miljoner under återstoden av 2022. Worst case, där förhandlingarna befinner sig.

16–19 juni 2022 Dag 263–264.

Göteborgs-Posten kör ett stort reportage med tre av föreningens mest kända konstnärer: Annika von Hausswolff, Lina Ekdahl och Åke Edwardson. Vi skickar ett nytt bud till fastighetskontoret. En trappa på tio år som börjar på 1,7 miljoner och slutar på 4. Två dagar senare kommer svaret: ni kan få fem år.

20 juni 2022. Dag 265.

Ett sista förhandlingsmöte är inbokat på fastighetskontoret. Dorna, Jesper, Per, Bosse och jag träffas en timme innan på Café Kronhuset i kvarteret intill. Vi försöker prata ihop oss om en strategi. Inom gruppen har Jesper hela tiden varit mest angelägen att slutföra förhandlingarna och därmed också acceptera fastighetskontorets krav. Kanske hör det till yrket? Dorna tycker att vi böjer oss för lätt och att vi ska gå in i mötet och kräva mer. Vi enas utan att vara överens om att föreslå sju år för att kanske få sex. Själv känner jag mig nästan oengagerad inför det kommande mötet. Oavsett kommer den avgörande skillnaden att handla om driftspengarna, och det är en fråga för efter valet.

23 juni 2022. Dag 268.

På fastighetskontoret. Jesper och jag på en sida av bordet. Robin Sjöström på den andra. Avtalet har landat i en trappa på sex och ett halvt år med de första ett och ett halvt åren till nuvarande villkor och en sluthyra på fyra miljoner kronor. Kontraktet är framlagt för underskrifter. Vi småpratar under tiden. Det är många papper som ska skrivas på. Spänningen som varit närvarande under alla tidigare möten är borta. När sista signaturen är skriven säger Robin att fastighetsdirektör Martin Öbo vill träffa oss direkt efteråt. Jesper och jag tittar på varann. Jag tänker: ”Nu kommer det. Avtalet är underskrivet, fastighetskontoret har fått sitt, nu kommer beslutet från politiken att vi får driftsbidraget.”

En brett leende Martin Öbo möter oss i receptionen. Det han vill har inget med driften att göra. Han vill fotograferas med oss uppe på Konst-epidemin. Jesper frågar mig: ”Vad säger du – ska vi göra det här?” Jag säger att vi nog måste. Vi är fortsatt beroende av politikerna om vi ska få igenom ersättning för driften och en möjlighet att omförhandla.

En stund senare ses vi uppe på Konstepidemin: Jesper, jag, Robin Sjöström, fastighetsdirektören, ordförandena i byggnadsnämnden, kulturnämndens och fastighetsnämnden. Tre politiker ur den styrande borgerliga alliansen som vi bjudit in till möten, diskussioner och vernissager men som aldrig ens svarat på inbjudan. Nu passar det.

Medan vi skyfflas runt av fotografen som föreslår olika bakgrunder, poser och konstellationer som ska skaka hand försöker jag tänka: ”Det här är inte slutet. Det är år noll. Det är nu arbetet börjar:” Någonstans vet jag att det här förmodligen var det bästa avtalet vi kunde få, men när jag ser politikernas och tjänstemännens glädjestrålande ansikten har jag ändå svårt att skaka av mig känslan av förlust. l