Textila arkitekturer

TEXT: Emil Åkerö

BILD: Yann Houlberg Andersen

Tyg som byggmaterial och arkitektoniska element? Textil vinner mark både inom arkitektur- och konstområdena. KONSTNÄREN har träffat Malin Bobeck Tadaa som använder tyg för att skapa rum.

 

Malin Bobeck Tadaa är utbildad i textildesign vid textilhögskolan i Borås och arbetar idag med rumsliga konstinstallationer –  textila skulpturer som interagerar med besökarna.

– Jag skapar textila världar där människan blir en del av konstverket med hjälp av smarta textilier som interagerar med besökaren, säger textilkonstnären Malin Bobeck Tadaa. 

 Hon väver sina textiler med optiska fibrer som har förmågan leda ljus, som sedan kopplas till LED- lampor. De har också invävda trådar som leder elektricitet och kan känna av mänsklig beröring. När besökarna rör vid skulpturerna förändras färgerna i dem.

När Malin berättar detta för mig kan jag inte låta bli att ställa frågan: hur får man för sig att syssla med detta?

– Jag insåg under studietiden att det som lockade mig var att experimentera med att ta fram nya textila material. Tänja på gränserna av vad som kan kallas textil, när den kombineras med ny teknik.

När hon avslutat sina studier fortsatte hon på samma spår, men började forma sina textilier till interaktiva installationer som fyller hela rum. Den senaste utställningen var på R1, Sveriges första kärnkraftsreaktor, 25 meter under jorden vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

– Där byggde jag textila installationer kopplade till augmented reality, en tredimensionell digital värld som existerar ovanpå den fysiska.

Besökarna fick ta på sig ett par speciella AR-glasögon. När de rörde vid de taktila skulpturerna så påverkades skulpturerna både i den fysiska världen och i den virtuella genom att byta färg och mönster.

Malin beskriver det hon gör som att skapa skyddade rum där människor bjuds in att interagera. Verken låses upp genom att flera människor samarbetar, till exempel genom att röra vid verken på olika ställen i ett visst mönster vilket skapar en ljusanimation i skulpturerna. Men utmaningen har varit att få besökarna att våga närma sig verken och röra vid dem.

– När jag ställde ut på Göteborgs konstmuseum var det jättesvårt. Folk är inte vana vid att få röra saker, så vi fick ha en jättestor skylt. På R1 är det en hiss ner till utställningen, då hade vi en film som berättade vad som väntar. Det fungerade bättre.

Det Malin Bobeck Tadaa gör går in under begreppet textil arkitektur – att skapa rum och rumslighet med hjälp av textilier. Det kan vara allt från vara textil som används för att skydda allmänheten från fallande murbruk vid en fasadrenovering, till bilklädslar, till att slå in hela hus i tyg eller använda textil som sekundärt material för att gjuta i.

– Ett tält är en form av textil arkitektur, förklarar Malin Bobeck Tadaa.

Textil kan användas för att skapa rum i rummet och skulptera platsen.

Vid Textilhögskolan i Borås sker forskning kring textil arkitektur, och härifrån koordineras även nätverket och EU-projektet Arcintex ETN som bland annat bedriver forskning med ett femtontal doktorander runt om i Europa.  

– Arkitektur är ett väldigt hårt ämne, medan tyg ger en mjukare aspekt. När de möts uppstår olika korsningar. Det kan handla om att ta fram olika färger och färgkombinationer eller som det Malin Bobeck Tadaa gör med att ta fram interaktiva moment i tyget. Vi har även haft studenter som tagit in plantor i textil, för att skapa nya ändamål, säger Delia Dumitrescu som är professor vid Textilhögskolan och ansvarig för doktoranderna i Arcintex ETN.

Ett annat nätverk med kopplingar till textilkultur och -arkitektur är Skräddare som rebell som sommaren 2018 curerade Veckad Paviljong, en textil konsthall som byggdes upp av tio tält gjorda av tio konstnärer. Verken visades under Wave Arts and Music festival på Asperö folkets park.

– Tältkonstverken lyfte frågor om förflyttning, arv, hemmet som borg eller kollektiv – textil som skal, skydd, asyl, fristad, gräns och metafor för den gemensamma tältduk vi väver och huserar under. Flera av konstverken användes att övernatta i av festivalbesökarna, berättar Pia Mauno som är initiativtagare till nätverket.

^{Foto: Pia Mauno}

Förutom Veckad Paviljong har Skräddare som rebell tagit fram tygmönstret Veckat men inte glömt. En kollektiv bildbank bestående av textila och konstnärliga arv samlades in och blev grunden för ett digitalt lapptäcke som trycktes på ett femton meter långt linnetyg. Tyget har sedan används som fond vid utställningen Väva, fläta, fästa –textila pionjärer och samtida utryck på Västerås konstmuseum där flera av medlemmarna medverkade. Medlemmarna är aktiva som konstnärer, curatorer och skribenter och förenas av att de har ett textilt arv bakom sig i form av textilarbetande föräldrar eller nära släktingar.

– Med arv menar vi arv av kunskap om det textila materialet och dess arbetsmetoder och verktyg. Det har vi sedan på olika sätt använt som en tankemodell för att ställa frågor kring identitet, konstnärsroller och vad ett arv kan innebära.

Textilen är tillåtande i sin förmåga att vara storskalig samtidigt som den kan vikas ihop."

Bildkonstnären Pia Maunos mamma arbetade som mönsterkonduktör, bland annat för flygvärdinneuniformer. Det textila arvet har sedan kommit att prägla hennes konst på olika sätt, till exempel har hon låtit sig inspireras av klädmärket Adidas klassiska ränder.

– Textilen är tillåtande i sin förmåga att vara storskalig samtidigt som den kan vikas ihop. Det finns också den mer abstrakta/alkemistiska lite magiska aspekten kring det textila, från tråden till den platta ytan som sedan kan omformas till i stort sett vad som helst.