Konstnären #4 2025
Ordet ”permakris" var årets nyord 2022, men kanske är det mer än någonsin en sinnebild för vår tid – känslan av ständigt överlappande kriser som pandemi, klimatkatastrof skriftande ekonomi, populistpolitik och ökande psykisk ohälsa, inte minst bland unga.
Denna permanenta instabilitet är bekant för de flesta konstnärer, och där tar detta nummer sin utgångspunkt - ett slags normaliserat tillstånd som på olika sätt ska hanteras.
Men förutom bristande tillgång till trygghetssystem, finansiell instabilitet, studieskulder och få anställningsmöjligheter är konstnärskapet trots allt en del av en social kritik, ett slags motstånd mot sakernas tillstånd, trots vår starka känsla av normalisering.
Flera texter i detta nummer tacklar inte bara den ständiga känslan av kris, eller brist på tid, pengar och andra resurser, utan framväxten av en reaktion, ett slags kreativt motstånd som så länge varit en livlina för konstnärer och andra kulturella aktörer.
Erik Augustin Palm skriver i detta nummer utifrån konstens romantisering av psykisk kris en personlig text om vård, fördomar och psykisk stress som en komponent i samtida konst. I sin sista bok skrev Susan Sontag om att se avbildningar av lidande och krig, och hur det kan påverka oss i längden. Emil Åkerö talar med konstnären och HBTQI-aktivisten Del Grace Volcano som ständigt ser sin och andra sexuella minoriteters existens under press. Krisen är för hen ett frö som alltid växer till ett starkt motstånd. Magdalena Ljung tar sig an den permanenta känslan av kris och motstånd som präglar kulturen. Karin Frid och Nora Lorek har även gjort ett stort reportage om uthyrningsmodeller i finska Uleåborg och hur dessa förändrar synen på konstverk som kommersiella produkter.
Från oss på redaktionen vill vi säga för att du läser Konstnären och stödjer texter, reportage, och poddar om konstnärers villkor. Gott nytt år, ses år 2026!
Artiklar ur detta nummer
Gräs under fötterna
Kajsa Zetterquist hör till den generation svenska konstnärer som på 1950-talet formade den moderna konsten i Norden.
Psykisk ohälsa firas i konsten – men finns vården?
Konst och psykisk ohälsa har romantiserats länge. Men är den svenska psykiatrin -fortfarande fast i en gammal bild av det lidande, konstnärliga geniet? Erik Augustin Palm dyker ner i det mörka hålet mellan det utställda lidandet och det personliga.
Debatt: Om konstnärernas upplevelser
I KONSTNÄREN #2 tidigare i år beskriver bland andra Stina Wollter hur hennes konstnärskap kastades omkull efter anklagelser om antisemitism på sociala medier. Konstnären och författaren Andreas Gedin menar att dessa berättelser bör kontextualiseras och frågar om konstnärer idag blir förvånade när deras aktivism möts med motstånd.