Konstnären #2 2019: Det känsliga ämnet pengar
I konstsammanhang låtsas man gärna att pengar varken finns eller behövs. Ingen blir konstnär för att bli rik, men hur bra konst skapas i ett kraftigt underfinansierat system? Hur påverkar den ekonomiska stressen konstnären?
Genom texterna i årets andra nummer av KONSTNÄREN löper en samstämmighet: För att hitta vettiga lösningar måste vi börja prata öppet om pengar och om värdet av konstnärligt arbete. Jämföra arvoden, våga förhandla löner, skriva tydliga avtal och göra upp ekonomin på förhand. Eller, varför inte, föreslå egna ekonomiska system när de existerande inte fungerar, som konstnärerna i reportaget Alternativ ekonomi?.
Vi möter Brooklynbaserade konstnären Anthony Arias, som gått från underground graffitikonstnär till att måla reklammuraler för storföretag, och vi besöker en av världens största konstmässor – Armory i New York, en plats i konstvärlden där pengar faktiskt flödar. Vi pratar med Astrid Sylwan som redan mitt i livet börjat fundera på hur hennes konst ska kunna säkra ekonomin för hennes barn när hon själv inte längre finns kvar. Och vi ställer oss den stora frågan varför konstnärer egentligen är fattiga?
Artiklar ur detta nummer
Konstens liv efter konstnärens död
Även en konstnär ska någon gång dö, men inte nödvändigtvis konstnärskapet, om det förvaltas på rätt sätt. KONSTNÄREN har pratat med Astrid Sylwan, som planerar hur hon kan hjälpa sina barn att förvalta hennes konstnärskap i framtiden, och med Nils Claesson och Gunilla Sköld Feiler som förvaltar dödsbon efter konstnärer som stod dem nära.
Varför är konstnärer fattiga?
Vad är det som gör det så svårt att förändra konstnärernas ekonomiska situation? Varför accepterar vi att konstnärer inte tjänar mer när konstmarknaden omsätter miljarder? Robert Stasinski gräver i bohemmyter, neuroforskning och den förnekade konstekonomin för att finna svar.
Alternativ ekonomi? När konstnärer själva får välja.
Dela på pengarna och samla konst tillsammans. Det är två förslag på hur konstnärer själva kan skapa nya ekonomiska system för konstvärlden. Men steg ett är att över huvud taget våga prata om pengar.
Från rebellkonst till reklam
Muraler är traditionellt folkets konstform, men har alltmer tagits över av storföretagen. När gränserna mellan reklam och konst har suddats ut har New Yorks gatukonstnärer hittat sätt att tjäna pengar.